Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wirgan

(v.)
Grammar
wirgan, wirigan, wirian; p. de, ede.

to cursemaledicereto do evil

Entry preview:

Gif mín feónd wyrgeþ (wyrigde, Ps. Spl.) si inimicus meus maledixisset mihi, Ps. Th. 54, 11. Se ðe wyrigð (woerges, Lind.: wærge, Rush.) hys fæder, Mt. Kmbl. 15, 4; Homl. Th. ii. 36, 10.

swǽs

(adj.)
Grammar
swǽs, adj.
Entry preview:

. . . swǽse mæn foreigners . . . men of one's own race, natives L.

Linked entries: swáse swés

blissian

(v.)
Grammar
blissian, blyssian, blissigan, blissigean; part. blissiende, blissigende; ic blissie, blissige, ðú blissast, he blissaþ, pl. blissiaþ; p. ode, ede, ade; pp. od, ed, ad

To rejoice, exult, be glad or merrylætari, gaudere, exultare, ovare To make to rejoice, to gladden, delight, exhilaratelætificare

Entry preview:

Blyssiaþ mid me rejoice with me, Lk. Bos. 15, 9. Blissie [Lamb. blissige] heorte sécendra Drihten lætetur cor quærentium Dominum, Ps. Spl. 104, 3. Blissian [blissien, Th. 66, 4] and fægnian híg þeóda lætentur et exultent gentes, Ps. Lamb. 66, 5.

Linked entry: blyssian

ge-staðelian

(v.)
Grammar
ge-staðelian, -staðolian; p. ode, ade; pp. od, ad [staðelian to found, establish]

To foundestablishbuilderectplacesettlestrengthenconfirmfortifyrepairrestorefundārestăbĭlīreædĭfĭcārecollŏcārelŏcareconfortāreconfirmārerestaurāre

Entry preview:

Ðú wǽre gestaðolod þurh me thou wast confirmed through me, Soul Kmbl. 90; Seel. 45. Hí ðǽr gestaðelode wǽron they were settled there, Bd. 4, 4; S. 571, 1: Ps. Th. 138, 20

Linked entry: ge-staðolian

FORMA

(n.; num.; adj.)
Grammar
FORMA, m; forme f. n: def. adj.

The firstearliestprīmus

Entry preview:

The first, earliest; prīmus Se forma ys Simon the first is Simon, Mt. Bos. 10, 2: 22, 25: Bt. 15; Fox 48, 22: Cd. 143; Th. 179, 2; Exod. 22: Exon. 18 b; Th. 45, 16; Cri. 720: Beo. Th. 1437; B. 716; Menol. Fox 17; Men. 9: Bt. Met.

Linked entry: feorma

mín

(adj.; pronoun.)
Grammar
mín, adj. pron.

Minemy

Entry preview:

Mine, my. Grammar mín, with a noun Mín cnapa líþ on mínum húse lama ... Ne eom ic wyrðe ðæt ðú ingange under míne þecene ... Ic cweþe tó mínum þeówe, Mt. Kmbl. 8, 6-9. Hwylc is mín módor and hwylce synt míne gebróðra, 12, 48. Fæder mín! 26, 39.

seóþan

(v.)
Grammar
seóþan, p. seáþ, pl. sudon; pp. soden.
Entry preview:

Ðú sude mid ðam fýre monegra earfoþa swá swá gold igne me examinasti, Ps. Th. 16, 3. to subject to great pain, to afflict grievously elþeódige searonet seóþaþ me barbarian snares afflict (?), Andr. Kmbl. 127; An. 64.

Linked entry: for-seóþan

sirwan

(v.)
Grammar
sirwan, sirwian, sirewan ; p. sirwde, sirwede, sirede, sirewede, sirwode.
Entry preview:

seredon ymb secgas monige, hú heó deáþes cwealm hrefnan mihten, Cd. Th. 296, 6 ; Sat. 498. Gif hwá ymb cyninges feorh sierwie (syrwie, MSS. B. H.), L. Alf. pol. 4 ; Th. i. 62, 15. Seó næddre wolde syrwan ongeán hire hó, Boutr. Scrd. 20, 12

ge-niman

(v.)
Entry preview:

L. 25, 128), Wlfst. 139, 25. to take to oneself, take possession of Ic wyrpe þá unclǽnan út and genime ( sumo ) clǽne tó mete, Coll. M. 23, 17. Max míne on eá ic wyrpe and spyrtan, and swá hwæt swá hig gehæftaþ ic genime, 13.

éfstan

(v.)
Grammar
éfstan, éfestan; p. éfstte, éfste, pl. éfston, éfstun; impert. éfst, éfste, pl. éfstaþ; pp. éfsted, éfst; v. intrans. [ófest, ófost, ófst haste]

To hasten, draw near, approach, make haste, be quickfestīnāre, propĕrāre, concurrĕre, appropinquāre, accelĕrāre

Entry preview:

Éfst [Th. éfste] oððe neálǽce ðæt ðú generige me accĕlĕra ut ēruas me, Ps. Spl. 30, 2. Éfstaþ and lǽdaþ hine to me festīnāte et addūcĭte eum ad me, Gen. 45, 13: Boutr. Scrd. 22, 42: Homl. Th. ii. 88, 32.

Linked entries: ǽfstian éfestan

yfel

(adj.)
Grammar
yfel, adj.
Entry preview:

Se yfela þeów, Mt. Kmbl. 24, 48. Se yfela willa, Bt. 36, 7; Fox 184, 31. Se yfela unrihtwísa cynincg, Met. 15, 1. Fram yfelum menn ab homine malo, Ps. Th. 139, 1. Yflum, Exon. Th. 96, 20; Cri. 1577.

þurh

Grammar
þurh, A. I 2. add: — Nán man ne mihte faran þurh þone weg, Mt. 8, 28. Ill 3.
Entry preview:

I 2. add :-- Nǽnig mæhte faran þurh wæge þǽm (per viam illam), Mt. R. 8, 28. O. add :-- Heó heóld on hyre þeáwum hálige drohtnunge þurh módes líþnesse and mycelre eádmódnesse, and þurh hálige mægnu þám Hǽlende gecwiémde, Hml. S. 2, 95-97

firen-lust

(n.)
Grammar
firen-lust, fyren-lust, es; m.

Sinful lustluxurywantonnesslĭbīdoluxŭria

Entry preview:

Sinful lust, luxury, wantonness; lĭbīdo, luxŭria Mid ðý ðá ongon firenlust weaxan cæpit cum quĭbus luxŭria crescĕre, Bd. 1, 14; S. 482, 22: Past. 27; Cot. MS. Hí firenlusta frece ne wǽron they were not desirous of luxuries, Bt. Met.

Linked entry: fyren-lust

þeahtere

(n.)
Grammar
þeahtere, es; m.
Entry preview:

ic nǽfre ne gebidde on eówer god, Nar. 42, 6

wítegung-bóc

(n.)
Grammar
wítegung-bóc, f.

A book containing propheciesa prophetical book

Entry preview:

A book containing prophecies, a prophetical book Hit is áwriten be on wítegungbócum, Homl. Skt. ii. 24, 115. Ic geliornod hæbbe on eówer wítegungbócum, ðæt gé wǽron fram frymðe gecorene fram Criste selfum, H. R. 7, 11, 30

wiþerbrocian

(v.)
Grammar
wiþerbrocian, p. ode

To opposebe adverse tobe against

Entry preview:

Ða ðe wiðerbrociaþ qui adversantur mihi, Ps. Spl. C. 34, 22. Similar entries v. preceding word

fót-lic

(adj.)
Grammar
fót-lic, adj.
Entry preview:

on foot, that is done on foot Folga ná þæt án on fótlicum gange, ac eác swilce on gódra ðeáwa geefenlǽcunge. Hml. Th. ii. 468, 21. fig. pedestrian, low in style Fótlic pedestre, i. uile. Germ. 403, 12

ge-trumian

(v.)
Entry preview:

Þá getrumade ic and gestrangad wæs convalui, 5, 6; Sch. 581, 11

irre

Grammar
irre, anger.
Entry preview:

On þurhfóron eorru ( irae ) þíne. Ps. Rdr. Vos. Srt. 87, 17. Add

ofer-mǽte

Entry preview:

Be ðám þingum þe ðú sédest þat þú getyohhod hæafde tó forlétanne . . . þæt is ofermétta wela and ofermýtta wyrðscipe and ungemetlíce ríclic lýf, Solil. H. 38, 2. Hine deófla costodon mid ofermǽte unclǽne luste, Shrn. 52, 22. Add