Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hú-líc

(adj.)
Grammar
hú-líc, pron.

qualis

Entry preview:

Of what sort; qualis Hé áhsode hwæt alexander se cyning dyde and húlíc mon hé wǽre and in hwylcere yldo he asked what king Alexander was doing, and what sort of man he was, and of what age, Nar. 18, 12.

níwian

(v.)
Grammar
níwian, p. ode

To renewrenovaterestore

Entry preview:

To renew, renovate, restore Nú Sethes bearn torn níwiaþ, Cd. Th. 76, 16; Gen. 1258. Hé níwade Cnutes lage (v. Freeman's Old English History, p. 241), Chr. 1064; Erl. 196, 2. Ne wrec ðú ða ǽrran yflu, búton hí mon eft níwige, Prov. Kmbl. 35.

ge-fealdan

Entry preview:

Hé gefielt his mód mid wóre twiefealdnesse ad semetipsa duplicitatis perversitate corda replicuntur, 245, 15. Án clíwen suíðe nearwe gefealden ( involutum ), 241, 24. Gefalden bóc volumen, Mt. p. 1, 7.

yfelsung

(n.)
Grammar
yfelsung, eofulsung, e; f.
Entry preview:

Efolsungas (efalsunge, Rush.) blasphemiam, Mt. Kmbl. Lind. 26, 65. Ðæt ebolsung (ða eofulsunge, Rush.), Mk. Skt. Lind. 14, 64. Ebolsongas blasphem(i)as, Jn. Skt. Lind. 10, 36

Linked entry: eofulsung

ymb-cirran

(v.)
Grammar
ymb-cirran, p. de
Entry preview:

To turn about, to revolve round Hí ðære eaxe útan ymbhwerfaþ (-eþ, MS.) ðone norðende, neáh ymbcerraþ (-eþ, MS.), Met. 28, 14.

aldor-ner

(n.)
Grammar
aldor-ner, es; n.

A life's safetyrefugevitæ servatioasylum

Entry preview:

A life's safety, refuge; vitæ servatio, asylum Ne mæg ic aldor-nere míne gesécan I cannot seek my life's safety, Cd. 117; Th. 151, 22; Gen. 2512. Ðæt we aldor-nere sécan móten that we may seek an asylum, Cd. 117; Th. 152, 13; Gen. 2519

hrisian

(v.)
Grammar
hrisian, p. ede

To shake

Entry preview:

To shake Syrcan hrysedon shook their coats of mail, Beo. Th. 458; B. 226. Hrisedon heáfud moverunt capita, Ps. Surt. 21, 8: 108, 24. [Cf. Hresigende febricitans, Mk. Skt. 1, 30 (later MS.).

loddere

(n.)
Grammar
loddere, es; m.

A beggar

Entry preview:

A beggar, poor person Se ríca besihþ on his pællenum gyrlum and cwyþ 'Nis se loddere mid his tættecon mín gelíca but the rich man looks at his purple robes and says 'the beggar with his rags is not my fellow,' Homl. Th. i. 256, 8

Linked entry: lodrung

Petrus

(n.)
Grammar
Petrus, gen. Petres; m.
Entry preview:

Ðá beseah hé hyne and cwæþ tó Petre, Mt. Kmbl. 16, 22-23. Se Hǽlend com on Petres húse, 8, 14. Hé sceare (Petres mearce, MS. B.) onféng, Bd. 3, 18; S. 546, 10. Be Peteres mæssan, Wulfst. 272, 9

geár

Grammar
geár, <b>; II 1.</b> add (1 a):
Entry preview:

a period of thirteen lunar months Æfter þǽre sunnan ryne beóð þreó hund daga and fíf and syxtig daga, and æfter þæs mónan ryne beóð þreó hund daga and feówer and fíftig ... þǽre sunnan gér hæfd endlufon dagas þonne þæs mónan gér, Angl. viii. 305,

þeówdóm-hád

(n.)
Grammar
þeówdóm-hád, es; m.
Entry preview:

Service Monige hí sylfe and heora bearn gyrnaþ on mynster and on Godes ðeówdómhád tó syllanne ðonne hí synd bigongende woruldlícne camphád plures se suosque liberos, depositis armis, satagunt magis accepta tonsura monasterialibus adscribere votis,

wróht-dropa

(n.)
Grammar
wróht-dropa, an ;m,

A drop which brings strifecrime

Entry preview:

A drop which brings strife ( Similar entries v. wróht, IV) or crime ( Similar entries v. wroht, III) Wearð fǽliþo fyra cynne, siþþan swealg eorðe Abeles blóde, . . . of ðam wróhtdropan wíde gesprungon, micel mán (mon, MS.) ældum, monegum þeódum bealoblonden

efen-gelíca

(n.)
Grammar
efen-gelíca, an; m.
Entry preview:

Þæt ungesǽlig man mǽðe ne geseó on his under*-*þeóddum ne on his efengelícan, 53, 25: Mt. 11, 16. (In Dict. under efen-gelíc.)

Linked entry: ge-líca

on-erian

(v.)

to plough up

Entry preview:

to plough up Wé ma lufiaþ ðone æcer ðe ǽr wæs mid þornum áswógen and æfter ðæm ðe ða þornas beóþ áheáwene and se æker biþ onered bringþ gódne wæsðm plus terram diligimus, quae post spinas exarata fructus uberes producit, Past. 52, 9; Swt. 411, 18

mann

Entry preview:

Uneáðelic ꝥ ys mid mannum ; ac ealle þing synt mid Gode eáðelice, Mt. 19, 26.

swigian

(v.)
Grammar
swigian, sweogian, sweowian, swugian, swuwian, sugian, suwian; p. ode.
Entry preview:

Hé suwode (swygode, MS. A.: swugode, MSS. B. C.: swigade, Rush.) tacebat, Mk. Skt. 14, 61: Mt. Kmbl. 26, 63. Ðá swigoden hí ealle and stille wǽron conticuere omnes, Bd. 3, 11; S. 536, 31. Hí suwodon (swigedon MS. A.: swigadun, Rush.), Mk. Skt. 3, 4.

bóc

(n.)
Grammar
bóc, g. bóce? béc; d. béc; acc. bóc; pl. nom. acc. béc; g. bóca; d. bócum, bócan; f.

a BOOKlibera charterchartafor the books which a priest ought to possessfor his canonical hours

Entry preview:

On fórewerd ðære bóce [MS. bóc] oððe on heáfde bǽc awriten is be me in capite libri scriptum est de me, Ps. Lamb. 39, 9. On fórewardre ðyssere béc ys awriten be me, ðæt ic sceolde ðínne willan wyrcan, Ps.

cawl

(n.)
Grammar
cawl, caul, ceawl, ceaul, es; m. A basket; sporta, corbis, cophĭnus = κόφινος
Entry preview:

Ceawlas cophinos, Mt. Kmbl. Lind. 14, 20. Ceaulas cophinos, Mk. Skt. Lind. 6, 43

leáfa

(n.)
Grammar
leáfa, an; m.

Belieffaith

Entry preview:

Belief, faith Hú mæg se leáfa [other MS. geleáfa] beón forþgenge gif seó lár and ða láreówas áteoriaþ how can belief be prosperous if teaching and teachers fail, Ælfc. Gr. pref; Som. 1, 37. Leáfa fides, Mt. Kmbl. Lind. 8, 10: 15, 28. Leáfo, 21, 21

fore-irnan

Grammar
fore-irnan, (for-).
Entry preview:

Forearn procurrens, Mk. L. R. 10, 17. Foreiorne prorumpere, Mt. p. 9, 4. Take here for-yrnan, and add

Linked entries: irnan for-irnan