a-weallan
To boil or bubble up ⬩ break forth ⬩ stream or gush forth ⬩ well out ⬩ flow forth ⬩ issue ⬩ ebullire ⬩ erumpere ⬩ emanare
Entry preview:
Is ðæt eác sǽd, ðæt wylle aweólle fertur autem, quia fops ebullierit, Bd. 5, 10; S. 625, 23: Exon. 17 a; Th. 39, 20; Cri. 625
dracentse
Dragon-wort, dragons ⬩ dracontea = δρακόντιoν, arum dracuncŭlus
Entry preview:
Ðeós wyrt, ðe man dracontea and óðrum naman dracentse nemneþ, ys sǽd ðæt heó of dracan blóde acenned beón sceolde this herb, which is named dracontea, and by another name dragons, is said to be produced from dragon's blood, Herb. 15, 1; Lchdm. i. 106,
Linked entry: dracan blód
hwæt-scipe
Quickness ⬩ boldness ⬩ bravery ⬩ valour
Entry preview:
Quickness, boldness, bravery, valour Oft mon biþ swíðe rempende and rǽsþ suíðe dollíce on ǽlc weorc and hrædlíce and ðeáh wénaþ men ðæt hit síe for arodscipe and hwætscipe sæpe præcipitata actio velocitatis efficacia putatur, Past. 20, 1; Swt. 149, 13
mixen
A mixen ⬩ dung-heap ⬩ dung
Entry preview:
Job sæt on his mixene, Homl. Th. ii. 452, 28. Nis hyt nyt ne on eorþan ne on myxene (mixen, Lind.: mixenne, Rush.) neque in terram neque in sterculinium utile est, Lk. Skt. 14, 35. Ðeós wyrt biþ cenned on ealdum myxenum (myxennum, MS.
wód-þrág
A mad fit ⬩ time ⬩ madness ⬩ fury
Entry preview:
Dauid mid his sange gemetgode ða wódþráge Saules furor insanorum saepe ad salutem medico blandiente reducitur . . . Cum Saulem spiritus adversus invaderet, apprehensa Dauid cithara ejus vesaniam sedabat. . . David canente ejus vesania temperatur.
yfelsian
Entry preview:
Rush. 10, 36. v. ge-ebolsian, and next word: cf. also, two preceding words, and eoful-sæc
Linked entry: eofulsian
cweartern
Entry preview:
Þǽre gehæftan wylne cild þe sæt on cwerterne, Ex. 12, 29. On cweartern settan, Hml. A. 79, 165. Hé ( St. Paul ) wæs on manegum cwearternum, Hml. Th. i. 392, 9. Add
secgend
Entry preview:
A speaker, relater, narrator Nǽnig tweógende secgend mé ðis sǽde non quilibet dubius relator hoc mihi narravit, Bd. 3, 15 ; S. 542, 7. Sió leásung simle deret ðǽm secggendum. Past. 35, 1 ; Swt. 237, 10
brerd
Entry preview:
Se sǽ gefylde ꝥ scip oð þá yfmestan þeolu þæs bryrdes (brerdes, v. l.) mare usque ad superiores tabulas implevit navem, Gr. D. 249, 1, 12. Wið tó briorde usque ad summum. Mk. R. 13, 27. Tó briorde upp, Jn. R. L. 2, 7.
plaster
Entry preview:
Nim of þám sylfan sǽde, wyrc blaster (plaster, v. l. ), 300, 5. Add
CRABBA
A CRAB, crayfish ⬩ cancer ⬩ a sign of the zodiac ⬩ cancer ⬩ signum zodiaci ⬩ cancer
Entry preview:
Hwæt féhst ðú on sæ? Crabban and lopystran quid capis in mari? Cancros et polypodes Coll. Monast. Th. 24, 11. a sign of the zodiac, cancer; signum zodiaci, cancer .
deófol-gilda
Entry preview:
Se ðeóda láreów sǽde þæt deófolgyldan ( idolis servientes, 1 Cor. 6, 9) nabbað Godes ríce, Hml. Th. ii. 330, 25. Þá deófolgildan ( the prophets of Baal ), Hml. S. 18, 112. Þá leásan deófolgildan þe Baal wurðodon, 369. Add
mis-spówan
to succeed badly
Entry preview:
to succeed badly Hé sǽde ðæt hit ðæm cyninge læsse edwit wǽre, gif ðæm folce búton him misspeówe if it went ill with the people when he was not with them, Ors. 2, 5; Swt. 82, 34
lǽfan
Entry preview:
Nam se óðer hí and wearð deád, ne sé sǽd ne lǽfde . . . And ealle seofon hí hæfdon and sǽd ne lǽfdon, Mk. 12, 21, 22.
wecgan
To wag (trans.), ⬩ move, shake
Entry preview:
Hwý gé ǽfre scylen unrihtfióungum eówer mód dréfan, swá swá mereflódes ýþa hréraþ íscalde sǽ, wecggaþ for winde (cf. swá swá ýþa for winde ða sǽ hréraþ, Bt. 39, 1; Fox 210, 25), Met. 27, 4. Hig wegdan, hrérdan heora heáfod moverunt capita sua, Ps.
leger-bedd
Entry preview:
Marcellus sǽde ꝥ heó lǽge on paralisin. Þá áxode Títus þone apostol hwí hé geþafode ꝥ heó swá láge on þám legerbedde, þonne hé óðre áléfede ealle gehǽlde, and heó ána læg swá, Hml. S. 10, 237. Add
hlimman
To sound, ⬩ roar [as the sea], ⬩ clang, ⬩ clash
Entry preview:
Ic ne gehýrde bútan sǽ hlimman I heard nought but the sea roaring, Exon. 81 b; Th. 307, 4; Seef. 18
á-wéstan
Entry preview:
Se cyng létt áwéstan ꝥ land ábútan þá sǽ, Chr. 1085; P. 216, 4. Þæne áwéstendan deófol, Angl. viii. 330, 25. Áwéstendum populantibus, An. Ox. 2715. Gehwilce ǽnlípige sind mid fǽrlicum slihte áwéste, Hml. Th. ii. 124, 10. Add
netele
A nettle
Entry preview:
Netelan sǽd, i. 228, 24 : ii. 94, 12. Of nioþoweardre netlan, 128, 7. Nim netelan, 152, 10 : 312, 5. Ða greátan netlan ( urtica dioica ), 86, 12. Smale netelan ( urtica urens ), 68, 4. Netlan verticeta, Wrt. Voc. ii. 124, 20
sifeþa
Entry preview:
Genim ðysse wyrte sǽd on ele gesodene and mid syfeþon gemencged, Lchdm. i. 282, 1. Dó seofoþa on sealt wæter, ii. 262, 13. Riges seofoþa, 48, 20.