Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mid-winter

Entry preview:

Se kyng wæs þone midwintres dæig on Eoferwíc, Chr. 1069; P. 204, 27. Se kyng wæs þone midwinter on Westmynstre, 1076; P. 212, 23. Add

hlyn

(n.)
Grammar
hlyn, hlynn, hlin, es; m.

A sound, noise, clamour, din

Entry preview:

A sound, noise, clamour, din Tó ðonðonne hit hát wǽre and mon ða earman men oninnan dón wolde hú se hlynn mǽst wǽre ðonne hie ðæt súsl ðǽron þrowiende wǽron ut cum inclusus ibidem subjectis ignibus torreretur, sonum vocis extortæ capacitas concavi aeris

ge-mengan

Grammar
ge-mengan, <b>; I 2 a.</b>
Entry preview:

add: with tó Man gemencge wæter tó ðám wíne, Hml. Th. ii. 278, 5 (Bt. 34, 5; F. 145, 13, in Dict.). Add Wé þe wǽron gemængde tó þysum folclicum mængungum nos turbis popularibus admixti, Gr. D. 209, 12

ofer-weaxan

(v.)

to cover by growing, over-grow

Entry preview:

to cover by growing, over-grow Hǽlend wæs sprecende tó Abrahame and wæs cweðende ðæt his sǽd oferweóxe ealle ðás woruld, Blickl. Homl. 159, 26. Mid wuda oferwexen, 207, 27: Homl. Th. i. 508, 23

on-worpenness

(n.)
Grammar
on-worpenness, e; f.

An injection; fig. of a feeling which has been inspired

Entry preview:

An injection; fig. of a feeling which has been inspired Ðá ic getihtode bi ðære gítsunge onworpennesse and ðá wæs ic gesprecende ðone man and sécende wæs ðæs þinges cúðnesse æt him, Shrn. 36, 19

mennisc

(n.)
Grammar
mennisc, n.
Entry preview:

Eal mennisc wæs synfull, 472, 2.

freórig

(adj.)
Grammar
freórig, adj.

freezingchilledfrigidfrozenfrīgensfrīgŏre rīgensfrīgĭdusgĕlĭduschilled with fear or sorrowtremblingsadtrĕmenstristis

Entry preview:

Mec se wǽta wong, wundrum freórig, ǽrist cende the humid field, wonderously frigid, first brought me forth, Exon. 109 a; Th. 417, 8; Rä. 36, 1. Land wǽron freórig cealdum cýlegicelum the lands were frozen with cold icicles, Andr.

a-seóðan

(v.)
Grammar
a-seóðan, p. -seáþ, pl. -sudon; pp. -soden

To boilseethescorchto purify by seethingcoquere

Entry preview:

Ðé ic geceás on ðam ofne ðe ðú on wǽre asoden, ðæt wæs on ðínum iermþum elegi te in camino paupertatis, Past. 26, 1; Hat. MS. 35 a, 6.

scyldig

Grammar
scyldig, <b>I a.</b>
Entry preview:

Hí ealle andwyrdon þæt hé scyldig wǽre tó deáðe, 248, 23. v. deáþ-, efen-, healf-, syn-, wamb-scyldig

rún-stæf

(n.)
Grammar
rún-stæf, es; m.

a rune

Entry preview:

Wæs on ðǽm scennum þurh rúnstafas rihte gemearcod, hwam ðæt sweord geworht wǽre, Beo. Th. 3394; B. 1695. Ðá áxode se ealdorman ðone hæftling hwæðer hé þurh drýcræft oððe þurh rúnstafas his bendas tóbrǽce, Homl. Th. ii. 358,11

Linked entry: rún

on-dryslíc

(adj.)
Grammar
on-dryslíc, -drystlíc, -ðyrstlíc, deslíc; adj.

Terrible, dreadful

Entry preview:

Sum sume swíðe ondryslícu ( tremenda ) secgende wæs, Bd. 5, 12 tit. ; S. 627, 3

Tifer

(n.)
Grammar
Tifer, e; f.
Entry preview:

Tie Tiber Hé cwæð ꝥ hit gelumpe on Rómebyrig, ꝥ Tifre streám wæs upp gangende and swá swíðe gangende, oð ꝥ hyre wæter and ýða fleówen ofer þá weallas dicens, quia apud hanc Romanam urbem alveum suum Tiberis egressus est, tantum crescens ut ejus unda

hám-weard

Entry preview:

Cf. hám; 3. with substantive verb Hé mid heora here wæs in Asiam ; þá burgware bǽdon ꝥ hié tídlíce hámweard wǽre Agesilaus, arcessitus ex Asia, Ors. 3, 1; S. 98, 14.

sulh-geweorc

(n.)
Grammar
sulh-geweorc, es; n.
Entry preview:

Plough-work, making of ploughs Tubal Cain smiðcræftega wæs and manna ǽrest sulhgeweorces fruma wæs ofer foldan ( Tubal Cain an instructor of every artificer in brass and iron, A. V.), Cd. Th. 66, 19; Gen. 1086

or-leahtre

(adj.)
Grammar
or-leahtre, adj.

Blameless, faultless

Entry preview:

Blameless, faultless Ðæt wæs án cyning ǽghwæs orleahtre, Beo. Th. 3776; B. 1886. Ǽghwylc mennisc leahter on ðǽm eádigan Sancte Iohanne cennendum gestilled wæs, and hié on eallum heora lífe orleahtre gestódan, Blickl. Homl. 163, 17

Linked entry: leahtre

yrfe

(n.)
Grammar
yrfe, (cf. orf; or (?) irfe, q. v.), es; n.
Entry preview:

Gnættas wǽron gewordene on mannum and on yrfe ( in jumentis ), 8, 17. Eft hwyrfende wæs tó ðæm yrfe and tó ðæm ceápe and tó heora gesetum, Blickl. Homl. 199, 6. Ǽgðer ge on mannum ge on gehwelces cynnes yrfe, Chr. 910; Erl. 100, 14.

Linked entry: erfe

ildest

(adj.)
Grammar
ildest, superl.

eldestoldestprincipalchiefgreatest

Entry preview:

wæs ieldesð [summus ] ofer ða hálgan cirican, Past. 17, 6; Swt. 115, 16. Hwylc hyra yldest wǽre quis eorum major esset, Lk. Skt. 9, 46, 33, 24. Ieldesta bisceop pontifex maximus, Ors. 5, 4; Swt. 224, 2.

HUND

(n.; num.; adj.)
Grammar
HUND, n.

A HUNDREDcentum

Entry preview:

Senatum ðæt wæs án hund manna ðéh heora æfter fyrste wǽre þreó hund, Ors. 2, 4; Swt. 70, 36. Mid án hund scipa, Bt. Met. Fox 26, 30; Met. 26, 15. Sum hund scipa some hundred ships, Chr. 894; Erl. 91, 5.

Linked entry: hundes beó

un-æþele

(adj.)
Grammar
un-æþele, adj.

not nobleignoblemeaninfamous

Entry preview:

Sume beóþ swíðe æþele and wídcúþe on heora gebyrdum, ac hí beóþ mid wædle ofþrycte, ðæt him wǽre leófre ðæt hí wǽran unæþele ðonne swá earme, Bt. 11, 1; Fox 32, 1. Æþele and unæþele nobiles, ignobiles, Bd. 5, 7; S. 621, 14.

ofer-willan

(v.)

to boil so that a liquid is reduced in quantityto overboil, boil too much

Entry preview:

to boil so that a liquid is reduced in quantity Oferwylle óþ ðone þriddan dǽle, Lchdm. ii. 216, 3, 4: 228, 18: 238, 10. to overboil, boil too much Nim ðæt wæter ðe pyosan wǽran on gesodene oferwilleda, 286, 29