bysmor-spræc
Entry preview:
A speaking blasphemy, blasphemy; blasphemia Ðes sprycþ bysmorspræce this [man] speaketh blasphemy; hic blasphernat, Mt. Bos. 9, 3. Ælc synn and bysmur-spræc byþ forgyfen mannum, sóþlíce ðæs Hálgan Gástes bysmurspræc ne byþ forgyfen omne peccatum et blasphemia
Linked entries: bismer-spræc bysmer-spæc bysmur-spræc
cásering
Entry preview:
Gif wíf losaþ cásering si mulier perdiderit drachmam. Lk. Lind. Rush. War. 15, 8. Ne unband cásering non solvit didrachma, Mt. Lind. Stv. 17, 23
Cyric-burh
Chirbury, Shropshire ⬩ loci nomen in agro Salopiensi
Entry preview:
Chirbury, Shropshire; loci nomen in agro Salopiensi Æðelflǽd ða burh getimbrede æt Cyricbyrig Æthelfled built the fortress at Chirbury, Chr. 913; Th. 186, 35, col. 2; 187, 35, col. 1
cýð-nes
A witness, testimony, testament ⬩ testimonium, testamentum
Entry preview:
A witness, testimony, testament; testimonium, testamentum Sume sǽdon leáse cýðnesse agén hine quidam falsum testimonium ferebant adversus eum, Mk. Bos. 14, 57. Cýðnys, 14, 59: Jn. Bos. 3, 32, 33: Bd. 2, 7; S. 509, 17. Cýðnys testamentum, Ps. Spl. 24,
Linked entry: ge-cýðnes
matt
A mat
Entry preview:
A mat Matte spiato ( = psiato), Wrt. Voc. ii. 121, 7. Meatte matta, i. 82, 20. Meatta storia vel psiata, i. 41, 30
Linked entry: meatt
eáre-lippric
A flap of the ear ⬩ aurĭcŭla
Entry preview:
A flap of the ear; aurĭcŭla In eárlipricum, dat. pl. Mk. Lind. War. 7, 33. Eárliprica, acc. pl. Mk. Rush. War. 7, 33: Jn. Rush. War. 18, 26. Ða eárelipprica, acc. pl. Mk. Lind. War. 14, 47
Linked entry: eór-lippric
swelgend
Entry preview:
a very deep place, an abyss, a gulf, whirlpool Ðýlæs hí forswelge sió swelgend ðære upáhæfenesse ipso elationis suae barathro devorantur, Past. 57, 3; Swt. 439, 3. Seó grundleáse swelgend (gítsunge) vorans rapacitas. Bt. 7, 4; Fox 22, 32. Swelgend vorago
torcul
un-rihtwís
Unrighteousness ⬩ iniquity
Entry preview:
Unrighteousness, iniquity Árfest eallum unrihtwísum ( iniquitatibus ) ðínum, Ps. Spl. 102, 3
Úse
Entry preview:
Ouse Andlang Úsan óð hí cómon tó Bedanforda, Chr. 1010; Erl. 143, 33. Of Úsan up on Wilbaldes fleót ... On Úsan; andlang Úsan ( the charter refers to Northamptonshire ). Cod. Dip. Kmbl. iii, 454, 14-25. Landgemǽre æt Ollanége ... In on Úse; andlang Úse
Linked entry: Wúse
wór-hen
Entry preview:
Wrt. Voc. ii. 22, 75 : 136. 59
feor-studu
stay ⬩ buttress
Entry preview:
A sloping beam, stay, buttress Ferstud continuus, Txts. 108, 1110. Feurstud destina (cf. seó wræðstuðu (destina) þám wáge tó wreþe geseted wæs, Bd. 3, 17; Sch. 269, 22), 123, 18. Flór pavimentum, feorstuþu obstupum (obstipum? cf. (?) obstipum, oblicum
ge-fangian
Entry preview:
To fasten together with joints or clamps, join together Ic ongeat ðæt ðes middangeard wæs of swíðe manegum and mistlicum ðingum gegaderod, and swíþe fæste tósomne gelímed and gefangod, Bt. 35, 2; F. 156, 35. [Cf. O. H. Ger. -fangón.] v. preceding word
Linked entry: fangian
leornesse
Entry preview:
Substitute: leorn-ness (?), e; f. Learning Hé monige him tó discipulum genam, and þá æfter fæce tó sácerdháde þurh his leornesse getýde and gelǽrde multos suos discipulos fecit, atque ad sacerdotalem usque gradum erudiendo atque instituendo prouexit,
æfter
Entry preview:
Add Æfter ðám hege, C. D. iii. 77, 29. 16. add :-- Gesellan welan æfter ( in order to obtain) anwealde, Bt. 33, 2; F. 124, ii. <b>B.</b> add: marking sequence Ǽrest . . . æfter, Ll. Th. i. 6, 17
hæsel
Entry preview:
The hazel Hæsel corilus, Ælfc. Gl. 45; Som. 64. 95; Wrt. Voc. 32, 30. Hæsles ragu the lichen of hazel, L. M. i. 38, 8; Lchdm. ii. 96, 2 : L. M. 2, 52; Lchdm. ii. 270, 22. Hwít hæsel wich hazel; ulmus montana : saginus, Ælfc. Gl. 45; Som. 64, 96; Wrt.
hraþe
Entry preview:
Add: of quick movement, with verbs of motion Hræðe gangaþ cito euntes, Mt. R. L. 28, 7. Hié eódun hraþe of byrgenne, Mt. R. 28, 8. Þú hræðe (cf. on hrædum færelde, Bt. 4; F. 6, 31) hefon ymbhwearfest, Met. 4, 3. Giurnun twoege somen and ðe óðer ðegn
twégen
Entry preview:
Two. used adjectivally Tuégen stridi passus, Txts. 85, 1510. Twégen (twǽgen, MS. E.) aldormen, Chr. 822; Erl. 62, 12. Twégen englas, Gen. 19, 1. Óþre twégen sealmas, R. Ben. 37, 11. Twǽgen míne mégas, Cod. Dip. Kmbl. i. 310, 23. Twoegen gibróþæra, Txts
cíle
Entry preview:
and add Ciele frigus, Wrt. Voc. ii. 36, 64. Cele frigor, 150, 82. Cæle frigus, i. 291, 10. Se cyle wiþ þá hǽto, Bt. 33, 4; F. 128, 33. Sió hǽte þæs súðdǽles, se cyle þæs norðdǽles, Ors. 1, 1; Swt. 24, 28. For ciele (cele, v. l.) nete se sláwa erian
irmþ
Entry preview:
Add: misery, wretchedness, calamity Se cyning . . . hæfþ máran ermþe majorem regibus inest miseriae portionem, Bt. 29, I; F. 102, 25. Þá monigfealdan iermþo þá wérigan burg swíþe brociende wáran maxima omnium malorum abominenta fessam urbem corripuere