Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

horn

Entry preview:

Atol deór monig írenum hornum, Sal. 470. <b>I a.</b> </b> Fearres horn gebrǽdedne tó acsan, 366, 9. v. cú-, wesend-horn. horn as emblem of power and might (Biblical use) Hé ús hǽle horn árǽrde, Lk. i. 69.

under-fón

Grammar
under-fón, <b>. I.</b>
Entry preview:

add: where the object is material or non-material Nis nán man fæstende þe underféhð mid múðe ǽniges gesceaftes oððe eorðan, Hml. Th. ii. 330, 34. Cóm án gecrístnod man tó Martine . . . wolde his láre underfón, Hml. S. 31, 208. <b>I a.

gaderian

(v.)

to join, uniteto bring togetherto bring togethercollectaccumulate, amassto bringgarnerto gatherto gathercompile

Entry preview:

Add: to join, unite Ðá hwíle þe sió sáwl and se líchoma gederode beóþ, Bt. 35, 1; F. 156, 4. of matrimonial union. v. Similar entries gaderscipe Æt þám giftan mæssepreóst sceal mid Godes bletsunge heora gesomnunge gederian, Ll.

HLÁF

(n.)
Grammar
HLÁF, es; m.

Bread, food, a loaf

Entry preview:

For hwon ne rǽcst ðú ús ðone hwítan hláf ðone ðú sealdest Saban quare non nobis porrigis panem nitidum quem Saba dabas, Bd. 2, 5; S. 507, 14. Cyse and drygne hláf cheese and dry bread, L. M. 2, 26; Lchdm. ii. 278, 21.

BÝSEN

(n.)
Grammar
BÝSEN, bísen, býsn, e; f.
Entry preview:

Th. arg. 28: Cd. 217; Th. 276, 29; Sat. 196. On býsene ðære frymþelícan cyricean in exemplum primitivæ ecclesiæ, Bd. 4, 23; S. 593, 40. Be sumere bísene by some example, Bt. 22, 2; Fox 78, 13.

Linked entries: bísen bigsen bísen

for-gitan

(v.)
Grammar
for-gitan, -gytan, -gietan; ic -gite, ðú -gitest, -gitst, he -giteþ, -gitt, -git, pl. -gitaþ; p. ic, he -geat, -gæt, ðú -geáte, pl. -geáton, -gǽton, -géton, impert. -git , pl. -gitaþ; subj. pres. -gite, pl. -giton; p. -geáte, pl. -geáten; pp. -giten; v. trans. gen. acc. [for-, gitan to get]

To FORGETneglectoblīviscineglĭgĕre

Entry preview:

Lamb. 105, 21: 118, 139: Cd. 227; Th. 305, 6; Sat. 642. Hig forgǽton his welldǽda oblīti sunt benefactōrum, Ps. Lamb. 77, 11. Hig forgéton ðæt hig hláfas námon oblīti sunt pānes accĭpĕre, Mt. Bos. 16, 5: Cd. 149; Th. 186, 25; Exod. 144.

Linked entry: for-gietan

hwǽr

(adv.)
Grammar
hwǽr, [or hwær?], hwar; adv.

Whereanywheresomewherewheresoeverwherever

Entry preview:

Exon. 77 b; Th. 291, 34; Wand. 92: Cd. 213; Th. 267, 11; Sat. 36. in dependent clauses Gif ic cweþe tu scis ubi liber tuus est ðonne biþ ubi relativum.

Linked entries: hwára hwar

láð

(n.; adj.)
Grammar
láð, es; n.

harmevilinjuryhurttroublegriefpainannoyanceenmity

Entry preview:

Ic eom mid ðæs láðes sáre swíðe ofþrycced I am sorely oppressed with the pain of this trouble; insitus animum moeror praegravat, Bt. 8; Fox 24, 14.

midd

(adj.)
Grammar
midd, adj. with superl. midemest, midmest

Midmiddle

Entry preview:

Ðá wé wǽron on middre ðære ( in medio mari ), Bd. 5, 1; S. 613, 23. Is on middre ðære cyricean, 2, 3; S. 504, 39. Hire ( the axis ) midore ymbe (cf. ymb ða eaxe middewearde, Bt. 39, 3; Fox 214, 23), Bt. Met. Fox. 28, 46; Met. 28, 23.

til

(adj.)
Grammar
til, adj.
Entry preview:

Th. 303, 10; Sat. 610. Hí (devils) duguðe beswícaþ and on teosu tyhtaþ tilra dǽda, Exon. Th. 362, 10; Wal. 34.

Linked entries: ticlum til-líc

æþelo

(n.)
Entry preview:

Sax. aðali; n. noble family: O. H. Ger. adal, edeli; n. prosapia, genus, nobilitas; edií; f. generositas: Icel. aðal; n. nature.]

ge-mearcian

(v.)
Entry preview:

Cf. míl-gemearc Þæt þanon wǽre tó helle duru hund þúsenda míla gemearcodes, Sae. 724. to make a mark on Hú Martirius gemearcode þone hláf, Gr. D. 86, 12.

grim

Entry preview:

Hell, grim græfhús, Sat. 708. Grim gléda níð, Dan. 465: B. 2650. Se grimma hunger, Rä. 44, 2: B. 102. Grim gǽstcwalu, Gú. 651. Grimre helle wíte trucis tartari tormento, An. Ox. 2217. On hú grimmum seáðe swinceð þæt sweorcende mód, Met. 3, 1.

helpan

to succourto be serviceableto profitavail

Entry preview:

Bibeád ic eów ꝥ gé of þám ǽhtum þe ic eów geaf earmra hulpen, Cri. 1603. used absolutely: Gif limlǽweo lama þe forworht wǽre weorðe forlǽten, and hé æfter þám þreó niht áibbe, siþþan man mót hylpan, sé þe wyllen beorgan sáre and sáule, Ll.

heofone

Entry preview:

Nán man Godes mihte ne forflíhð on nánum heolstrum heofenan oððe eorðan oþþe ðriddan (nec judicium superni Gubernatoris uspiam effugere queo, Vit. Cuth. c. 24), Hml. Th. ii. 146, 31.

smæl

(adj.)
Grammar
smæl, adj.

Smallsmall, little, not greatnarrow, not broadslender, thin, not thickfine not coarse not loud gracilis, exilis, subtilis, minutus, strictus a sheep, small cattle

Entry preview:

Sax. smal: O. Frs. smel: O. H. Ger. smal gracilis, exilis, subtilis, minutus, strictus: Icel. smár; cf. also smali a sheep, small cattle]

á-stígan

(v.)

downwardupwarddownward upwardto descendgo down intoto ascendmount

Entry preview:

B. trans. to descend, go down into Þá ðe ástígað on scipum qui descendunt mare in navibus, Ps. Spl. 106, 23. Staþu ástígan, Lch. iii. 210, 16. to ascend, mount Ic ástíge mín scyp ego ascendo navem, Coll. M. 26, 31.

torr

(n.)
Grammar
torr, es; m.

turrisa towera projecting rocka tor

Entry preview:

On ðæs sǽs waroþe tó súþdǽle ðanon ðe hí sciphere on becom [hí] torras (turres) timbredon tó gebeorhge ðæs sǽs, Bd. 1, 12; S. 481, 11. Ða torras and ða scylfas on him bǽron ða elpendas, Nar. 4, 16. O. Frs. thoer: O. H. Ger. turri, turra turris.]

Linked entries: túr tor

hand

Entry preview:

Ic be hondum mæg hǽðenra sceal grípan tó grunde, Sat. 268. for, on behalf of, in the interest of, on account of Ælfríc nam ꝥ toll for þæs kynges hand, Cht.

ge-ceósan

(v.)
Grammar
ge-ceósan, to geceósanne, geceósenne; ic -ceóse, ðú -ceósest, -cýst, -císt, he -ceóseþ, -cýsþ, -cýst, pl. -ceósaþ; p. -ceás, pl. -curon; pp. -coren

To electchoosedecideproveapproveeligerepræeligereseligereasciscerepeterenancisci

Entry preview:

He wolde geceósan he would choose, Bd. 4, 11; S. 579, 9 : Salm. Kmbl. 780; Sal. 389. Swá ðé leófre biþ to geceósanne ut tibi placeat eligere, Elen. Kmbl. 1210; El. 607. To geceósenne to choose, Beo. Th. 3706; B. 1851.