Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

segnian

(v.)
Entry preview:

Hí ǽton þæt lamb æfter ðám ealdan gewunan, and hé syððan sóna sénode húsel, Hml. Th. ii. 244, 30

up-ástigenness

(n.)
Grammar
up-ástigenness, and -ástígness, e; f.

An ascenta going upan ascensiona means of going up

Entry preview:

Lamb. 103, 3. Stapas ł upástigenesse ascensiones, 83, 6

Linked entry: á-stigenness

út-ácumen

(adj.)
Grammar
út-ácumen, -cymen[e]; adj.

Strangeralienforeign

Entry preview:

Lamb. 145, 9

án-súnd

(adj.)
Grammar
án-súnd, on-súnd; adj. [án sole, entire, wholly; súnd sound]

Soundentireunhurtsanusintegerincolumis

Entry preview:

Lamb. fol. 200a. 7. Beóþ ðá gebrosnodan báan mid ðam flǽsce ealle ánsúnde eft geworden then the corrupted bones together with the flesh will all again be made sound, Hy. 7, 89; Hy. Grn. ii. 289, 89.

Linked entry: on-sund

BYT

(n.)
Grammar
BYT, bytt, e; f: pl. bytta
Entry preview:

Lamb. 32, 7

Linked entries: ele-byt bitt

dúru

(n.)
Grammar
dúru, gen. e; dat. e , a ; acc. e, a, u; pl. nom. a; gen. ena; dat. um; acc. a, u; f: dúre, an; f.

An opening, a door, the door of a houseostium, jānua, fŏris

Entry preview:

Lamb. 140, 3. Seó dúru wæs belocen clausa erat jānua, Mt. Bos. 25, l0. Dúru sóna on arn soon he rushed on the door, Beo. Th. 1447; B. 721. Dúra, Andr. Kmbl. 1998; An. l001. Ðá ða dúra wǽron belocene cum fores essent clausæ, Jn. Bos. 20, 19.

Linked entry: dúre

dimnes

(n.)
Grammar
dimnes, dymnys, -ness, -nyss, e; f.
Entry preview:

Lamb. 96, 2: Mone B. 3240. Se dæg is þeóstra dæg and dimnysse the day is a day of darkness and dimness, Homl. Th. i. 618, 17. Dymnys cālīgo, Ælfc. Gr. 9, 3; Som. 8, 56

Linked entry: dymnys

for-seárian

(v.)
Grammar
for-seárian, p. ode; pp. od [seárian to sear]

To dry upwitherarērearescĕre

Entry preview:

Lamb. 21, 16. Mín hýd forseárode my skin withered, Job Thw. 167, 37. Ðonne hit forealdod biþ and forseárod when it is grown old and withered, Bt. 39, 8; Fox 224, 11

for-weorpan

(v.)
Grammar
for-weorpan, p. ic, he -wearp, ðú -wurpe, pl. -wurpon; subj. p. -wurpe, pl. -wurpen; pp. -worpen

To castcast awayrejectjăcĕreprojĭcĕrerepellĕre

Entry preview:

Lamb. 42, 2

FYRS

(n.)
Grammar
FYRS, es; m.

FURZEfurze-bushesgenistarhamnusulex eurōpæus

Entry preview:

Lamb. 57, 10: Lchdm. iii. 86, 17. Swá hwá swá wille sáwan westmbǽre land, atió ǽrest of ða þornas, and ða fyrsas whosoever will sow fertile land, let him first draw out the thorns, and the furze, Bt. 23; Fox 78, 22: Bt. Met. Fox 12, 6; Met. 12, 3

of-beátan

(v.)
Grammar
of-beátan, p. -beót; pp. -beáten

To kill by beatingto beat to deathto beat to pieces

Entry preview:

Lamb. 36, 15. Hét se cásere ðone cempan mid saglum ofbeátan, Homl. Skt. i. 5, 455. Mid billum ofbeátan, Met. 9, 30. Sume wǽron mid wǽpnum ofslagene óðre mid swipum ofbeátene some were slain with weapons, others scourged to death, Homl. Th. i. 542, 27

ge-laðung

(n.)
Grammar
ge-laðung, e; f.

A congregationassemblychurchcongrĕgātioconvŏcātioecclēsia

Entry preview:

Lamb. 25, 12

Linked entry: laðung

scotung

(n.)
Grammar
scotung, e; f.
Entry preview:

Lamb. 54, 22. Sceotunga, Ps. Spl. C. 54, 24. Scotunge ðíne jacula tua, Ps. Surt. ii. p. 190, 15. Hé wæs biset mid heora scotungum swylce ýles byrsta, Th. An. 122, 17.

Linked entry: sceotung

sealh

(n.)
Grammar
sealh, salig, es; m.
Entry preview:

Lamb.: salum, Ps. Surt.: sealum. Ps. Spl.) wé úre organan up áhéngan in salicibus snspendimus organa nostra, Ps. Th. 136, 2. Salhas salices, Txts. 113, 58. Selas saliunculas, Hpt. Gl. 408, 56

Linked entries: seal sælen salh

swilian

(v.)
Grammar
swilian, and swillan
Entry preview:

Lamb. 6, 7. to swill the mouth or throat, to gargle Iagul swyleþ gargarizat, Wrt. Voc. ii. 40, 54. Seóh þurh cláð and swile mid ðæt geagl; after ðam lǽcedóme gelóme mid ele swille ðahracan, Lchdm. ii. 24, 25-27.

cille

(n.)
Grammar
cille, an; f.
Entry preview:

A vessel for use with fire, a pan; a lamp Cellae lancola, Corp. Gl. H. 6, 197. Citel cacabum, hwer lebes, cille lancona, Wrt. Voc. i. 288, 35-37. Cylle lancona, ii. 52, 3. Cylle, brond calbrum, 127, 70.

CÍGAN

(v.)
Grammar
CÍGAN, cígean, cýgan, cýgean, ciégan, cégan, cégean; cígende; de; ed.

To call, name, call upon, invoke, call together, summonvocare, nominare, invocare, convocareTo cry, callclamare, vocare

Entry preview:

Lamb. 85, 5: PS. Spl. 146, 10. Swá hwylce daga ic ðé cíge, gehýr me in quacumque die invocavero te, exaudi me, Ps. Th. 137, 4. Ðínne naman we cígaþ nomen tuum invocabimus, Ps. Lamb. 79, 19. Ðe cígaþ naman his qui invocant nomen ejus, Ps. Spl. 98, 6.

Linked entries: cýgan cégan ciégan

campian

(v.)
Grammar
campian, compian; p. ode; pp. od [camp war]
Entry preview:

Lamb. fol. 183b, 18] he fights for the devil, Hy. 2, 5; Hy. Grn. ii. 281, 5. Ic longe Gode campode I have iong fought for God, Exon. 42a; Th. 140, 25; Gú. 615.

Linked entry: compian

clýfa

Grammar
clýfa, clífa, an; m, [cleófa, cleófan to cleave, divide, separate] .

A chambercubiculum, cubileA cave, denantrum, caverna, cubile

Entry preview:

Lamb. 4, 5.

Linked entries: cleófa clífa

be-gyrdan

(v.)
Grammar
be-gyrdan, -girdan; p. de; pp. edor begyrd; v. trans. [be, gyrdan to gird] .

to BEGIRDsurroundcingerepræcingereaccingereto clotheamicire

Entry preview:

Lamb. 103, 2

Linked entry: be-girdan