Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

á-beran

Entry preview:

. :-- Hé ongann tó ðám swýðe cwacian and mid fótum tealtian, ðæt hé uneáðe hine sylfne áberan mihte coepit tremere, seque ipsum nutanti gressu vix posse portare . Gr. D. 36, 21. to bring forth, to bear a child Ðæt bearn ðe ábær úrne Hǽlend, Hml.

in-geþanc

Entry preview:

Hú mǽg ꝥ yfel beón ꝥte ǽlces monnes ingeþanc wénþ ꝥte gód sié, Bt. 24, 4; F. 86, 12, Hé ongann smeálíce þencan on his módes ingeþance velut in angustum suae mentis sedem recepta, 24, 1; F. 80, 6.

inca

(n.)
Grammar
inca, an; m.

Doubtquestionoffenceill-willfear

Entry preview:

Ðá ongan hé mé ácsian hwæðere ic wiste hwæðer ic on riht bútan incan gefullad wǽre cæpit me interrogare, an me esse baptizatum absque scrupulo nossem, Bd. 5, 6; S. 619, 45.

strǽl

(n.)
Grammar
strǽl, strél, streál, es ; m. : e ; f. : stræle, an ; f.
Entry preview:

Ðá genam hé his bogan and hine gebende and ðá mid geǽttredum strǽle ongan sceótan . . .

Linked entry: streál

ge-swerian

(v.)
Entry preview:

ongann gesuoeria þte ic nát, Mk. 14, 71. Hié gesworen hæfdon ðæt hié óþer forleósan woldon, Ors. 2, 3; S. 68, 27. a. to swear by . . . that. . . Hé him geswór on his goda noman þæt hé ǽgþer wolde . . .

lagu

(n.)
Grammar
lagu, lago; m.

seawater

Entry preview:

Willflód ongan lytligan eft, lago ebbade [of the subsiding deluge], 71; Th. 85, 12; Gen. 1413. Mid lande and mid loge mid wude and mid felde cum terra et cum aqua, cum sylva et cum agro, Cd. Dip. Kmbl. iv. 202, 1.

hreám

Entry preview:

Heó ongan swá fela stefnum and hreámum ( tot vocibus clamoribusque ) hlýdan, swá fela swá heó mid áwyrgedum gástum wæs geþreád, Gr.

BRÝD

(n.)
Grammar
BRÝD, bríd, e; f.

A BRIDE, woman about to be married or newly married, a wife, spouse, womansponsa, nupta, uxor, mulier

Entry preview:

Adam ongan óðres striénan bearnes be brýde, Cd. 55; Th. 68, 18; Gen. 1119: 86; Th. 108, 28; Gen. 1813. Loth gelǽdde brýd mid bearnum in Sǽgor Lot led his wife with their children into Zoar, 118; Th. 153, 11; Gen. 2537: 129; Th. 164, 22; Gen. 2718.

georne

(adv.)
Grammar
georne, giorne, gyrne; comp. geornor; superl. geornost, geornast; adv.

Eagerly, earnestly, diligently, carefully, zealously, willingly, readily, gladly, wellcŭpĭde, enixe, dīlĭgenter, stŭdiōse, prompte, lĭbenter, bĕne

Entry preview:

Ongan Dryhtnes ǽ georne cýðan he began gladly to proclaim the Lord's law, Elen. Kmbl. 398; El. 199: Cd. 32; Th. 42, 26; Gen. 679. Hit gódode georne it prospered well, Chr. 959; Erl. 119, 13, 16: Bt. Met. Fox 20, 61; Met, 20, 31: 21, 39; Met. 21, 20.

Linked entries: giorne gyrne

staþolian

(v.)
Grammar
staþolian, p. ode.
Entry preview:

Se hálga ongan hyge staðolian, Elen. Kmbl. 2186; El. 1094. Mód staþelian geleáfan, Exon. Th. 168, 26; Gú. 1083: 264, 15; Jul. 364. Úre heortan rihtan and staðelion. Wulfst. 253, 18

bláwan

(v.)

to blowbreathesnortpantto blowto flameblazeinflate

Entry preview:

Þæs þe hé on mínne andwlitan bleóu (bleów, bléw, v. ll.) exsufflante illo in faciem meam, Bd. 5, 6; Sch. 581, 3. to breathe hard, snort, pant :-- Ðæt hors ongan bláwan and gremetian ungemetlíce (immenso flatu et fremitu), Gr.

ge-hreósan

Entry preview:

Ðá wæs gehroren sió úpá-hæfenes Paules, . . . and æfter ðǽm hryre hé ongan timbran eáðmódnesse elationis ejus fabrica tota corruerat, et post ruinam suam humilis aedi-ficari requirebat Past. 443, 29. to fall from a higher to a lower level, fall headlong

gid

Entry preview:

Ongan hé singan and þus cwæþ: ' Ic wille mid gid-dum ( in verse ) gecýþan . . . ' Bt. 25 ; F. 88, 2. Ides geómrode giddum the lady chanted a dirge B. 1118. of formal speech Gedd eologium Wrt. Voc. ii. 70, 9. Gyd elogium, verbum 143, 18.

gold

Entry preview:

Add: gold in the ground Se forma gítsere þe ǽrest þá eorþan ongan delfan æfter golde, Bt. 15; F. 48, 23. gold as a form of wealth Hwǽr cóm ꝥ unmǽte gestreón goldes and seolfres, Bl. H. 99, 28.

blissian

(v.)
Grammar
blissian, blyssian, blissigan, blissigean; part. blissiende, blissigende; ic blissie, blissige, ðú blissast, he blissaþ, pl. blissiaþ; p. ode, ede, ade; pp. od, ed, ad

To rejoice, exult, be glad or merrylætari, gaudere, exultare, ovare To make to rejoice, to gladden, delight, exhilaratelætificare

Entry preview:

Ðá se hálga ongann hæleþ blissigean then the saint began to gladden the man, Andr. Kmbl. 3213; An. 1609. Ðú, God, eallum blissast thou, O God, makest all to rejoice, Hy. 7. 34; Hy. Grn. ii. 287, 34.

Linked entry: blyssian

GLEÁW

(adj.)
Grammar
GLEÁW, adj.

Clear-sightedwiseskilfulsagaciousprudentgoodsagaxprudensastutussapiensgnarus

Entry preview:

Ðá ongan he mid gleáwe móde þencean and smeágean cœpitque sagaci animo conjicere, Bd. 3, 10; S. 534, 20.

Linked entries: glǽw gléw

seófian

(v.)
Grammar
seófian, séfian, sýfian ; p. ode.
Entry preview:

Ongan síðfæt seófian, sár cwánian, Exon. Th. 274, 22 ; Jul. 537. Synna bemǽnan and sárlíce sýfian (síf-, seóf-), Wulfst. 133, 14.

girwan

Grammar
girwan, <b>gierwan, gerwan, gyrwan, gierian, gerian, gyrian</b>
Entry preview:

Ongan hine fýsan and tó flote gyrwan, An. 1700. to dress Hié wuldres weard wǽdum gyrede, Gen. 941. <b>III a.</b> to arm :-- Hé gyrede hine mid gǽstlicum wǽpnum, Gú. 148.

úþ-wita

(n.)
Grammar
úþ-wita, -weota, an; m.

a philosopherscribegeo metrician

Entry preview:

Án swíþe wís mon ongan fandigan ánes úþwitan and hine bismerode, for ðam hé hine swá orgellíce up áhóf and bodode ðæs ðe hé úðwita (philosophus) wǽre; ne cýððe hé hit mid nánum cræftum ...

leó

(n.)
Grammar
leó, g. león; [a dat. leóne and acc. f. leó are found as well as regular forms león: the dat. pl. leónum is put under leóna q.v.] m. f.

A lionlioness

Entry preview:

Ðá ongan seó leó fægnian ... Seó leó mid hire earmum scræf geworhte, Glostr. Frag. 110, 7, 15. Ðonne seó leó bringþ his hungregum hwelpum hwæt tó etanne, Ors. 3, 11; Swt. 142, 24.

Linked entries: leá león leóna