Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

pic

Entry preview:

Hét ꝥ man ealle þá wínfatu mid pice geondgute, Gr. D. 57, 28. hét mid pice besprencgan, Hml. S. 9, 118. Sé þe æthrínð pic byð besmiten, Scint. 83, 5. Ꝥ weallende pic, Hml. A. 174, 165. Add

hatian

(v.)
Entry preview:

is manslaga, Hml.

forþ-genge

Entry preview:

Cf. forþ, 1 b mæg se geleáfa beón forðgenge, gif seó lár and ðá láreówas áteoriað?, Ælfc. Gr. Z. 3, 8. mid his bénum fylste þæt ðǽra bydela bodung forðgenge and Gode wæstmbǽre wurde, Hml.

be-murcnian

(v.)
Grammar
be-murcnian, p. ode; pp. od [be, murcnian to murmur]

To murmurmurmur greatlyobmurmurare

Entry preview:

To murmur, murmur greatly; obmurmurare ungemetlíce, ge Rómware, bemurcniaþ how immoderately, O Romans, do ye murmur, Ors. 1, 10; Bos. 34, 9

Linked entry: murcnian

weorold-wæter

(n.)
Grammar
weorold-wæter, es; n.
Entry preview:

An ocean Saga mé, fela is woruldwætra? Ic ðé secge, twá sindon sealte sǽ, and twá fersce, Salm. Kmbl. p. 186, 24)

yfel-wilnian

(v.)
Grammar
yfel-wilnian, p. ode
Entry preview:

glosses malignari fela yfelwilnode ( malignatus est ) fýnd on hálgum, Ps. Lamb. 73, 3. Nelle gé wyrian ł yfelwilnian nolite malignari, 104, 15

býre

(n.)
Grammar
býre, a time, season. l, byre,
Entry preview:

and add Ǽ þám byre, þe wite eal, Wlfst. 123, 5. Oð ðone byre, þe God áwehte, Hml. S. 23, 336

esne-wyrhta

Entry preview:

manige esnewyrhtan (fela esnewyrhtena, v. l.) wǽron in mínes fæder húse quanti mercenarii in domo patris mei, Gr. D. 107, 4. Add

lagian

(v.)
Entry preview:

Ic smeáde ic mihte eallum mínum leódscype rihtlícast lagian þá þing tó þearfe þe wé scylan healdan, Ll. Lbmn. 269, 14. Add

wann

Entry preview:

Add wundrodon hwæt ꝥ þing wǽre ꝥ swá tóswollen heáfod and swá wanne andwlitan (lividam faciem) hæfde, Gr. D. 22, 20

oferlíce

(adj.; adv.)
Grammar
oferlíce, adj.

Excessivelyexcessive

Entry preview:

Excessively mid heora synnum swá oferlíce swýðe God gegræmedon, ðæt lét Engla here heora eard gewinnan, Wulfst. 166, 18: 83, 14

ge-swinc

Entry preview:

Geswincum, Hml. Th. ii. 82, 23. <b>Ia.</b> of agricultural labour ðá eorðan áseów . . . his geswinces breác, Hml. Th. ii. 144, 23. Hæig-werde gebyreð ꝥ man his geswinces leán gecnáwe, Ll. Th. i. 440, 12.

lín

Entry preview:

befealdan mid líne uoluant crucem sindone, Angl. xiii. 421, 808. onféng líne (linteum) and hine mid begyrde, Hml. A. 155, 92, 103. [v. N. E. D. line.] Add: —

ge-dyrstlǽcan

Entry preview:

Gif hwá hit bútan his leáfe gedyrstlǽce, 79, 19. Ne nán þing ne gedyrstlǽcen, ne nǽnne ontige on þám mynstre bútan þǽre mæssan ánre, 140, 9. with a clause Gif hwylc bróðor búton his abbodes hǽse gedyrstlǽcð ꝥ nime . . . R. Ben. 50, 10.

un-þearf

(n.)
Grammar
un-þearf, e; f.

Disadvantagehurtharmdetriment

Entry preview:

gegaderode his folc tó ðæs cynges unþearfe, ac wæs gelet ( gaderode his folc þan cyngce tó unþearfe þóhte, ac hit wearð heora seolfan tó mycclan hearme, MS. D.), Chr. 1075; Erl. 213, 27.

ge-tucian

(v.)
Grammar
ge-tucian, to torment, ge-tucian to adorn. Substitute: ge-túcian; p. ode.
Entry preview:

D. 22, 23 of punishment for wrong-doing Sum man wæs betogen ꝥ wǽre on stale ... dydon him út þá eágan. cwæð ꝥ wurde wólíce swá getúcod, Hml. S. 21, 276. Swilce for his synnum swá getúcod wǽre, Hml.

scotian

(v.)
Grammar
scotian, sceotian ; p. ode.
Entry preview:

sceotaþ his flán and his scearpe spere ongeán his wiðerwinnan, Basil admn. 2; Norm. 36, 5. Of heofene dóm scotad is, Ps. Surt. 75, 9. to shoot (intrans.) hine scearpum strélum on scotiaþ, Ps. Th. 63, 4. Gif ðé man scotaþ tó, Homl.

Linked entries: sceotian scotung

for-spillan

Entry preview:

Is nédðearf ꝥ hié man forspille, and mid ordum hié man sleá, Bl. H. 189, 29: Ll. Th. i. 304, 20. eów wyllað forspyllan and eówre rýce tówurpan, Hml.

be-stelan

(v.)
Grammar
be-stelan, bi-stelan; p. -stæl, pl. -stǽlon; subj. p. -stǽle, pl. -stǽlen; pp. -stolen

To steal away or uponfugere, obrepere

Entry preview:

Ðá he nihtes on ungearwe on bestæl, and swíðe forslóh and fordyde then he stole upon them unawares by night, and grievously slew and destroyed them, Ors. 1, 10; Bos. 33, 33.

ge-mǽrsian

(v.)
Grammar
ge-mǽrsian, ic -mǽrsige; p. ode; pp. od

To magnify, glorify, celebratemagnĭfĭcāre, glorĭfĭcāre, celebrāre

Entry preview:

He wæs gemǽrsod ofer ealle óðre cyningas he was celebrated above all other kings, Ors. 4, 1; Bos. 76, 41

Linked entry: ge-mérsian