irfe-weard
Entry preview:
Wé úre cildru tiochiað ús tó ierfeweardum tó habbanne. Past. 391, 29. Add
ge-uferian
To exalt ⬩ elevate ⬩ delay ⬩ put off
Entry preview:
Wæs ðá þurh his langsume fær ðæra cildra slege geuferod the children's slaying was delayed by his long journey, Homl. Th. i 80, 28
Linked entries: oferian ge-yferian ge-oferian uferian
be-wépan
woe-begone
Entry preview:
A. 77. 124 Rachel beweóp hire cildra, Hml. Th. i. 84, 26. Hé beweóp ungemet*-*godra manna líf, 604, 27. þæt se Hǽlend beweópe ðǽre ceastre tó-worpennysse, 402, 6.
freóls-tíd
Entry preview:
Tó dæg Godes gelaðung mǽrsað þǽra eádigra cildra freólstíde ( natale innocentium infantum ), Hml. Th. i. 76, 28. Hú dægredsangas on freólstídum tó healdenne sýn qualiter matutinorum sollempnitas agatur, R. Ben. 36, 9.
ful-fremman
To fulfil ⬩ perfect ⬩ practise ⬩ perfĭcĕre
Entry preview:
Of múþe cildra and súcendra ðú fulfremedest lof ex ōre infantium et lactentium perfēcisti laudem, Ps. Lamb. 8, 3: Ps. Spl. 39, 9. Heáhsetl his [biþ] swá swá móna fulfremed on écnysse thrŏnus ejus [erit] sīcut lūna perfecta in æternum, Ps.
Linked entries: full-fremman ge-fullfremman
hyge-leást
Thoughtlessness ⬩ foolishness ⬩ folly ⬩ heedlessness
Entry preview:
Thoughtlessness, foolishness, folly, want of wisdom, heedlessness Eálá gé cildra gáþ út bútan hygeleáste tó claustre oððe tó leorninge O vos pueri egredimini sine scurrilitate in claustrum vel in gymnasium, Coll. Monast. Th. 36, 9.
be-tǽcan
to shew ⬩ ostendere ⬩ to BETAKE, impart, deliver, commit, put in trust ⬩ impertire, adsignare, tradere, commendare ⬩ to send, follow, pursue ⬩ mittere, insequi, amandare
Entry preview:
Thes. i. 135. to send, follow, pursue; mittere, insequi, amandare Betǽcan [MS, betæcen] cildru on scóle to send children to school; mittere pueros in scholam Obs. Lun. § 4; Lchdm. iii. 184, 28.
Linked entries: eft-betǽht be-tǽhte be-táht be-táhten
láreów
A teacher ⬩ master ⬩ preacher
Entry preview:
Wé cildra biddaþ ðé eálá Láreów ðæt ðú tǽce ús sprecan nos pueri rogamus te, Magister, ut doceas nos loqui, Coll. Monast. Th. 18, 1. Ne gyrne gé ðæt eów man Láreówas nemne án ys eówer Láreów nolite vocari Rabbi: unus enim est Magister vester, Mt.
swíþ-líc
Entry preview:
Lamb. 46, 6. of discipline or conduct, stern, severe, strict Cildru behófiaþ swíðlícere steóre, Homl. Th. ii. 324, 33. Hé munucregol gesette mid swýðlícre drohtnunge, Basil prm.; Norm. 32, 6
scolu
Entry preview:
Cildru on scole betǽcan, Lchdm. iii. 184, 27 : 188, 18. a band or troop of people, a shoal, school (in school of fishes) Him on healfa gehwone heofonengla þreát ymbútan faraþ, ælbeorhtra scolu, Exon. Th. 58, 2; Cri. 929.
-hád
- 1070 ;
- Erl. 209, 35
módor
Entry preview:
Ðá móddru on heora cildra martyrdóme þrowodon ; þæt swurd . . . becóm tó ðǽra móddra heortan, Hml. Th. 1. 84, 17-19. Módero matres, Mk. L. 10, 30. used of an animal Ylp is ormǽte nýten . . . Feówer and twéntig mónda gǽí seó módor mid folan, Hml.
ge-wǽcan
Entry preview:
Cildra behófiað swíðlicere steóre, 324, 26-34. Gewǽcede defectos, Ps. Rdr. 291, 36. of things Sóna hit ðone dropan gewǽceð it soon reduces the drop, Lch. i. 162, 8. Gewǽht fessa, i. fatigata (fragilitas moribundae carnis), An.
þrowing
suffering as opposed to doing ⬩ suffering which is painful ⬩ a painful symptom ⬩ suffering that is undergone for the sake of religion ⬩ suffering of persecution, cross ⬩ suffering which ends in death, passion, martyrdom ⬩ the anniversary of a martyr's suffering
Entry preview:
Ða móddru on heora cildra martyrdóme þrowodon ... neód is ðæt hí beón efenhlyttan ðæs écan edleánes, ðonne hí wǽron geféran ðære ðrowunge, Homl. Th. i. 84, 20.
slege
a stroke, blow ⬩ of a serpent's sting, ⬩ a striking, beating, ⬩ stamping, coining ⬩ clashing, collision ⬩ a crash, clap of thunde ⬩ a fatal stroke, slaying, slaughter, death (by violence ⬩ a defeat, loss inflicted on an army; clades ⬩ a stroke of affliction, punishment, disease ⬩ an instrument for striking ⬩ a slay ⬩ a plectrum ⬩ plectro] ⬩ a stroke, blow ⬩ slaying ⬩ plaga, ictus, tusio, percussio : ⬩ a blow, defeat; ⬩ n. a blow; a defeat, slaughter, loss; a stroke of apoplexy
Entry preview:
A. 625 Ðæra cildra slege (the murder of the innocents) Homl. Th. i. 80, 28. Hú nyt is ðé mín slæge quae utilitas in sanguine meo Ps. Th. 29, 8. Nú is ǽghwonon yfel and slege Blickl. Homl. 115, 16.
Linked entries: slæge hearp-slege
wyn-sum
winsome ⬩ agreeable ⬩ pleasant ⬩ pleasant ⬩ joyous
Entry preview:
Eálá gé góde cildra and wynsume (venusti) leorneras, Coll. Monast. Th. 35, 33. Hé wæs se swétesta láreów and se wynsumesta doctor suavissimus, Bd. 5, 22; S. 644, 3. joyous.
Linked entries: wynsumlíce wynsumness winsum
lytel
Entry preview:
Of múðe ðára lytla (cildra. R. cilda, W. S. infantium ), 21, 16. Búta wífum and lytlum ł cildum (cnehtum, R.) exceptis mulieribus et parvulis, 14, 21: 15, 38. Forlétas ðá lytlo (þá cild, R. ), 19, 14. Bróhton tó him lytle (lytlo cild, L. ), Mk.