druncennes
DRUNKENNESS ⬩ ebriĕtas
Entry preview:
DRUNKENNESS; ebriĕtas Warniaþ eów, ðe-læs eówer heortan gehefegode sýn on druncenesse attendĭte autem vobis ne forte graventur corda vestra in ebrietāte, Lk. Bos. 21, 34.
streng
Entry preview:
a string, cord, rope Ráp vel strenc funiculus, modicus funus, Wrt. Voc. ii. 151, 67. Strengas vel bendas lora136, 77. Hé worhte swipan of strengon ( de funiculis), Jn. Skt. 2, 15. a string of a musical instrument Streng fidis. Wrt. Voc. i. 73, 54.
mild-heort
kind-hearted ⬩ of gentle disposition ⬩ meek ⬩ merciful ⬩ compassionate ⬩ gracious ⬩ clement
Entry preview:
kind-hearted, of gentle disposition, meek Leorniaþ æt mé forðon ðe ic eom mildheort and eáþmód ( mitis et humilis corde, Mt. 11, 29), Blickl. Homl. 13, 19. Uton beón eáþmóde and mildheorte and ælmesgeorne, 95, 26.
mis-dǽd
A mis-deed ⬩ evil action ⬩ transgression ⬩ offence ⬩ injury
Entry preview:
A mis-deed; evil action, transgression, offence, injury Míne misdǽda bióþ simle beforan mé delictum meum coram me est semper, Past. 53, 2; Swt. 413, 18. God him geunne ðæt his góde dǽda swýðran wearþan ðonne misdǽda, Chr. 959; Erl. 121, 6.
innoþ
Entry preview:
Cf. 1 Cor. 3, 16), Wrt. Voc. ii. 89, 22. the stomach, womb, belly Se hálga innoð þǽre á clǽnan. Þone innoþ geceás Críst, Bl. H. 11, 20. Of innoþe uulua. An. Ox. 4086. Innoþas receptacula (viscerum), 105. <b>II a.
wícian
Entry preview:
Th. 185, 3; Exod. 117. to occupy a position for a time Ðá wícode se cyng on neáweste ðare byrig ða hwíle ðe hié hiera corn gerypon, Chr. 896; Erl. 94, 5. Hé wícode ðǽr ða hwíle ðe man ða burg worhte, 913; Erl. 102, 6.
Linked entry: ge-wícian
fóre
before ⬩ cōram ⬩ ante ⬩ in conspectu ⬩ præsente vel audiente ălĭquo ⬩ ante ⬩ before ⬩ ante
Entry preview:
Him wépan fóre plōrēmus cōram eo. Ps. Th. 94, 6
FÍF
FIVE ⬩ quinque
Entry preview:
Swed. fem: Icel. fimm: Corn. pemp: Lat. quinque: Grk. πέντε ; Æolic πέμπε: Sansk. panćan.]
Linked entry: fífe
hærfest
Entry preview:
On hærfeste wícode se cyng on neáweste þáre byrig, þá hwíle þe hié hira corn gerypon, Chr. 896; P. 89, 8. Mon eorðan wæstmas on hærfeste hám gelǽdeð . . . on rypes tíman, Ph. 244. <b>II a.
þurh-faran
to go through or over ⬩ to traverse ⬩ pertransire ⬩ To pass ⬩ to pierce ⬩ pass through ⬩ to pass beyond ⬩ transcend ⬩ to penetrate
Entry preview:
Spl. 104, 17. to pass beyond, transcend Hefonas hé ðurhfór ( transcendit ), Past. 16; Swt. 99, 23. to penetrate Sió stefn ðæs láriówes ðurhfærþ ða heortats ðæs gehírendes illa vox auditorum cor penetrat, Past. 14; Swt. 81, 9: 21; Swt. 155, 11: Bt. 13
Linked entry: þurh-féran
ge-cwéme
Pleasant ⬩ pleasing ⬩ grateful ⬩ acceptable ⬩ fit ⬩ jŏcundus ⬩ grātus ⬩ plăcĭtus ⬩ complăcĭtus ⬩ acceptus
Entry preview:
Pleasant, pleasing, grateful, acceptable, fit; jŏcundus, grātus, plăcĭtus, complăcĭtus, acceptus Noe wæs Gode gecwéme and gife ætfóran him gemétte Noe invēnit grātiam coram Domĭno, Gen. 6, 8.
Bebban burh
- Chr. 547; Th. 28, 25; 29, 24 : 641 ;
- Th. 49, 3 : 993 ;
- Th. 240, 17; 241, 16, col. 2 :
- Chr. 1093; Th. 360, 6 :
- Chr. 1095 ; Th. 361, 39, 40 :
BAMBOROUGH, in Northumberland ⬩ Babbæ oppidum in provincia Northanhymbrorum
Entry preview:
BAMBOROUGH, in Northumberland: Babbæ oppidum in provincia Northanhymbrorum Hér Ida féng to ríce, ðonon Norþanhymbra cyne-cyn onwóc, and ríxode twelf geár. He timbrode Bebban burh, seó wæs ǽrost mid hegge betýned, and ðǽr æfter mid wealle here [A. D.
Linked entries: Bæbban burh Bebba-burh
ge-hefigian
To make heavy or sad ⬩ to load ⬩ burden ⬩ weigh down ⬩ increase the weight of ⬩ aggravate ⬩ gravare ⬩ contristare ⬩ vexare ⬩ deprimere ⬩ aggravare
Entry preview:
Ðé-læs eówer heortan gehefegode sýn on oferfylle ne forte graventur corda vestra in crapula, Lk. Bos. 21, 34. Swá swá hefig byrðen mín unriht synt gehefegode ofer me sicut onus grave iniquitates meæ gravatæ sunt super me, Ps. Th. 37, 4.
Linked entry: ge-heofegian
weorold-þing
Entry preview:
Sió úterre ábisgung ðissa woroldðinga ðæs monnes mód gedréfð cor externis occupationum tumultibus impulsum, 22; Swt. 169, 13. Woruldðinga, pref. ; Swt. 5, 3.
ge-camp
Entry preview:
Ǽlc ðǽra þe on gecampe winð ( in agone contendit, I Cor. 9, 25), forhæfð hine sylfne fram eallum þingum, Hml. Th. ii. 86, 22. non-physical Hú micel wǽre ꝥ gecamp ( certamen ) þe wann on þæs rihtwísan mannes breóstum, Gr. D. 18, 4.
hwít
Entry preview:
Hægl bið hwítust corna, Rún. 9. <b>Ia.</b> without substantive, white dress :-- Hwíte (cr adv.?)
ge-mǽrsian
To magnify, glorify, celebrate ⬩ magnĭfĭcāre, glorĭfĭcāre, celebrāre
Entry preview:
On ðam dæge gemǽrsode se mihtiga Drihten Iosue ðone æðelan ætfóran Israhéla folce in die illo magnĭfĭcāvit Dŏmĭnus Josue coram omni Israel, Jos. 4, 14. Is ðín nama miltsum gemǽrsod thy name is magnified with mercies, Andr.
Linked entry: ge-mérsian
ge-miltsian
Entry preview:
Þám ábryrdum hé gemilseþ contritis (corde) miserescit, An. Ox. 4124. Drihten him gemiltsode (-mildsode, v.l. ), Hml. S. 13, 266. Hé gemilsade him misertus esi eis, Mt.
ge-brecan
To break ⬩ bruise ⬩ crush ⬩ destroy ⬩ shatter ⬩ waste ⬩ frangĕre ⬩ confringĕre ⬩ contrībulāre ⬩ contĕrĕre ⬩ conquassāre ⬩ attĕrĕre
Entry preview:
To break, bruise, crush, destroy, shatter, waste; frangĕre, confringĕre, contrībulāre, contĕrĕre, conquassāre, attĕrĕre Ealra fyrenfulra fyhtehornas ic bealdlíce gebrece snióme omnia cornua peccātōrum confringam. Ps. Th. 74, 9.
mǽr-líc
Great ⬩ magnificent ⬩ glorious ⬩ splendid ⬩ illustrious
Entry preview:
(of things) Mýrlíc cynehelm corona inclita, Kent. Gl. 67. Gabrihel bodade Zacharian his mǽrlícan drohtnunge Gabriel announced to Zacharias his (John's) glorious life. Homl. Th. i. 352, 26.