brastlung
Entry preview:
.), efne swylce þǽr tóburste sum mycel crocca on þám fyre immensum erepiium panis dedit, ac si ingens in ignibus olla crepuisset, Gr. D. 87, 17. Add
winter-lǽcan
To draw near to winter
Entry preview:
Ðá hit winterlǽhte, ða férde seó fyrd hám, Chr. 1006; Th. i. 256, 15
á-cwencan
Entry preview:
Fýr ácwencean, Ors. 4, 10; S. 200, 17, Ácwencan (-cwæncan, v. l. ), Wlfst. 157, 9. Ðá fýr wǽron ádwǽscte and ácwencte, Nar. 23, 20. Brynas ácwencte faculas restinctas, An.
ge-brǽdan
Entry preview:
Voc. ii. 123, 67. þæt flǽsc beó gebrǽd on fýre, Angl. viii. 322, 14, 16. Nán ðing hreáw, ne on wætere gesoden, ac gebrǽd tó fýre, Hml. Th. ii. 264, 5. Dǽl fisces gebrédedes (-bréddes, R.), Lk. L. 24, 42. Gebrǽdedne æppel, Lch. ii. 132, 14.
þæcele
Entry preview:
Ða fýr feóllon on ða eorþan swelce byrnende þecelle vise nubes ardentes de celo tanquam faces decidere, Nar. 23, 26 : 14, 15. Stód se leóma him of swylce fýren ðecelle (þecele, Bd.
wróht-dropa
A drop which brings strife ⬩ crime
Entry preview:
A drop which brings strife ( Similar entries v. wróht, IV) or crime ( Similar entries v. wroht, III) Wearð fǽliþo fyra cynne, siþþan swealg eorðe Abeles blóde, . . . of ðam wróhtdropan wíde gesprungon, micel mán (mon, MS.) ældum, monegum þeódum bealoblonden
Coludes burh
Colud's city ⬩ Coldingham ⬩ Berwickshire ⬩ Scotland ⬩ Coludi vel Coludana urbs, Colania, in agro Barovici
Entry preview:
Hér Coludes burh forbarn mid godcundum fýre in this year [A. D. 679] Coldingham was burnt with divine fire Chr. 679; Erl. 41, 12.
el-reordig
Entry preview:
Micel fyrd þǽra elreordigra (barbarorum) 17, 9. Ꝥ syndon þá wyrstan men and elreordigestan, 36, 25. Add
sceón
To go quickly, fly
Entry preview:
Ðæt fýr scýde (scynde ?) tó ðám ðe ða scylde worhton, 232, 26 ; Dan. 266
un-gehálgod
Unhallowed ⬩ unconsecrated
Entry preview:
Ungehálgod fýr ignem alienum, Lev. 10, 1
Linked entries: ge-hálgian un-hálgod
willung
Entry preview:
For ðon wer bið wífe gemenged þonne unálýfedre willunge (inlicitae concupiscentiae) monnes mód in geþóhte þurh lustfulnesse bið geþeóded . . . þæt fýr þǽre unrihtan willunge, Bd. I. 27; Sch. 86, 14-20. Add
ge-wearmian
Entry preview:
Tó þæs eald ꝥ hé ne mihte gewearmigan búton æt fýre, Nar. 18, 15. Add
récels-fæt
Entry preview:
Fýr ofslóh ða óðre ðe offrodon ðone stór ðǽr hig heóldon ða récelsfatu, 16, 35
un-ádwæscedlíc
That is not quenched or extinguished
Entry preview:
That is not quenched or extinguished On ðæt unádwescedlíce fýr into the fire that is not quenched, L. E. I. prm.; Th. ii. 394, 17. Of ðǽm unádwæscedlícum lígum, Th. ii. 396, 5
wirman
To warm ⬩ make warm
Entry preview:
Heó mec wǽteþ in wætre, wyrmeþ hwílum tó fýre, Exon. Th. 393, 35; Rá. 13, 10. Se cyning gestód æt ðam fýre and hine wyrmde, rex coepit consistens ad focum calefieri Bd. 3, 14; S. 540, 34.
Linked entry: wyrman
fretwednes
An adorning ⬩ decoration ⬩ ornātio ⬩ decŏrāmentum
Entry preview:
Beóþ ðonne úre hrægla fretwodnes on ðam écan fýre wítnode then our decoration of garments will be punished in the eternal fire, L. E. I. prm; Th. ii. 394, 11
a-merian
To examine ⬩ purify ⬩ examinare ⬩ purgare ⬩ merum reddere
Entry preview:
Fýre ðú us amyrdest swá swá amyred biþ seolfor igne nos examinasti sicut examinatur argentum, Ps. Spl. 65, 9. Amerodest examinasti, Ps. Lamb. 65, 9
Linked entry: a-myrian
folc-gestealla
Entry preview:
cf. fyrd-gestealla) Bigstandað mé strange geneátas, þá ne willað mé æt þám stríðe geswícan . . . hié habbað mé tó hearran gecorene . . . mid swilcum mæg man rǽd geþencean, fón mid swilcum folcgesteallan (= -um ?)
ge-genga
Entry preview:
Þæt éce fýr wæs deófle gegearwod and his gegengum (-gencgum, -gængum, geférum, v. ll. ) eallum, Wlfst. 184, 18
bǽl
Entry preview:
Pyre béle, id est fýr, Wrt. Voc. ii. 82, 42. Bǽla pyrarum, 85, 39. On bǽl gearu, B. 1109. On bǽl dón, hladan, áhebban, 1116: 2126: Gen. 2903. Add