Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

lacu

Grammar
lacu, For 'A pool ...
Entry preview:

Be healfan stréme intó Sandfordes læce; swá andlang ðǽre lace intó Sandforda; of Sandforda eást andlang ðǽre lace, C.D. iv. 134, 21-24. Oð ðá lace; andlang lace út on Temese, v. 302, 34: 330, 28: vi. 2, 12: vi. 8, 26. On þá fúlan lace, v. 13, 22.

-læg

(suffix)
Entry preview:

Add: ge-læg (at ge-lagu), ofer-læg

láþ

(adj.)
Grammar
láþ, adj.
Entry preview:

Láþ inuitam (but perhaps the glosser has read inuisam ), An Ox. 5406

lama

Entry preview:

Lama debilis Wrt. Voc. i. 75, 40. Sum mǽden wearð lama quaedam puella paralytica Gr. D. 228, 9. Seó wæs ǽr fíf geár loma, Shrn. 128, 20. Þes lama wǽdla búton handcræfte (cf. sé læg bedryda fram cildháde oð his geendunge, 96, 21), Hml.

land

Grammar
land, <b>. I.</b>
Entry preview:

L. 15, 15. a land, ridge in a ploughed field. v. heáfod-land, land-gewyrpe Eást on ðá furh; ðæt tó ðám sceortan lond, C. D. iii. 437, 24. Tó ðon eásteran lande, v. 194, 27. On ðæt scorte land súðeweard, 379, 32.

leáfa

(n.)
Grammar
leáfa, an; m.

Belieffaith

Entry preview:

Belief, faith Hú mæg se leáfa [other MS. geleáfa] beón forþgenge gif seó lár and ða láreówas áteoriaþ how can belief be prosperous if teaching and teachers fail, Ælfc. Gr. pref; Som. 1, 37. Leáfa fides, Mt. Kmbl. Lind. 8, 10: 15, 28. Leáfo, 21, 21

bí-lage

(n.)
Grammar
bí-lage, [bí by, near, lagu a law]

A BYE-LAWlex privata

Entry preview:

A BYE-LAW; lex privata,Chr. W. Thorn. an. 1303

lǽs

Entry preview:

Seó lǽs is tóforan eallum mannum gemǽne on ðám hǽðfelda the pasture on the heathfield lies open to admit all men C. D. iii. 419, 21. Án lǽs on waruðe, 429, 16. Sceáp lǽsuwe (léswe, Ps. Srt.) his oues pascuae eius Ps. L. 99, 3. On stówe lǽswen (lǽswe?

late

Entry preview:

Add: slowly Þá mettas þe late melten, Lch. ii. 176, 23. Listnie and late gange let him listen and go slowly (?); gradu lento [but late might be instrumental of læt], Wrt. Voc. ii. 41, 76.

laga

Entry preview:

Laga statutum Wrt. Voc. ii. 137, 80. Add

lang

Entry preview:

Lang bið syððan þæt se gást nimeð æt Gode . . . Seel. 5. Ne bið lang ofer þæt þæt Israhéla æðelu móten rícsian, El. 432

læc

(adj.)
Grammar
læc, adj.
Entry preview:

Another form that attracts comparison is given by Graff ii. 200, lah, which has reference to cutting, and this suggests the rendering wounded.

Linked entry: lacra

latu

(n.)
Grammar
latu, e ; f.
Entry preview:

Add: delay Þá gesettan bíleouene his gebróðrum gebeóde hé on rihtne tíman búton late fratribus constitutam annonam sine mora offerat R. Ben. 55, 12. ' Álǽdað mé nú tó bútan late eówerne ealdor.'

lást

(adj.)
Entry preview:

Lást orbitae, Wrt. Voc. ii. 115, 73. ¶ on lást afterwards, at last :-- Heó on lást tiliað tó cwémanne Gode and mannum mid wordum postea in ore suo benedicent Ps. Th. 48, 12.

læt

Entry preview:

Late lento Wrt. Voc. ii. 49, 62. On óðre wísan sint tó manianne ðá ðe bióð tó late ( pigri: cf. ðá sláwan 19), on óðre ðá ðe bióð tó hrade, Past. 281, 18. <b>I a.

lata

Entry preview:

For the passage substitute Þeáh þe heó þæs bearnes lata wǽre, heó þonne Gode (þæs bearnes MS., but see Latin) nóht lata ne wæs erat tarda soboli, sed non tarda Deo Archiv cxxii. 248, 20-22; Bl. H. 163, 8

lamb

Entry preview:

Swá swá lamb þonne hit man scyrð, Hml. Th. ii. 16, 21. Sceáphyrdes riht is ꝥ hé hæbbe . . . .i. lamb of geáres geogeðe, Ll. Th. i. 438, 23. Lombur scépa agni ovium Ps. Srt. 113, 4. Lomberu, 6. Lo[m]bra agnorum ii. 193, 1. .xx. lamba, C.

leác

Entry preview:

Laec ambila Wrt. Voc. ii. 100, 20. Leác alium, 6, 53: allium i. 78, 72. Hé leác sette he planted vegetables Shrn. 61, 20. v. cípe-, rysc-leác, fugeles leác. Add

lǽl

Grammar
lǽl, <b>. I.</b>
Entry preview:

Add: Lǽl liuor, An. Ox. 32, 24. ¶ The word glosses linor = envy :-- Lę́la liuoris (rancida liuoris inuidia, Ald. 40, 14), An. Ox. 4, 52. Cf. lǽlian

lám-seáðe

(n.)
Grammar
lám-seáðe, [?], an; f.
Entry preview:

Substitute: <b>lám-seáþ</b>, es; m. Cf. lám*-*pytt for use of the plural