Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

swígung

(n.)
Grammar
swígung, e; f.
Entry preview:

Rush. 5, 42. delay, v. swíge, <b>IV </b>Suígiunc dóes hláferd mín moram facit dominus meus, Mt. Kmbl. Lind. 24, 48

neoþe-

(adj.; prefix)
Grammar
neoþe-, nioþo-, niþe-weard; adj.

Lowsituated beneathbottom of

Entry preview:

.: nioþawordum, Rush.), Mk. Skt. 15, 38. Nypeweard (nioþaweard, Lind.: neoþewearde, Rush.), Mt. Kmbl. 27, 51. Of neoþeweardum imis, Wrt. Voc. ii. 43. 57.

six

(n.; num.; adj.)
Grammar
six, siex, syx six.
Entry preview:

. , Rush. ) dagum, Mt. Kmbl. 17, I- Betweox ðara sex fífa ǽlcum, Lchdm. ii. 148, 2. Sex bis terna, Wrt. Voc. ii. 12, 10. On siex dagum, Exon. Th. 105, 13; Gú. 22. Da siex stafas sweotule bécnaþ, 407, 4; Ra. 25, 10.

Linked entries: siex syx

swígan

(v.)
Grammar
swígan, p. de.
Entry preview:

Suígdon (swígdon, Rush.), 10, 32

þæc

(n.)
Grammar
þæc, es; n.
Entry preview:

Rush. 24, 17. Hé mycelne aad gesomnode on beámum and on ræftrum and on wágum and on watelum and on ðacum advexit plurimam congeriem trabium, tignorum, parietum, virgeorum, et tecti fenei, Bd. 3, 16; S. 542, 23.

racian

(v.)
Grammar
racian, p. ode.
Entry preview:

to direct, rule (cf. reccan) Ðæt is ðæt héhste gód ðæt eallum swá gereclíce racaþ and swá eáðelíce hit eall set est summum bonum, quod regit cuncta fortiter, suaviterque disponit, Bt. 35, 4 ; Fox 162, 1.

ge-dreósan

Entry preview:

I. 4. of material, to fall from decay Þes wág . . . gedreás, Ruin. 11.

býrian

(v.)
Grammar
býrian, 3rd s. býreþ; p. ede; pp. ed [býre an event, a favourable time, an opportunity]
Entry preview:

Rush. 12, 4

forþ-rǽsan

(v.)
Grammar
forþ-rǽsan, p. de; pp. ed

To rush forthspring forth, spring uprise upproruĕreexsĭlīresălīreexsurgĕre

Entry preview:

To rush forth, spring forth, spring up, rise up; proruĕre, exsĭlīre, sălīre, exsurgĕre Biþ on him will forþrǽsendes wæteres on éce líf fiet in eo fans ăquæ sălientis in vītam æternam. Jn. Bos. 4, 14.

ge-lǽtan

(v.)
Grammar
ge-lǽtan, -létan; p. -leórt; pp. -lǽten

To allowmake over to any one

Entry preview:

Rush. 5, 37. Ðú gileórtest concessisti, Rtl. 76, 36

streáw

(n.)
Grammar
streáw, streów, stréu, stréw, es; n.
Entry preview:

Rush. 7, 4, 5. Sume hí cuwon heora gescý, sume streáw, Homl. Th. i. 404, 6. Bærne streúw, Lchdm. iii. 114, 7

Linked entries: stré streów stréu

stær

(n.)
Grammar
stær, es; m.
Entry preview:

Staras (stearas, Rush.), Lk. Skt. Lind. 12, 6

snǽsan

(v.)
Grammar
snǽsan, p. de

To spit, run through with a pointed implement or weapon to spit

Entry preview:

To spit, run through with a pointed implement or weapon Gif mon hafaþ spere ofer eaxle and hine mon on ásnáseþ (ásnǽseþ, MS. H., snǽseþ, MS. B.), gielde ðone wer bútan wíte; gif beforan eágum ásnáse (ásnǽse, MS. H.) gielde ðone wer L.

Linked entries: snás á-snǽsan

tó-scúfan

(v.)
Grammar
tó-scúfan, p. -sceáf

To thrust in different directions,thrust aside,scatter,disperseto do away,remove

Entry preview:

Tósceáf (-sceóf, Rush. ) ða mæhtigo of sedle deposuit potentes de sede. Lk. Skt. Lind. 1. 52

leáþor

(n.)
Grammar
leáþor, es; n[?].

lather

Entry preview:

Gníd swíðe ðæt heó sý eall geléþred þweah mid ðý leáþre ðæt heáfod gelóme rub strongly so that it may be all lathered, wash the head frequently with the lather, Lchdm. iii. 2, 4.

mór-land

(n.)
Grammar
mór-land, es; n.

Moor-landwild hilly country

Entry preview:

Rush. i. 65

rísan

(v.)
Grammar
rísan, p. rás, pl. rison; pp. risen.
Entry preview:

Rush. 13, 14

Linked entries: rísende ge-rís

þurh-sleán

(v.)

to smite throughstrike throughto smite

Entry preview:

Rush. 14, 27. [O. Frs. thruch-slá: O. H. Ger. durh-slahan percutere, pulsare.]

þrǽl

(n.)
Grammar
þrǽl, es; m.
Entry preview:

Rush. 10, 44. Se ðe dóeð synne ðrǽl is synnes, Jn. Skt. Rush. 8, 34. Ne cweðo ic iów ðrǽlas (ðrǽllas, Lind.), for ðon ðrǽl (ðrǽll, Lind.) nát hwæt wyrceð hláford his, 15, 15. Wé witan ðæt þurh Godes gyfe þrǽl wearð tó þegene, and ceorl tó eorle, L.

un-hál

(adj.)
Grammar
un-hál, adj.

In bad healthsickweakinfirmunhealthyunsound

Entry preview:

Rush. 9, 43. Ðe unhála languidus, Jn. Skt. Lind. Rush. 5, 7: Lchdm. i. 360, 18. Ne mug se unhála ðam hálan gelíce byrðene áhebban, L. C. S. 69; Th. i. 412, 8.