Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-swígan

(v.)
Grammar
ge-swígan, p. de.
Entry preview:

intrans. To be silent. to cease speaking Hé ongann cliopia . . . Mið ðý gewearp woedo his geswígde (giswígende, R., exiliens : the glosser seems to have connected the word with silere ) cuóm tó him, Mk. 10, 47-50. Ne mæghton word his getéla and gesuígdon

ge-þǽnan

(v.)
Grammar
ge-þǽnan, p. de
Entry preview:

To moisten Ádríg tó dúste, geþǽn mid hunige. Lch. ii. 144, 1. Sóna wæs seald se regn, sé þe fullíce mihte þá eorðan wel geþǽnan repente pluvia tribuebatur, quae plene terram satiare potuisset, Gr. D. 210, 21. Tó þám þurh þá tóflówennysse þæs streámes

Linked entry: þǽnan

ge-fildan

(v.)
Grammar
ge-fildan, p. de
Entry preview:

To fold up -Gefyldende inplicans, ligans, Hpt. Gl. 406, 33

gínan

(v.)
Grammar
gínan, p. de
Entry preview:

To turn (trans.) back, drive back Hí man gýnde (gínde, génde [ glossed dráf], v. ll. ) ongeán eft tó Júdan (cf. they, turning back upon them that pursued them, i Macc. 7, 46), Hml, S. 25, 636

ge-tyrfan

(v.)
Grammar
ge-tyrfan, p. de
Entry preview:

To assail with missiles (lit. or fig.), to attack, assault Man gecýdde ꝥ seó nunne wǽre getyrfed mid ormǽtum feforádlum nuntiatum est quod sanctimonialis illa immensis febribus aestuaret, Gr. D. 29, 9. Cf. ge-torfian

Linked entries: tyrfan ge-torfian

ge-unstillan

(v.)
Grammar
ge-unstillan, p. de
Entry preview:

To disturb, disquiet Þá scínlác þe him ǽr ætýwdon, ne geunstillað hý hine, Lch. i. 360, 15. Rǽde hé swá þæt hé óþre mid gehlýde ne geunstille ( inquietet ), R. Ben. 73, 14. Se abbod ne geunstille ne ne gedréfe þá heorde abbas non conturbet gregem, 113

Linked entry: un-stillan

hreáwan

(v.)
Grammar
hreáwan, p. de
Entry preview:

To get raw Reáwde vel blódgade crudescit, Wrt. Voc. ii. 137

murnan

(v.)
Grammar
murnan, p. de.
Entry preview:

Substitute: <b>murnan</b> ; p. mearn; also wk. murnde. Take here the examples given under meornan in Dict., and add: Oferfyll bið þǽre sáwle feónd . . . hit ne murneð for nánum men, ne for fæder ne for méder ne for bróðter ne for swustor,

sténan

(v.)
Grammar
sténan, p. de.
Entry preview:

Substitute: <b>stenan</b>; p. stæn, pl. stǽnon. of a person, to roar, groan loudly Ic grymetige and stene mid ealle móde rugiebam a gemitu cordis mei, Ps. Th. 37, 8. of sound made with things, to roar, sound loudly Cóm ðá wigena hleó þegna

tó-hwirfan

(v.)
Grammar
tó-hwirfan, p. de
Entry preview:

To overturn Tóhwyrfd eversus, Ps. L. 117, 13

Linked entry: hwirfan

sǽlan

(v.)
Grammar
sǽlan, de.

to fasten with a cordto restrain, repress, confine

Entry preview:

to fasten with a cord Hé sǽlde tó sande sídfæðmed scip oncerbendum fæst, Beo. Th. 3838; B. 1917. Wedera leóde sǽwudu sǽldon, 457; B. 226. Hwǽr wé sǽlan sceolon sǽhengestas ancrum fæste, Exon. Th. 54, 3; Cri. 863. Ymb geofenes stæþ gearwe stódon sǽlde

scǽnan

(v.)
Grammar
scǽnan, p. de

To break

Entry preview:

To break Ðá cómon ða cempan, and sóna ðæra sceaðena sceancan tóbrǽcon. Hí gemétton Crist deádne, and his hálgan sceancan scǽnan ne dorston, Homl. Th. ii. 260, 10. Ða gemettan ne móston ðæs lambes bán scǽnan, ne ða cempan ne móston tóbrecan his (Christ's

sceón

(v.)
Grammar
sceón, de

To fall to a person's lot

Entry preview:

To fall to a person's lot Gif unc bán fordsíð scéet on Rómeweȝe if death be the lot of both of us on the journey to Rome, Chart. Th. 583, 29. Heom (heo, MS.) on riht sceóde (sceo, MS.) gold and godweb Iosepes gestreón gold and purple, Joseph's treasure

wǽfan

(v.)
Grammar
wǽfan, p. de

To wrap upclothe

Entry preview:

To wrap up, clothe Utan wǽfan nacode, Wulfst. 119, 6

wǽgan

(v.)
Grammar
wǽgan, p. de

To vexharassafflict

Entry preview:

To vex, harass, afflict Hé het hí swingan, wítum wǽgan, Exon. Th. 251, 10; Jul. 143. Ðæt gé mec tó wundre wǽgan mótun (cf. erlós skulun wégian mi te wundrun, dót mi wíties filu, Hél. 3088), 124, 22; Gú. 341

wǽlan

(v.)
Grammar
wǽlan, p. de

To vextormentafflict

Entry preview:

To vex, torment, afflict Ðæt hý his líchoman leng ne móstan wítum wǽlan. Exon. Th. 127, 34; Gú. 396. Dogter mín is yfle from deófle wǽled filia mea male a daemonio vexatur, Mt. Kmbl. Rush. 15, 22. Hé is yfle wǽlid male torquetur, 8, 6

Linked entry: ge-wǽlan

on-bígan

(v.)
Grammar
on-bígan, p. de

To cause to bend, to subdue

Entry preview:

To cause to bend, to subdue Heó míne sáwle onbígdon incurvaverunt animam meam, Ps. Th. 56, 7. Heora módes heánesse ealle eorþcyningas onbégan mihton their loftiness of soul could make all the kings of the earth to bend, Blickl. Homl. 119, 21

Linked entry: on-býgan

on-cennan

(v.)
Grammar
on-cennan, p. de

To bear (a child), bring forth

Entry preview:

To bear (a child), bring forth Mǽden sceal oncennan sunu, Ælfc. T. Grn. 9, 11. Sí oncenned nascatur, Kent. Gl. 984

smillan

(v.)
Grammar
smillan, p. de

to cause to crack as a whip, To crack as a whip to crack to cause to crack

Entry preview:

to cause to crack as a whip, etc. intrans. To crack as a whip Under smyllendum gyrdum weóp crepantibus flevit sub ferulis, Germ. 388, 7

Linked entry: smyllende

sníwan

(v.)
Grammar
sníwan, p. de

To snow

Entry preview:

To snow Ic sníwe ninguo Ælfc. Gr. 28, 5; Zup. 174, 8. Hit sníwþ ningit 22; Zup. 128, 17. Sníuuith, sníuidh ninguit Txts. 78, 669. Sníweþ Wrt. Voc. ii. 60, 14. Ðá cwom ðǽr micel snáw and swá miclum sníwde swelce micel flýs feoll Nar. 23, 13. NorÞan sníwde