Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

FÚL

(adj.)
Grammar
FÚL, adj.

FOULdirtyimpurecorruptrottenstinkingguiltyconvicted of a crimefœdusimmundussordĭdusobscœnusspurcuspūtĭdusfœtĭdusculpæ consciuscrīmĭne convictus

Entry preview:

Ic eom wyrslicre ðonne ðes wudu fúla I am viler than this rotten wood, Exon. 111 a; Th. 424, 33; Rä. 41, 48. Fúl fýr of heora múþe bláwende de ōre ignem pūtĭdum efflantes, Bd. 5, 12; S. 628, 41: 5, 12; S. 630, 12.

Linked entries: a-fúl FÚL fúl

witan

(v.)
Grammar
witan, prs. ic, hé wát, ðú wást, wǽst, pl.witon; p. wiste; pp. witen.

to witknowhave knowledgebe aware,to knowhave knowledge of, be aware ofto be wisebe in one's sensesto be conscious ofto knowto feelshew

Entry preview:

to wit, know, have knowledge, be aware, Grammar witan, absolute Noui ic can oððe ic wát, noui ic wiste, Ælfc. Gr. 33; Zup. 205, 8. Oft wé oferswiðdon swá swá ðú sylf wistest, Homl. Skt. i. 11, 27. Ne meahte hire Iudas, ne ful gere wiste, sweotole gecýðan

Linked entries: weotan wietan

middel

(n.)
Grammar
middel, es; middela(?), an; m.

The middlecentre

Entry preview:

Of ðæs wuda midle, Exon. 56 b; Th. 202,6; Ph. 65. Hió is gesceapen on ðam midle, betwux ðære drýgan and ðære cealdan eorþan and ðam hátan fýre, Bt. 33, 4; Fox 128, 37. Hió is on midle fýres and eorþan, Bt. Met. Fox 20, 163; Met. 20, 82.

Linked entry: midlest

strand

(n.)
Grammar
strand, es ; n.
Entry preview:

Wudes ne feldes, sandes ne strandes, Lchdm. iii. 288, 1. Hí sǽton be ðam strande secus littus sedentes, Mt. Kmbl. 13, 48 : Jn. Skt. 21, 4. Ða eode hé be strande, Ap. Th. 7, 19. Gáþ tó ðære sǽ strande, Homl. Th. i. 64, 3.

líðan

(v.)
Grammar
líðan, p. láð

To gosail

Entry preview:

Liðendum wuda a ship, Exon. 103 b; Th. 392, 9; Rä. 11, 5. Ða líðende land gesáwon those sailing saw land, Beo. Th. 447; B. 221. Ðá wæs sund liden then was the sea passed [cf. Icel. líða as a transitive verb ], Beo. Th. 452; B. 223.

tó-licgan

(v.)
Grammar
tó-licgan, p. -læg, pl. -lǽgon ; pp. -legen.
Entry preview:

Ǽlc ðæra sprǽca is tódǽled on manega ðeóda, and ða sint tólegena and tódǽlda mid sǽ and mid wudum and mid muntum, Bt. 18, 2; Fox 62, 34

dwolian

(v.)
Entry preview:

On wudum dwolgende, Bl. H. 193, 8. Swylce hwylc man urne þǽr geond dwoliende ac si in eis aliquis erranda discurreret, Gr. D. 236, 11. figurative Of ðínum bebodum ic ne dwolade de mandatis tuis non erravi, Ps.

hóh

Grammar
hóh, (applied to land).
Entry preview:

Tó ðám hó ; of ðám hó á be wuda tó ðám æsc, C. D. iii. 79, 9-10. Tó micle hóh ; fram micle hóhe tó middelhille, 71, 33. On Healdenes hó; of dǽm hó, vi. 100, 10.

FÓÐER

(n.)
Grammar
FÓÐER, fóður, es; n.

foodfood for cattlefodderălĭmentumjūmenti pābŭlumthat in which food is carrieda basketcophĭnusκόφĭνosthat in which food for cattle is carrieda cartcart-loadvĕhesplaustrumnunc massa vel vŏlūmen plumbi

Entry preview:

14, 20. that in which food for cattle is carried,-a cart or cart-load, about 19 or 20 cwt. a heavy weight, as we now use the word for a FOTHER of lead, that is 191/2 cwt; vĕhes, plaustrum, nunc massa vel vŏlūmen plumbi He scolde gife sixtiga fóðra wuda

Linked entry: fódder

mynetere

(n.)
Grammar
mynetere, es; m.

a moneyera money-changermoney-dealera minterone who coins

Entry preview:

Ða myneteras ðe inne wuda wyrcaþ oððe elles hwǽr ; ðæt ða bión heora feores scyldige, iii. 16; Th. i. 298, 13. Godes feoh biþ befæst myneterum tó sleánne, Homl. Th. ii. 554, 14.

Linked entry: mynet-smiððe

fóþer

Entry preview:

Ælce geáre of burhwuda fíftig fóðra wudes, and fíftig swína mæsten, Cht. E. 293, 30

Linked entry: ge-féþrian

for-bærnan

(v.)
Grammar
for-bærnan, -bearnan, to -bærnenne; part. -bærnende; p. -bærnde, pl. -bærndon; pp. -bærned, -bærnd; v. trans.

To burn upconsumeŭrĕrecombūrĕre

Entry preview:

Isaac bær wudu to forbærnenne ða offrunge Isaac bare wood to burn the offering, Homl. Th. ii. 60, 16 : Mt. Bos. 13, 30. Swá swá leg forbærnende muntas sīcut flamma combūrens montes, Ps. Spl. 82, 13. Ic forswæle oððe forbærne ūro, Ælfc.

Linked entries: for-bearnan for-bernan

wild-deór

(n.)
Grammar
wild-deór, wildeór, es; n.
Entry preview:

Ealra wuda wildeór omnes ferae sylvarum Ps. Th. 49, Ii : 103, 19. Wilddeóra ferarum Wrt. Voc. ii. 38, 32. Wilddeóra holl and denn lustra i. 59, 10: Soul Kmbl. 164; Seel. 82. Wildeóra þeáw, Cd. Th. 252, 2; Dan. 572: 255, 10; Dan. 622.

Linked entry: wildedeór

á-lífan

(v.)
Grammar
á-lífan, (-lýfan, q. v.
Entry preview:

wuda and wætres nyttað, þonne him bið wíc álýfed, Gn. Ex. 110. Þæs áléfdan indulte, Wrt. Voc. ii. 84, 6. to hand over a person Ne álýf þú mé on fyrenfulra fǽcne geðancas ne tradas me peccatori, Ps.

Linked entries: a-léfan á-lýfan

hwæðer

(con.)
Grammar
hwæðer, hweðer; conj.

Whether

Entry preview:

Hwæðer gé willen on wuda sécan gold ðæt reáde? Bt. Met. Fox 19, 9, 29; Met. 19, 5, 15. Hwæðer ðe ðín eáge mánful ys forðam ðe ic gód eom an oculus tuus nequam est, quia ego bonus sum? Mt. Kmbl. 20, 15.

ge-wunelic

Entry preview:

gewunelice wǽron þæs wætersciepes scorpiones consuetam petentes aquationem, Nar. 13, 11. to which one is accustomed. habitually used, wonted Hié þá gewunelican fixas úp tugon and þá tǽron solitos pisces consumabant, Nar. 16, 19. adapted to Ǽlc wyrt and ǽlc wudu

pening

Entry preview:

Gif mon óðres wudu bærneð oþþe heáweð unáliéfedne, forgielde ǽlc greát treów mid .v. sciłł., and siþþan ǽghwylc mid .v. pæningum, 70, 6. Sceáp sceal gongan mid his fliése oð midne sumor, oþþe gilde ꝥ fliése mid twám pæningum, 146, 11

hleápan

(v.)
Grammar
hleápan, p. hleóp, pl. hleópon and hlupon [cf. Icel. hlupu]
Entry preview:

Hér Eádwine eorl and Morkere eorl hlupon út and mislíce férdon on wuda and feldon in this year earl Edwin and earl Morcere fled away and went different ways through wood and open country, 1072; Erl. 210, 26.

lagu

(n.)
Grammar
lagu, lago; m.

seawater

Entry preview:

Mid lande and mid loge mid wude and mid felde cum terra et cum aqua, cum sylva et cum agro, Cd. Dip. Kmbl. iv. 202, 1. Under lyft ofer lagu, Exon. 57 a; Th. 204, 21; Ph. 101. Á hafaþ longunge seðe on lagu fundaþ, 82 a; Th. 308, 30; Seef. 47.

á-beran

Entry preview:

Ic gaderode mé . . . ðá wlitegostan treówo be ðám dǽle ðe ic áberan mihte; ne com ic mid ánre byrðene hám, ðe mé ne lyste ealne ðane wude hám brengan, gif ic hyne ealne áberan mihte.