Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wiþer-méde

(adj.)
Grammar
wiþer-méde, adj.

contrary-mindedcontraryadversehostileopposedopposedperversedepraved

Entry preview:

Gif huoelc uiðirmoedo (contraria) sindon in húse esnes ðínes, Rtl. 123, 12. opposed to good, perverse, depraved Ic (Eve ) wæs wiþerméde and unwísum nétenum gelíc geworden, Blickl. Homl. 89, 9

Linked entry: wiþer-mód

for-geara

(adv.)
Grammar
for-geara, for-geare; adv.

Very well

Entry preview:

Very well Ic nát ná forgeare ic hit þus macige, Hml. S. 23, 556

neahhige

Entry preview:

Ús neahge wearð gecýðed Gúðlác his in Godes willan mód gerehte, Gú. 64. Add

Élíg

(n.)
Grammar
Élíg, e; f. [él = ǽl an eel, íg an island]

The isle of ELY, Cambridgeshire insŭla Eliensis in agro Cantabrigiensi

Entry preview:

The isle of ELY, Cambridgeshire; insŭla Eliensis in agro Cantabrigiensi Is Élíg ðæt land on Eást-Engla mǽgþa, hugu syx hund hída, on eálondes gelícnesse; is eall mid fenne and mid wætere ymbseald, and fram genihtsumnesse ǽla ða ðe on ðám ylcan fennum

ofer-wist

(n.)
Grammar
ofer-wist, e; f.
Entry preview:

Excess in eating Sint tó manianne ða ofergífran ðeáh hié ne mǽgen ðone unþeáw forlǽtan ðære gífernesse and ðære oferwiste ðæt hé húru hine selfne ne þurhstinge mid ðý sweorde unryhthǽmedes, ac ongiete micel ofersprǽc cymeþ of ðære oferwiste admonendi

nǽting

(n.)
Grammar
nǽting, e; f.

Blamingupbraiding

Entry preview:

Blaming, upbraiding Ac wéne wé micel scyld ðæt síe ðæt monn áþreóte ðære nǽtinge yfelra monna and nime sume sibbe wið ða wierrestan pensandum ergo est, quando ab increpatione quiescitur, quanta culpa cum pessimis pax tenetur, Past. 46, 6; Swt.

lǽnend-líc

(adj.)
Grammar
lǽnend-líc, adj.

Transitorytransient

Entry preview:

Transitory, transient Uton geþencan lǽnendlíc ðeós woruld ys, Wulfst. 136, 27

ge-mǽnan

Grammar
ge-mǽnan, <b>; I.</b>
Entry preview:

earfeðlíce hí hit gemǽnað, Ors. 3, 9; S. 136, 19. Add

feólan

Entry preview:

Þǽr ic wiste ic út fulge, Verc. Först. 162, 4. Add

tinen

(adj.)
Grammar
tinen, adj.
Entry preview:

Ǽlc calic gegoten beó, gylden oððe seolfren (oððe) tinen, ðe man húsl on hálgige, L. Edg. C. 41; Th. ii. 252, 21 note. Tynen, L. Ælfc. C. 36; Th. ii. 360, note 2. On tinum ( = tinenum) fæte, Lchdm. ii. 236, 5

hlacerung

(n.)
Grammar
hlacerung, e; f.

Scoffingmockeryscorn

Entry preview:

Hit is swíðe unþæslic ꝥ wé on Godes húse ídele spellunga and hlacerunga begán, Nap. 38

Linked entry: hlacerian

ge-wreón

(v.)
Entry preview:

to cover, clothe Hwæt drincaþ wé, oþþe beóþ wé gewrigene ( operiemur )?, Mt. R. 6, 31

á-pinsian

(v.)
Entry preview:

Uton ápinsian strec déma cymð pensemus quam districtus uenturus est iudex, Chrd. 88, 32. Add

ádle

Entry preview:

ðeós ádle scyle ende gesettan? Gú. 995. (Ádle Rä. 44, 4 might be pl.) Add

full-boren

(adj.)
Grammar
full-boren, adj.
Entry preview:

Ðá wíf ðe ðá geeácnodan bearn cennað ðe ðonne git fulborene ne beóð, ne fyllað hié nó mid ðǽm hús ac byrgenna conceptas soboles feminae si priusquam plene formentur proferunt, nequaquam domos sed tumulos replent, Past. 383, 35. (1 a) figuratively Ðonne

first

(n.)
Grammar
first, first, e; f.

a raftera ceiling

Entry preview:

Fyrst on húse hoc tignum uel tigillum, An. Ox. 183, 92. Ǽrest man ásmeáð þæs húses stede, and eác man ꝥ timber beheáwð . . . and þá ræftras tó þǽre fyrste gefæstnað, Angl. viii. 324, 9

Linked entry: fierst

Andreas

(n.)
Grammar
Andreas, m. indecl. but Andreæ and Andrea are found in dat. as in Lat. and Grk.

AndrewAndreas

Entry preview:

Hí cómon on Andreas hús venerunt in domum Andreæ, ἦλθον εἰς τὴν οἰκίαν Ἀνδρέου, Mk. Bos. 1, 29. Fram Bethsaida, Andreas ceastre and Petres a Bethsaida, civitate Andreæ et Petri, Jn. Bos. 1, 44.

ylp

(n.)
Grammar
ylp, (elp), es; m.
Entry preview:

Ylp is ormǽte nýten, máre þonne sum hús, Homl. Skt. ii. 25, 566. Ylpes bile promuscida, Wrt. Voc. i. 22, 42. Ylpes bán ebur, Coll. Monast. Th. 27, 9: Lchdm. iii. 204, 2, 3.

Linked entry: elp

clǽne

(adv.)
Grammar
clǽne, adv.
Entry preview:

Wé habbað Godes hús inne and úte clǽne berýpte, Wlfst. 157, 18. Nán gesceaft swá cléne onwæg ne gewít, þæt hí æft ne cume, ne swá clǽne ne forwyrð, ꝥ hí tó hwan*-*hwugu ne weorðe, Shrn. 198, 17, 18.

torr

Entry preview:

Næs þæt hús ǽfter manna gewunan getimbrod, ac mid mislicum torrum gehwemmed (cf. ðá stánas swá of óðrum clife út sceoredon, Bl. H. 207, 20) tó gelícnysse sumes scræfes, Hml. Th. i. 508, 17. <b>II a.