Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

glóf-wyrt

(n.)
Grammar
glóf-wyrt, e; f.

lily of the valleyconvallāria mājālishound's tonguecynoglossum officĭnāle

Entry preview:

Ðeós wyrt ðe Engle glófwyrt, and óðrum naman hundes tunge hátaþ this plant, which the English call glovewort, and by another name hound's tongue, Herb. 42; Lchdm. i. 144, 3

tunsing-wyrt

(n.)
Grammar
tunsing-wyrt, e; f.
Entry preview:

Ðeós wyrt ðe man elleborum album, and óðrum naman túnsincgwyrt nemneþ, Lchdm. i. 258, 21-23: iii. 302, col. 1. Tún[s]ingwyrt, ii. 68, 25. Cf. túngil*-*sinwyrt

Linked entry: tuning-wyrt

tóþ-wyrm

(n.)
Grammar
tóþ-wyrm, es; m.

A worm in a tooth

Entry preview:

A worm in a tooth Wið tóþwærce, gif wyrm ete ða léð . . . Wið tóðwyrmum . . . lǽt reócan on ðone múð, dó blæc hrægl under, ðonne feallaþ ða wyrmas on, Lchdm. ii. 50, 10-20

be-wyrded

(adj.; part.)
Grammar
be-wyrded, defatu. l. be wyrde

de fatu

Entry preview:

de fatu, Wrt. Voc. ii. 27, 60

wyrm-líc

(n.; adj.)
Grammar
wyrm-líc, es; n.
Entry preview:

Cf. wyrm-fáh Weal wundrum heáh, wyrmlícum fáh, Exon. Th. 292, 13; Wand. 98. fig. cf. wyrm, II a Ic eom oferfongen mid synnum tó wyrmlíce, Anglia xii. 501, 22

torn-wyrdan

(v.)
Grammar
torn-wyrdan, p. de

To address abusive words toto vituperate

Entry preview:

To address abusive words to, to vituperate Hiera wíf him ongeán iernende wǽron, and hié swíþe tornwyrdon, and ácsedon, gif hié feohtan ne dorsten, hwider hié fleón woldon; ðæt hié óðer gener næfden búton hié on heora wíf hrif gewiton (the Latin, however

Linked entry: torn-word

cliþ-wyrt

(n.)
Grammar
cliþ-wyrt, e; f.
Entry preview:

Clivers; rubea minor Genim ðá smalan cliðwyrt, Lch. iii. 50, 8. v. clif-wyrt, and preceding word

wyrt-tún

Entry preview:

Hæbbe ma[n] ǽfre on preósta mynstre wynsume wirtúnas ( ortos olerum ), ꝥ man mage þǽrof ǽfre sumne smeálicne ést findan, Chrd. 15, 36. v. ge-wyrttún; wyrt-geard. Add

wyrm-melu

(n.)
Grammar
wyrm-melu, (-o), wes; n.
Entry preview:

See also: Eft angeltwæccan, gegníd swíþe, Lchdm. iii. 44. 4) Wyrc sealfe ... of wyrmmeluwe, Lchdm. ii. 78, 15. Nim wyrmmelu, 150, 10. Wyrmmelo, 238, 30

þeór-wyrt

(n.)
Grammar
þeór-wyrt, e; f.
Entry preview:

Ploughman's spikenard; inula conyza Wiþ hreófle ... þeórwyrt, Lchdm. ii. 78, 13, Wyrc gódne ðeórdrenc ... þeórwyrt, 324, 20. Ðyórwyrt, iii. 28, 27

gearu-wyrdig

(adj.)
Grammar
gearu-wyrdig, adj.

Ready in wordseloquentverbis promptus

Entry preview:

Ready in words, eloquent; verbis promptus Sum biþ gearu-wyrdig one is eloquent, Exon. 78 b; Th. 295, 21; Crä. 36

heals-wyrt

Entry preview:

Þysse wyrte ðe man narcissum and óðrum naman halswyrt nemneð, i. 158, 14. Bulbum þá wyrte ðá man óþrum naman halswyrt háteþ, 222, 10. Sinfitum album and óþrum naman halswyrt, 240, 3. Se man sé ðe biþ on healsóman nime healswyrt, iii. 4, 26. Add:

wyrt-gemang

(n.)
Grammar
wyrt-gemang, es; n.
Entry preview:

Hig gearwodun wyrtgemang (wyrta gemong, Lind. aromata ), 23, 56: Mk. Skt. 16, 1. v. next word

felt-wyrt

(n.)
Grammar
felt-wyrt, e; f.

The plant mulleinverbascum thapsus

Entry preview:

The plant mullein; verbascum thapsus, Lin Ðeós wyrt, ðe man verbascum, and óðrum naman feltwyrt nemneþ, biþ cenned on sandigum stówum and on myxenum this plant, which is named verbascum, and by another name mullein, is produced in sandy places and on

Linked entry: feld-wyrt

wyrt-wala

(n.)
Grammar
wyrt-wala, an; m.: -walu, e; f.
Entry preview:

T. 51, 5. a root, source Wyrd, ealra firena fruma, fǽhðo módor, weána wyrtwela, wópes heáfod, Salm.

lǽce-wyrt

(n.)
Grammar
lǽce-wyrt, e; f.
Entry preview:

a herb having medicinal virtue Se wísa Augustinus cwæþ ðæt unpleólíc sý ðeáh hwá lǽcewyrte þicge ac ðæt hé tælþ tó unálýfedlícere wiglunge gif hwá ða wyrta on him becnitte búton hé hí tó ðam dolge gelecge the learned Augustine said, that it is not dangerous

feld-wyrt

(n.)
Grammar
feld-wyrt, e; f.

Field-wortgentiangentiāna

Entry preview:

Ðeós wyrt, ðe man gentiānam, and óðrum naman feldwyrt nemneþ, heó biþ cenned on dúnum this herb, which is called gentian, and by another name field-wort, is produced on downs, Herb. 17, 1; Lchdm. i. 110, 2

Linked entry: ferd-wyrt

hamer-wyrt

Entry preview:

(Cf. þás wyrte þe wé perdicalis (glossed in a later MS. by halmer wet ) nemdan, Lch. i. 186, 17). Hamorwyrte blóstman, Lch. i. 374, 5 : iii. 4, 8. Nim hamorwyrte hand fulle, 6, 27. With heáfodwræce; genim hamorwyrt, 2, l.

wyrt-drenc

(n.)
Grammar
wyrt-drenc, es; m.
Entry preview:

Dó ealle ða wyrta tó wyrtdrence, 22, 17. Æfter ðon sceal man wyrtdrenc sellan, 22, 2. Wyrtdrencas antidota, Wrt. Voc. ii. 2, 4. Lǽcedómas wiþ ðære healfdeádan ádle, and onlegena and wyrtdrencas, Lchdm, ii. 172, 8

wyrt-tún

(n.)
Grammar
wyrt-tún, es; m.
Entry preview:

Hé nemde ða undiórestan wyrta ðe on wyrttúnum weaxe, and ðeáh swíðe welstincenda, Past. 57; Swt. 439, 32: Lchdm. i. 94, 7

Linked entry: leác-tún