Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-styriende

(adj.)
Grammar
un-styriende, un-styrigende; adj.

Not movingunmovingstationary

Entry preview:

Not moving, unmoving, stationary Monige sint cwucera gesceafta unstyriende, swá scylfiscas sint ... Ða styriendan nétenu habbaþ eall ðæt ða unstyriendan habbaþ, and eác máre tó ... For ðæm sint ðás sceafta ðus gesceapene ðæt ða unstyriendan hí ne áhebben

un-styrigendlíc

(adj.)
Grammar
un-styrigendlíc, adj.

Not to be stirrednot to be carried

Entry preview:

Not to be stirred, not to be carried Byrðenna unstyrendelíco onera inportabilia, Mt. Kmbl. Lind. 23, 4

un-swǽs

(adj.)
Grammar
un-swǽs, adj.

Unpleasantdisagreeable

Entry preview:

Unpleasant, disagreeable Settan mé ðǽr mé unswǽsost (or adv.?) wæs posueruut me in abominationem sibi, Ps. Th. 87, 8

un-swǽse

(adv.)
Grammar
un-swǽse, adv.

Unpleasantly

Entry preview:

Unpleasantly

Linked entry: swǽse

un-swefen

(n.)
Grammar
un-swefen, es; n.

A bad dream

Entry preview:

A bad dream Sing ðis ylce gebed on niht ǽr ðu tó ðínum reste gá, ðonne gescylt ðé God wið unswefnum ðe nihternessum on menn becumaþ, Lchdm. iii. 288, 22

Linked entry: swefen

un-swéte

(adj.)
Grammar
un-swéte, adj.

Unsweetbittersouroffensivefetid

Entry preview:

Unsweet, of taste, bitter, sour Hí mé geblendon bittre tósomne unswétne drync ecedes and geallan, Exon. Th. 88, 12; Cri. 1439. of smell, offensive, fetid Ðonne ne biþ se þost tó unswéte tó gestincanne, Lchdm, ii. 48, 14

un-swiciende

(adj.)
Grammar
un-swiciende, un-swicigende; adj.

Unfailingthat does not deceiveloyal

Entry preview:

Unfailing, that does not deceive, loyal Griffin swór áðas ðæt hé wolde beón Eádwearde kinge hold underkingc and unswicigende, Chr. 1056; Erl. 190, 35. Ðæt ðú wið Waldend heólde fæste treówe; seó ðé freoðo sceal weorðan áwa tó aldre unswiciendo, Cd. Th

Linked entry: swician

un-swíþ

(adj.)
Grammar
un-swíþ, adj.

Not strongweak

Entry preview:

Not strong, weak Gif drenc sié tó unswíþ, Lchdm. ii. 270, 15: iii. 18, 22

un-swíðe

(adv.)
Grammar
un-swíðe, adv.

Not stronglyweakly

Entry preview:

Not strongly, weakly Sió ecg bát unswíðor ðonne his ðiódcyning þearfe hæfde, Beo. Th. 5150; B. 2578

un-sýferlíc

(adj.)
Grammar
un-sýferlíc, adj.

Impureuncleanly

Entry preview:

Impure, uncleanly Sume synna beóþ swíþe unsýferlíce, ðæt se man wandaþ ðæt hé hí ǽfre ásecgge, Blickl. Homl. 43, 17

un-sýferness

(n.)
Grammar
un-sýferness, e; f.

Impurityuncleanness

Entry preview:

Impurity, uncleanness (physical or moral) Se ðe forgýmeleásige gehálgod húsl, ðæt him sig unsýfernys ( sordes ) on, L. Ecg. P. iv. 44; Th. ii. 216, 18. Ðǽr unsýfernes on ne sý ne unclǽnnes, L. E. I. 5; Th. ii. 406, 1. Fulle bána deádra and ǽghwilcre

Linked entry: sýferness

un-sýfre

(adj.)
Grammar
un-sýfre, adj.

Impureuncleanfoul

Entry preview:

Impure, unclean, foul (physically or morally), physical Gif hió swíþor unsýfre weorpe (weorþe?), clǽnsa mid hunige, Lchdm. ii. 210, 2. Wíc unsýfre ( a prison ), Andr. Kmbl. 2622; An. 1312. Unsýfra olidarum, Wrt. Voc. ii. 65, 15. moral Forhwan ðú ðæt

Linked entry: sýfre

un-synnig

(adj.)
Grammar
un-synnig, adj.

innocentguiltlesswithout sinundeserved

Entry preview:

innocent, guiltless, without sin Sacleás ł unsynnig, Jn. Skt. Lind. 15, 25. Crist symle unsynnig wunode, Homl. Th. ii. 524, 35. Ne ðúhte him tó huxlíc, ðæt hé mid gesceáde hine betealde unsynnine, 226, 12. Dauid miclum his ágenes herges pleáh, ðǽr hé

un-tǽled

(adj.)
Grammar
un-tǽled, adj.

Unblamed

Entry preview:

Unblamed Ðý læs hié forlǽten untǽlde óðerra monna yfele unðeáwas ne pravos hominum mores nequaquam redarguant, Past. 46; Swt. 351, 20

un-tǽllíce

(adv.)
Grammar
un-tǽllíce, adv.

Blamelesslywithout reproach

Entry preview:

Blamelessly, without reproach Ðonne birð se sacerd suíðe untǽllíce áwriten ðara fædra naman on his breóstum, ðonne hé singallíce geðencð hiera lífes bisene, Past. 13; Swt. 77, 17: 5; Swt. 45, 12. Hí wǽron rihtwíse and heóldon Godes beboda untǽllíce erant

Linked entries: tǽllíce un-tállíce

un-tala

Similar entry: un-tela

un-tamed

Entry preview:

Wrt. Voc. ii. 142, 40

un-tamlíc

(adj.)
Grammar
un-tamlíc, (?); adj.

Untameable

Entry preview:

Untameable Untamlíc (printed untamcul) indomabilis, Germ. 397, 11

un-teala

Similar entry: un-tela

un-teorig

(adj.)
Grammar
un-teorig, adj.

Untiringunceasing

Entry preview:

Untiring, unceasing Rodor recene scríþeþ, súðheald swífeþ swift, untiorig, Met. 28, 17

Linked entries: teorig un-tiorig