Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wáþ

(n.)
Grammar
wáþ, e ; f.

wandering roving hunting

Entry preview:

Hé síðfæt sægde sínum leódum, wíde wáðe, ðe hé mid wilddeórum áteáh, Cd. Th. 256, 33 ; Dan. 650. Hý of wáþum wérge cwóman, restan ryneþrágum, Exon. Th. 115, 1 ; Gú. 183.

Linked entries: wǽðe wǽðan

lár

Entry preview:

On ríme wæs þreó þúsend þǽra leóda álesen tó láre ( to instruct Elene about the cross ), El. 286. Wé beódað þǽm mæssepreóstum . . . ꝥ hig swíðe geornlice ymb þæs folces láre sýn . . .

drincan

(v.)
Grammar
drincan, to drincenne, ic drince, ðú drincst, he drincþ, dryncþ, pl. drincaþ; p. dranc, pl.druncon; pp.druncen [drinc drink] .

DRINK, imbibebibĕre, potāre, imbĭbĕre

Entry preview:

Ac wite ðú, leóf man, ðæt se ðe óðerne neádaþ ofer his mihte to drincenne ðæt se mót aberan heora begra gild, gif him ǽnig hearm of ðam drence becymþ. Úre Hǽlend forbeád ðone oferdrenc.

seld-

(adj.; prefix)
Grammar
seld-, sel-, syl-líc ; adj.
Entry preview:

Ða réðan león and ða sellícan (syl-) pardes and ða egeslícan beran, Hexam. 9 ; Norm. 14, 33. Sellíce sǽdracan, Beo. Th. 2856 ; B. 1426. Syllíce tácn, Blickl. Homl. 91, 29. Syllíce stanas monstrous stones, 189, 15.

starian

(v.)
Grammar
starian, p. ode
Entry preview:

Hí stóden æt ðæra dura stariende on ðæt leóht, 3, 133

gnornian

(v.)
Entry preview:

</b> of things :--- Beám sceal on eorðan leáfum líðan, leomu gnornian ( the bare branches grieve ), Gn. Ex. 26.

Linked entries: gnornan be-grornian

gleó-man

(n.)
Grammar
gleó-man, glí-man, glii-man, gliig-man, glig-man, -mann, es; m.

A glee-manmusicianminstreljesterplayerbuffoonmusicuscantorjoculatorhistrioscurramimuspantomimus

Entry preview:

A glee-man, musician, minstrel, jester, player, buffoon; musicus, cantor, joculator, histrio, scurra, mimus, pantomimus Leóþ wæs asungen, gleómannes gyd the lay was sung, the gleeman's song, Beo. Th. 2324; B. 1160.

Linked entry: glí-man

plegan

Grammar
plegan, [In p. 775, col. 2, l. 2 for 361, l. 391.]
Entry preview:

</b> add :-- Hé sang beforan þám kásere scandlicu leóþ and plegode scandlice plegan, Shrn. 121, 10. Æfter þisum forlét Apollonius þá hearpan and plegode, and fela fægera þinga forðteáh, Ap. Th. 17, 12. <b>II b.

trúwian

(v.; prep.)
Grammar
trúwian, ; p. ode
Entry preview:

Th. 4370; B. 2370. with gen. to trust in Geáta leód trúwode módgan mægnes. Beo. Th. 1343; B. 669. Hé his wísna trúwade, drohtes on ðære ádle, Exon. Th. 171, 30; Gú. 1134. Hwý hié ðara geearnunga hiora dígelnesse (and diégelnesse, Hatt.

Linked entry: trúgian

flǽsc-lic

humanmortalanimalnaturalcarnalworldlycarnalsensualsexual

Entry preview:

Þú ǽr gesáwe æfter flǽsclicre gecynde fægre leomu on tó seónne, 113, 21. animal in contrast with human: Mýs and flæá sint flésclicu nýtenu, Solil.

list

(n.)
Grammar
list, es; m: list, e; f.

Artskillcraftcunningartifice

Entry preview:

Ðú miht león and dracan liste gebýgean conculcabis leonem et draconem, Ps. Th. 90. 13. List art (of poetry), Bt. Met. Fox Introd. 5; Met. Einl. 3: Exon. 79 a; Th. 296, 13; Crä. 50. Þurh ealle list, 27 a; Th. 81, 5; Cri. 1319.

stranglíce

(adj.; adv.)
Grammar
stranglíce, adj.
Entry preview:

Gr. 38; Zup. 230, 15. with power, with energy, strenuously, vigorously Hé stranglíce ríxode and bewerode ðæt folc wið ða hǽðenan leóda, Ælfc. T. Grn. 7, 7. Hé galdorcræftum wiðstód stranglíce, Andr. Kmbl. 333; An. 167: Exon. Th. 156, 15; Gú. 875.

ge-bedda

(n.)
Grammar
ge-bedda, . . . an ; f.
Entry preview:

Gebed ł wíf uxorem, p. 14, 16. þá cóm leóf Gode (Abraham ) idesa lǽdan, swǽse gebeddan, and his suhtrian, wíf on willan, Gen. 1775

wissian

(v.)
Grammar
wissian, p. ode.

to shewto shewguidedirectruledeclaremake known

Entry preview:

., for ðan ðe se cyning sceal mid micelum wísdóme his leóde wissian, Ælfc. Gr. 50, 18; Zup. 293, 9. Cyning sceal wissigan mid wísdóme his folce, O. E. Homl. i. 302, 28. On ðæra (ðære, MS.) gewitnysse, ðe ðú wissian scealt on ðissere gelaðunge, Ælfc.

úser

(adj.; pronoun.)
Grammar
úser, usser; adj. pron.

Our

Entry preview:

Mildsa sáulum ussa leóda, Bd. 3, 12; S. 537, 31. Goda ussa gield, Exon. Th. 252, 16; Jul. 146: 279, 26; Jul. 619. Godum ussum, 252, 26; Jul. 169. On ussum sáwlum, 80, 29; Cri. 1314. Tó ussum wǽpnum, Nar. 21, 19.

Linked entry: úre

swǽs

(adj.)
Grammar
swǽs, adj.
Entry preview:

Hé hét hine ( Beowulf ) leóde swǽse sécean. Beo. Th. 3741; B. 1868. Mǽgburge swǽse and gesibbe my kindred, dear and near ones (or dear and near kindred ), Exon. Th. 397, 19; Rä. 16, 22.

Linked entries: swáse swés

for-gildan

(v.)

to pay backrestorepay damagesto pay forbuy offto repaypay outrequiteto payperform

Entry preview:

H. 91, 16. with acc. of compensation paid Gif man mannan ofslæhð . . . ealne leód forgelde . . . þá mágas healfne leód forgelden, Ll. Th. i. 8, 6, 8.

for-tredan

(v.)
Grammar
for-tredan, ðú -tretst, -trydst, -trytst; p. -træd, pl. -trǽdon; pp. -treden

To tread upontread under footconculcārecalcāre

Entry preview:

Ðú fortrydst leóna and dracena thou shalt be a treader down of lions and of dragons, Ps. Spl. 90, 13. Ðú fortrytst eorþan conculcābis terram, Cant. Abac. Lamb. fol. 190 a. 12. Wénunga þeóstru fortredaþ me forsĭtan tenebræ conculcābunt me, Ps.

lagu-flód

(n.)
Grammar
lagu-flód, es; m.

Seaoceanstreamwavewater

Entry preview:

Heliseus leólc ofer laguflód on swonráde, 75 b; Th. 283, 2; Jul. 674. Fercþ oft lagoflód on lyfte oft bears water aloft, 114 b; Th. 440, 3; Rä. 59, 12.

cennan

Entry preview:

Þá cennendan leomu genitalia, Gr. D. 26, 27: Wrt. Voc. i. 65, 27. of plants, to produce Of þám treówum balzamum bið kenned ( nascitur ), Nar. 36, 32. to produce, cause Cynð wam generat maculam, Kent. Gl. 291. to declare, &amp;c.