Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

swicol

(adj.)
Grammar
swicol, sweocol; adj.
Entry preview:

Swicolost, 268, 17. of things Ðis líf is swá swicol, ðæt hit symble bepǽcþ, Homl. Skt. i. 5, 65. Ne sceole wé ná besettan úrne hiht on ðissum swicelum lífe, Homl. Th. i. 162, 18.

Linked entry: sweocol

þegnung-mann

(n.)
Grammar
þegnung-mann, (þéning-, þénig-), es; m.
Entry preview:

Árás Malchus heora þeningmann, and dyde eall swá his gewuna wæs, nam mid him sumne dǽl feós ... ðæt feoh bær tó porte, 472-486: 447. Se Hǽlend hét ða ðénigmen áfyllan six stǽnene fatu, Homl.

un-rihtwís

(adj.)
Grammar
un-rihtwís, adj.

Unrighteousunjustevil

Entry preview:

Unrihtwís dóm ðæt se hálga wet swá ðrowode, Homl. Th. i. 596, 24. Se ðe ys on lytlum unrihtwís ( iniquus ), se ys eác on máran unrihtwís (-rehtwís, Lind.), Lk. Skt. 16, 10. Se unrihtwísa injustus, Ps. Spl. 35, 1.

Linked entry: riht-wís

æþel-boren

Entry preview:

Næs heó swá nú æðelborene men synt mid oferméttum áfylled, Lch. iii. 428, 31. Gif æðelborenran wífmen þis gelimpe, Ll. Th. i. 70, 1. ¶ definite form as noun :-- Tó gewríþenne æþelborenan ( nobiles ) heora, Ps. L. 149, 8. inborn, natural.

Linked entry: boren

andettan

Entry preview:

Onditien Dryhtne wundur his bearnum monna oh that men would praise the Lord for his wonderful works to the children of men, 106, 31. to confess a purpose, to promise, vow Wæs hé swá swýþe onbryrded, þæt hé andette Gode, gif hé him ðæs mergendæges geunnan

á-sceacan

(v.)
Entry preview:

Hé wæs hyne ásceacende eal swá earn þonne hé myd hrædum flyhte wyle forð áfleón, Nic. 14, 35

Linked entries: sceacan on-sceacan

bufan

(prep.; adv.)
Grammar
bufan, prep. adv.
Entry preview:

</b> adv. of previous mention :--- Swá hit bufan hér áwriten is, Chr. 1052; P. 173, 21. Þæs gemynd ic dyde ǽr feorr bufan. Gr. D. 86, 20

bróc

Grammar
bróc, l. broc,

afflictionlabourmiseryafflictiontroublediseasehurt

Entry preview:

D. 180, 10. misery, affliction, trouble Swá gemune men wǽron ǽlces broces, Ors. l, 10 ; 8. 48, 12. Hwylc broc and hwylc sár (laborem et dolorem) wé þoliað, Ps. Th. 9, 34. Ic ádreáh mycel broc mid Petre I have suffered much annoyance from Peter, Bl.

Linked entry: bróc

eád

Entry preview:

Ic þé góda swá fela forgiefen hæfde, and þé on þám eallum eádes tó lyt þúhte, gif þú meahte spéd efenmicle Gode ágan ne móste, 1401: 1199: Gú. 1165. Forber oft ðæt ðú wrecan mæge; geþyld bið middes eádes, Prov. K. 25. Eádes hleótan, Fä. 89.

for-hogian

(v.)

to disdainto disdain

Entry preview:

Ná sí forhugud non aspernatur, Angl. xiii. 441, 1085. to disdain to do. with clause Swá hé lǽs forhogað ðæt hé ús ðonne giet tó him spane, siððan wé hiene oferhycggeað quanto contemtus adhuc vocare non dedignatur, Past. 407, 18: Bl. H. 83, 15.

ge-hreówan

(v.)
Entry preview:

Sat. 540. without subject and followed by a clause giving reason for regret Þá gehreów hym ꝥ hyne ǽfre swá on hys geþóhte getweóde, Shrn. 155, 18

ge-þrǽstan

Entry preview:

Vos. 104, 16. to vex, distress, afflict. the body Þá ásweóll him se líchama ... sárlíce hé wæs mid þám sáre geswenced ... þá sǽde hé him þone intingan þurh hwæt hé ǽrest swá geþrǽst wǽre ( causam vexationis suae narrabat ), Guth. Gr. 153, 18.

ge-wealdan

Entry preview:

Swá hé late meahte oreðe gewealdan, 1199. to control, have power over a person Betra bið sé þe his ágen mód ofercymð and gewilt ( melior est qui dominatur animo suo ) ... sió gesceádwísnes hæfð ofercumen ðæt mód and gewielð, Past. 218, 15-21.

lacu

Grammar
lacu, For 'A pool ...
Entry preview:

Be healfan stréme intó Sandfordes læce; swá andlang ðǽre lace intó Sandforda; of Sandforda eást andlang ðǽre lace, C.D. iv. 134, 21-24. Oð ðá lace; andlang lace út on Temese, v. 302, 34: 330, 28: vi. 2, 12: vi. 8, 26. On þá fúlan lace, v. 13, 22.

langsum

Entry preview:

Ox. 3997. dilatory, tardy Hwæt sceall hit swá langsum, efne nú is se tíma, Hml. S. 22, 212. of space relations, lengthy, extended Langsum[um] wrǽda bíum prolixis fasciarum ambagibus An.

waefer-sín

(n.)
Grammar
waefer-sín, -sién, -sýn, -seón, e; f.

A sightshowspectacle

Entry preview:

Ond swá micel wundor and wæfersién wæs mínes weoredes on fægernisse fuitque inter uarietates spectaculorum in conspiciendo talem exercitum, Nar. 7, 18. Wæferséne spectaculi, Hpt. Gl. 508, 28. Wæfersýne, 487, 47, Wæferséne spectaculo, 412, 1.

Linked entry: wlite-seón

gýmen

(n.)
Grammar
gýmen, gémen; f.

Careheedsolicitudediligencesuperintendencerulecura

Entry preview:

He swá geornfulle gýmenne dyde ymb ða hǽla úre þeóde tam sedulam erga salutem nostræ gentis curam gesserit, Bd. 2, 1; S. 501, 3. Weoruldsorge and gýmenne forlǽtan sæculi curas relinquere, 4, 19; S. 587, 38 Gýmene dó se Abbod curam gerit abbas, R.

Linked entries: gémen geómen gýme

ofer-drífan

(v.)

to cover by driftingto overcome, refute, repel, defeat

Entry preview:

Wé syndon fram ðé oferswýðde, ac wé ácsiaþ: Hwæt eart ðú swá wunderlíc on ánes mannes hiwe ús tó oferdrýfenne, Nicod. Thw. 16, 20.

ge-tenge

(adj.)
Grammar
ge-tenge, adj.

Near toclose topressing uponoppressingpropinquusincumbensgravismolestus

Entry preview:

Swá fela gásta wǽron getenge ðam ánum men so many spirits were oppressing that one man, 378, 30.

Linked entries: ge-tang ge-tænge

tin-tregian

(v.)
Grammar
tin-tregian, -tergian; p. ode

To torment,torture,afflict

Entry preview:

Ða wífmen hié swá tintredon, Ors. 1, 10; Swt. 48, 13. Ðeáh ðe ðæt fýr tintregige ða unrihtwísan, Homl. Th. ii. 590, 3. Hét swingan and tintregian ðone Godes andettere caedi Dei confessorem a tortoribus praecepit, Bd. 1, 7; S. 477, 42.

Linked entry: tregian