Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

on-bígan

(v.)
Grammar
on-bígan, p. de

To cause to bend, to subdue

Entry preview:

To cause to bend, to subdue Heó míne sáwle onbígdon incurvaverunt animam meam, Ps. Th. 56, 7. Heora módes heánesse ealle eorþcyningas onbégan mihton their loftiness of soul could make all the kings of the earth to bend, Blickl. Homl. 119, 21

Linked entry: on-býgan

on-cirran

(v.)
Grammar
on-cirran, -cerran, -cyrran; p. de.

to turn (trans.) make a change in position or directionto turn (into another form)to turn, to goto turn, make a person adopt a line of conduct, etc.to turn, changeto turn from good to bad, to pervertto turn aside, avertto turn back, reverse (a sentence), revoketo turn (intrans.)

Entry preview:

in a physical sense. to turn (trans.) make a change in position or direction Hé oncyrde hine tó Paule he turned to Paul, Blickl. Homl. 183, 30 : 185, 36. Ðæt hié hine móston on óðre sídan oncyrran, 227, 19. Andwlitan út oncyrran faciem avertere, Ps.

on-cennan

(v.)
Grammar
on-cennan, p. de

To bear (a child), bring forth

Entry preview:

To bear (a child), bring forth Mǽden sceal oncennan sunu, Ælfc. T. Grn. 9, 11. Sí oncenned nascatur, Kent. Gl. 984

on-hwirfan

(v.)
Grammar
on-hwirfan, p. de.

to turn (of actual motion),to invert, transposeto change, turn

Entry preview:

to turn (of actual motion), trans. Ic mé wille nú onhwyrfan tó ðisse bǽre, Blickl. Homl. 151, 14. intrans. Swá swá hweól onhwerfþ, Bt. 33, 4; Fox 132, 13. to invert, transpose Agof (boga) is mín noma eft onhwyrfed, Exon. Th. 405, 13; Rä. 24, 1. to

Linked entry: on-hweorfan

smǽran

(v.)
Grammar
smǽran, (?); p. de

To laugh at, deride

Entry preview:

To laugh at, deride Gehlógun ł smérdon (be-smerdon? cf. besmeradun in Rush.) hine deridebant eum Mt. Kmbl. Lind. 9, 24

smillan

(v.)
Grammar
smillan, p. de

to cause to crack as a whip, To crack as a whip to crack to cause to crack

Entry preview:

to cause to crack as a whip, etc. intrans. To crack as a whip Under smyllendum gyrdum weóp crepantibus flevit sub ferulis, Germ. 388, 7

Linked entry: smyllende

sníwan

(v.)
Grammar
sníwan, p. de

To snow

Entry preview:

To snow Ic sníwe ninguo Ælfc. Gr. 28, 5; Zup. 174, 8. Hit sníwþ ningit 22; Zup. 128, 17. Sníuuith, sníuidh ninguit Txts. 78, 669. Sníweþ Wrt. Voc. ii. 60, 14. Ðá cwom ðǽr micel snáw and swá miclum sníwde swelce micel flýs feoll Nar. 23, 13. NorÞan sníwde

speówan

(v.)
Grammar
speówan, p. de

To spit

Entry preview:

To spit Hí on his hleór hyra spátl speówdon, Exon. Th. 69, 17; Cri. 1122. Gé mid horu speówdon on ðæs andwlitan, Elen. Kmbl. 594; El. 297. Hí áttre spiówdon, Exon. Th. 156, 34; Gú. 884

Linked entry: spiówan

spildan

(v.)
Grammar
spildan, p. de

To wastedestroymake away witheffundere, expendere

Entry preview:

To waste, destroy, make away with Ðeaf ne cymes búta ðætte [hé] spildeþ (perdat), Jn. Skt. Lind. 10, 10. Seðe lufaþ sáuel his spildeþ (perdet) hiá, 12, 25. Ðú wilnast, ðæt ðú ðíne feore spilde, Andr. Kmbl. 568; An. 284

spillan

(v.)
Grammar
spillan, p. de

To destroyconfundo,to destroy, spoil

Entry preview:

To destroy Suá huelc soecaþ sáuel his hál gewyrca spilleþ hiá (perdet illam), Lk. Skt. Lind. Rush. 17, 33: Jn. Skt. Rush. 12, 25. Ðeóf ne cymeþ búta ðætte [hé] spilleþ (perdat), 10, 10. Ne spildic ł ne losade non perdidi, Lind. 18, 9. Eal ðæt God spilde

ge-sprengan

(v.)
Grammar
ge-sprengan, p. de; pp. ed

To sprinkle;conspergere

Entry preview:

To sprinkle; conspergere Ðú nymst ánne hláf mid ele gesprengedne tolles unum panem oleo conspersum, Ex. 29, 23

ge-spillan

(v.)
Grammar
ge-spillan, p. de

To destroydissipate

Entry preview:

To destroy, dissipate Ðér ne hrust gespilles ubi neque ærugo demolitur, Mt. Kmbl. Lind. 6, 20. Gespilleþ perdiderit, Lk. Skt. Lind. 17, 33. Alle gespilde omnes perdidit, 29: Rtl. 107, 29. Ðǽr wǽron manege mid micel unrihte gespilde there were many very

ge-stefnan

(v.)
Grammar
ge-stefnan, p. de; pp. ed [stefnian to institute]

To instituteplacefixinstĭtuĕre

Entry preview:

To institute, place, fix; instĭtuĕre Freá engla héht wesan wæter gemǽne, stówe gestefnde the lord of angels bade the waters to be common, and their places fixed, Cd. 8; Th. 10, 21; Gen. 160

ge-stillan

(v.)
Grammar
ge-stillan, -styllan; p. de; pp. ed [stillan to rest] .

To restceasebe stillquietmutequiescĕresĕdārisĭlēreobmutescĕrerētĭcēreTo restrainstillstopstaycalmkeep incompescĕrecŏhĭbēresĕdāremītĭgārerĕtĭnēre

Entry preview:

v. intrans. To rest, cease, be still, quiet, mute; quiescĕre, sĕdāri, sĭlēre, obmutescĕre, rētĭcēre Hí ne móten ǽfre gestillan they may not ever be still, Bt. Met. Fox 11, 51; Met. 11, 26. Seó gecyndelíce hǽtu gestilleþ on ðé the natural heat shall be

ge-steóran

(v.)
Grammar
ge-steóran, p. de; pp. ed

To steerdirectcontrolcorrectcontĭnērecorrĭgĕre

Entry preview:

To steer, direct, control, correct; contĭnēre, corrĭgĕre Híg wistan ðæt híg ne mihton manegum gesteóran they knew that they might not control many, L. E. G. prm; Th. i. 116, 14. Ðú his ýþum miht ána gesteóran mōtum fluctuum ejus tu mītĭgas, Ps. Th. 88

ge-stíran

(v.)
Grammar
ge-stíran, p. de; pp. ed

To correctrestraincorrĭgĕrecŏhĭbēre

Entry preview:

To correct, restrain; corrĭgĕre, cŏhĭbēre :Forðæm ðæt ða wítu gestírdon [gestírden, MS. Cot.] óðrum ðæt hí swá dón ne dorsten in order that the punishments might restrain others from daring to do so, Bt. 39, 11; Fox 230, 7

Linked entry: ge-stýran

ge-strýnan

(v.)
Grammar
ge-strýnan, -streónan, -strínan, -striénan; p. de; pp. ed [gestreón gain]

To gaingetobtainacquirebegetprocreatelucrāriacquīrĕregignĕreprocreāre

Entry preview:

To gain, get, obtain, acquire, beget, procreate; lucrāri, acquīrĕre, gignĕre, procreāre Ðæs ðe ic móste mínum leóde swylc gestrýnan because I have been able to acquire such for my people, Beo. Th. 5589; B. 2798: L. Ath. i. prm; Th. i. 196, 18: Homl.

Linked entry: ge-strínan

ge-styllan

(v.)
Grammar
ge-styllan, p. de; pp. ed

To stillcalmsĕdāre

Entry preview:

To still, calm; sĕdāre Se eorl gestylde ðæt folc the earl stilled the people, Chr. 1052; Erl. 187, 3

ge-styllan

(v.)
Grammar
ge-styllan, p. de

To springmove rapidly

Entry preview:

To spring, move rapidly Hwílum he to eorþan gestylde at times he descended to earth, Exon. 17 a; Th. 40, 34; Cri. 648. Cyning engla munt gestylleþ gehleápeþ heá dúne the king of angels shall mount a hill, shall leap the high downs, 18 a; Th. 45, 9; Cri

ge-stýran

(v.)
Grammar
ge-stýran, -stíran, -steóran, -stióran, -stiéran; p. de; pp. ed [stýran to steer, rule]

To steerdirectrulecorrectrestrainwithholdrĕgĕrecorrĭgĕrecŏhĭbērerĕtĭnēre

Entry preview:

To steer, direct, rule, correct, restrain, withhold; rĕgĕre, corrĭgĕre, cŏhĭbēre, rĕtĭnēre Meaht ðú Adame eft gestýran thou mightest afterwards rule Adam, Cd. 27; Th. 36, 8; Gen. 568: Ors. 3, 1; Bos. 52, 36. Hám cymeþ nefne him holm gestýreþ he will