Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

boga

(n.)
Grammar
boga, an; m.

A BOW, an arch, a cornerarcus, angulusarcus

Entry preview:

Bogan [MS. bogen] streng a bow-string; anquina, Ælfc. Gl. 52; Som. 66, 37; Wrt. Voc. 35, 26

Linked entries: bog-timber bogen streng

ge-rím

(n.)
Grammar
ge-rím, es; n.

A number, computation, calendar, diarynŭmĕrus, compŭtātio, ephāmĕris

Entry preview:

Gerím ephēmĕrĭdes, nŭmĕrus quotĭdiānus, Ælfc. Gl. 82; Som. 73, 51; Wrt. Voc. 47, 55. On getal gerímes by reckoning of numbers, Salm. Kmbl. 184, 7. On geríme by number, 192, 10

Linked entry: gerím-bóc

súcan

(v.)
Grammar
súcan, p. seác, pl. sucon; pp. socen
Entry preview:

To suck Ic súce sugo, Ælfc. Gr. 28, 5; Zup. 175, 4. Heó ( the air ) sýcþ ǽlcne wǽtan up tó hire, Lchdm. iii. 278, 7. Of ðæra cilda múðe ðe meolc súcaþ, Ps. Th. 8, 2. Ða breóst ðe ðú suce ( suxisti ), Lk. Skt. 11, 27: Homl. Skt. i. 8, 125.

Linked entries: a-súcan socian

temian

(v.)
Grammar
temian, p. ede, ode
Entry preview:

To tame Ic temige domo, Ælfc. Gr. 24; Zup. 138, 2. Ic gewylde oððe temige, 36; Zup. 213, 14. Ic genyme mé briddas on hærfæste and temige hig, Coll. Monast. Th. 26, 5.

þurh-scríþan

(v.)

to pass throughglide throughto go through a subjectexamineconsiderperlustrare

Entry preview:

of physical movement, to pass through, glide through Synd twelf tácna on ðam foresprecenan circule ðe seó sunne þurhscríð, Anglia viii. 298, 18. to go through a subject, examine, consider; perlustrare Ǽlc ðæra ðe wyle ða eásterlícan blisse mǽrsian,

un-gelǽred

(adj.)
Grammar
un-gelǽred, adj.

Untaughtunlearnedignorantunskilled

Entry preview:

Forhwon beóð ǽfre suǽ ðríste ða ungelǽredan ðæt hí underfón ða heorde ðæs láriówdómes ab imperitis pastorale magisterium qua temeritate suscipitur? Past. 1; Swt. 25, 16

Linked entry: un-lǽred

un-staþolfæst

(adj.)
Grammar
un-staþolfæst, adj.

unsettlednot remaining in one placenot stationaryunsettleddesirous of changenot steadfastunstablenot enduringeasily movedunsettled in mindwavering

Entry preview:

unsettled, not remaining in one place, not stationary Ða twám and þrím dagum geond missenlícra monna húsum wuniaþ, ǽfre unstaþolfæste ( numquam stabiles ) and woriende, R.

Linked entry: under-staþolfæst

wódlíce

(adv.)
Grammar
wódlíce, adv.

madlyfuriouslyfranticlyblasphemously

Entry preview:

Ælfc. C. 35 ; Th. ii. 356, 43. Wódlíce ástyrode wið ðone hálgan. Homl. Ass. 79, 162. Wódlíce geyrsod, Homl. Skt. ii. 25, 616. Ðú þus wódlíce wilnast ceorles, i. 3, 396. Hé mót wódlíce derian, Wulfst. 85, 5.

Linked entry: wód

cwíþan

Entry preview:

Srt. 77, 63. to make a legal complaint against, bring a charge against Nis se man on lífe ðe ǽfre gehýrde ðæt man cwídde (cwýdde, Ll. Th. i. 184, 11) oððon crafode hine on hundrede oððon on gemóte, on ceápstówe oþþe on cyricware, ðá hwíle hé lifde.

geárlic

Entry preview:

Voc. ii. 6, 67. that occurs yearly Geárlic freólsdæg annua festiuitas, Ælfc. Gr. Z. 287, 12. Ðes freólsdæg is ús geárlic, ac hé is heofonwarum singallic, Hml. Th. i. 442, 30. Þá geárlican gehát annua vota, Wrt.

gemót-mann

(n.)
Grammar
gemót-mann, es; m.
Entry preview:

Voc. ii. 73, 34], Ælfc. Gr. Z. 35, 5. an auditor of accounts in a market (?), cf. ceápung-gemót Mótstów forus, gemótman logotheta (logotheta, qui rationes accepti et depensi expendit ac discutit, Migne), intinga negotium, cýpingc negotiaiio, Wrt.

ge-smirian

(v.)
Grammar
ge-smirian, l. ge-smirwau.
Entry preview:

On ǽlcere hádunge . . . ǽfre sé ðe ðǽr gehádod bið, hé bið gesmyrod mid gehálgodum ele . . . Nú is Críst gesmyrod, ná mid eorðlicum ele, ac mid gife ðæs Hálgan Gástes, Hml. Th. ii. 14, 15, 30. (O.H.Ger- ge-smiret impinguatus.)

irsian

(v.)
Entry preview:

Ǽlc ꝥ yrsað (eorsaþ, R.) hys bréðer omnis qui irascetur fratri suo, Mt. 5, 22. with prep. Hwí irsast þú wiþ ús?, Bt. 7, 5 ; F 22, 36. Ðonne hé wið hine iersað. Past. 63, 3. Fram þám þeódum þe wið mé yrsiað de gentibus iracundis, Ps. Th. 17, 46.

ridda

(n.)
Grammar
ridda, an; m.

a horsemanridera mounted soldier

Entry preview:

a horseman, rider Ridda oððe rídende eques, Ælfc. Gr. 9, 26; Som. 11, 8. Ridda homo equo portatus, Wrt. Voc. ii. 143, 65. Se ridda (cf. sum wegfarende mann, 1. 168) férde forþ on his weg, Swt. A. S.

riht-wís

(adj.)
Grammar
riht-wís, adj.

Righteous just

Entry preview:

Rihtwís justus rihtwísre justior ealra rihtwísost justissimus, Ælfc. Gr. 5 ; Som. 4, 65 : 9, 21 ; Som. 10, 20. Rihtwís déma, Hy. 6, 7. Se ðe underféhþ rihtwísne on rihtwíses naman, hé onféhþ rihtwíses méde, Mt. Kmbl. 10, 41.

Linked entry: wrenc-wís

sárness

(n.)
Grammar
sárness, e; f.

bodily painmental pain, affliction, grief

Entry preview:

Heu geswutelaþ módes sárnesse, Ælfc. Gr. 5; Som. 4, 1. Helle sárnyssa mé beeodon, and ic on mínre gedréfednysse Drihten clypode, Homl. Th. ii. 86, 17.

wǽfels

(n.)
Grammar
wǽfels, es; m.

A coveringwrapcloakveil

Entry preview:

A covering, wrap, cloak, veil Wǽfels tegmen, Ælfc. Gr. 9, 12; Zup. 41, 1. Wǽfelses ł scýtan sindonis, Hpt. Gl. 494, 13. Wǽfel(se), basincge chlamide, 456, 46. Under wǽfelse velamento, indumento, 457, 24.

wearmian

(v.)
Grammar
wearmian, p. ode

To get warm

Entry preview:

To get warm Ic wearmige caleo, Ælfc. Gr. 26, 2; Zup. 154, 3. Caleo ic wearmige and of ðam calesco ic onginne tó wearmigenne, 35; Zup. 212, 2. Gif wund ácólod sý ... lege on ða wunda, heó cwicaþ sóna and wearmaþ, Lchdm. i. 194, 26.

heáh-fæder

(n.)
Grammar
heáh-fæder, m.

A patriarch; also the great Father, i. e. GodGod the Fatherpatriarca

Entry preview:

God Heáhfæder patriarcha, Ælfc. Gl. 68; Som. 69, 118; Wrt. Voc. 41, 68. Héhfæder patriarcha, Rtl. 195, 10. Cuoeþ lá héhfæder dixit abba pater, Mk. Skt. Lind. 14, 36.

CROCCA

(n.)
Grammar
CROCCA, an; m.

A CROCKpitcherearthenware pot or pan vas fictiletestaolla

Entry preview:

Lamb. 59, 10; Ælfc. Gr. 7; Som. 6, 53; Wrt. Voc. 82, 56 Wyl wæter on croccan boil water in a crock L. M. I. 40; Lchdm. ii. 104, 19.

Linked entries: chroa crohh cryccen