Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

eá-streám-ýþ

Entry preview:

Dele, and see preceding word

-wend(ed)ness

(suffix)

Similar entry: á-wendedness

-elfen

(suffix)
Grammar
-elfen, e; f. [ælf an elf, en a feminine termination]

A fairy, nymphnympha: used only as a termination

Entry preview:

A fairy, nymph; nympha: used only as a termination Dún-elfen castălĭdes; feld-elfen moĭdes (?); wudu-elfen dryădes; wylde-elfen hamadryădes; sǽ-elfen naĭădes, Ælfc. Gl. 112, 113; Som. 79, 108-112; Wrt. Voc. 60, 15-19

cwicen

(adj.)
Grammar
cwicen, cwucen , cucen , cucon , cucun ; adj. [cwic alive, -en adj. termination]

Alive, quick vivus

Entry preview:

Alive, quick ; vivus Hwá cwicenne me on ðysum ealdre fréfrade who comforted me quick [living] in this life, Ps. Th. 118, 82. We ne mágon hátan deádne mon for cwucene we cannot call a dead man quick [living ], Bt. 36, 6; Fox 182, 20. Ðone cyning hí brohton

Linked entry: cwucen

stǽnen

(adj.)
Grammar
stǽnen, (in the oblique cases the -en is sometimes contracted or absorbed; see below, and for other instances see under stapol); adj.
Entry preview:

stony. v. next word Se áfeól of his horse ofer stǽnene eorþan, and him wǽron ða limo gecnyssed, Shrn. 126, 18. Of sandigum ł stǽnenum de arenosis, Hpt. Gl. 449, 26. metaph. of stone, stony, hard as stone, in a good sense Ic ðé secge, ðæt ðú ( Peter

eællenge

(int.)
Grammar
eællenge, interj.

Behold

Entry preview:

Behold; en, ecce, Ps. Spl. T. 53, 4

mægenþrym-nes

Entry preview:

Án is godcundnys, gelíce wuldor, emnéce mægenðrymnes ( maiestas ), Ath. Crd. 6 : Hml. Th. i. 276, 20. Mægnþrymnysse maiestatis Ps. L. p. 247, 8. Mæg[en]ðrymnysse, Ps. L. 28, 3 : An. Ox. 3398. Mæg[en]þrymnesse maiestati 428. Add

seld-guma

(n.)
Grammar
seld-guma, an ; m.
Entry preview:

A hall-man, one who has a place in a lord's hall, a retainer Nǽfre ic máran geseah eorl ofer eorþan ðonne is eówer sum . . . nis ðæt seldguma (he is no mere retainer. Grein translates 'vir qui semper in domo manet.' Heyne says 'seldguma ist hier offenbar

Linked entry: guma

for-lǽtedness

(n.)
Grammar
for-lǽtedness, e; f.

Intermission

Entry preview:

Intermission Bútan forlǽtednesse (-end- ? -en- ?) sine intermissione, Gr. D. 227, 16

Linked entry: -lǽtedness

beó-gang

Entry preview:

Substitute Beógang ag[m]en Wrt. Voc. i. 284, 39: ii. 8, 12

plegestre

(n.)
Grammar
plegestre, an; f.
Entry preview:

A female athlete Cemp[ena], plegestr[en]a luctatorum, An. Ox. 4735

æfter-boren

Entry preview:

Æfterbora (l. -en) postumus, An. Ox. 17, 34. Dele [ = æfter-genga, q. v.], and add

un-gelífend

(n.)
Grammar
un-gelífend, es; m.

An unbeliever

Entry preview:

An unbeliever Se ðe ungeléfend (-en, Lind.) is qui incredulus est, Jn. Skt. Rush. 3, 36: 20, 27

Linked entry: ge-lífend

wiþer-cweþan

(v.)
Grammar
wiþer-cweþan, p. -cwæþ, pl. -cwǽdon
To resist,
Similar entries
cf. wiþ-cweþan, III, wiþer-cwide

resist

Entry preview:

Gemágnesse wiðsacende wiðercweðan (-en, MS.) importunitatem refutando frustrari (contradicere ), Hpt. Gl. 491, 32. Wiðercwiðendum resistentibus, Ps. Lamb. 16, 8

Linked entry: wiþ-cweþan

æt-faran

(v.)
Grammar
æt-faran, p. -fór
Entry preview:

To go away, make off Án fox þone scóh geiæhte and ætfaran (-en, MS.) þóhte. Shrn. 14, 23. Cf. oþ-faran

ge-crimman

(v.)
Grammar
ge-crimman, p. ge-cramm ; pp. ge-crummen
Entry preview:

To stuff together, cram full Gecrummen (printed -trummen) confertam (mensuram bonam confertam, Lk. 6, 38), Wrt. Voc. ii. 17, 59. Gecrum[m]en, 74, 44. [Cf. O.H. Ger. ka-chrumman refertim.] Cf. ge-crammian

þurh-etan

(v.)

to eat througheat out

Entry preview:

to eat through, eat out Se wyrm ða eágan þurheteþ, Soul Kmbl. 236; Seel. 122. Áholad, þurhetan (-en?) exesum vel comessum, Wrt. Voc. ii. 144, 76. Swyrd ómige, þurhetene, Beo. Th. 6090; B. 3049

á-deorcian

(v.)
Entry preview:

Substitute: To become dark, become tarnished Sunne áþýstrað and móna ádeorcað, Wlfst. 92, 21. Nú hit (a)deo(rcað) en tetrica aura est, An. Ox. 56, 200. Hwý is ðis gold ádeorcad ( obscuratum )? Past. 133, 10

Linked entry: deorcian

mære

(n.)
Grammar
mære, mare, mere, an; f.

A night-marea monster oppressing men during sleep

Entry preview:

A night-mare, a monster oppressing men during sleep (cf. passage quoted in Cl. and Vig. under mara; 'En er hann hafði litt sofnat, kallaði hann ok sagði at mara trað hann. Menn hans fóru til, ok vildu hjálpa honum; en er þeir tóku uppi til höfuðsins,

sícan

(v.)
Grammar
sícan, p. sác.
Entry preview:

to sike (still in dial. e. g. Lancashire), sigh, groan On mínum bedde ic síce and wépe, Ps. Th. 6, 5. to sigh for, long for Ðæt wǽron ða tída ðe Rómáne nú ǽfter sícaþ en tempora . . . quibus recordatio suspirat, Ors. 2, 8 ; Swt. 92, 35