Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fǽr-haga

(n.)
Grammar
fǽr-haga, an; m.

A peril-hedgeperīcŭlōrum sēpes

Entry preview:

A peril-hedge; perīcŭlōrum sēpes He his módsefan wið ðam fǽrhagan fæste trymede he firmly strengthened his mind against the peril, Exon. 46 b; Th. 159, 27; Gú. 933

mis-grétan

(v.)

to affrontinsult

Entry preview:

to affront, insult Se gylda ðe óðerne misgrét ... gebéte hé ðæt wið ðone man ðe hé mysgrétte, Chart. Th. 606, 22-27. Gif hwilc gegilda óðerne misgréte, 612, 18

út-drǽf

(n.)
Grammar
út-drǽf, e; f.

Ejectionexpulsion

Entry preview:

Ejection, expulsion Ðá onscunode se Eádsige Aðelwold, and ealle ða munecas ðe on ðam mynstre wǽron, for ðære útdrǽfe ðe hé gedyde wið hí, Homl. Skt. i. 21, 85

átor-cræft

Entry preview:

Bebeorh þé wið lyblácas and áttorcræftas cave tibi a maleficiis et veneficiis, Ll. Th. ii. 132, 9;Wlfst. 290, 30. Add

scip-hlæst

(n.)
Grammar
scip-hlæst, es; m.
Entry preview:

Hér gefeaht Ecgbryht cyning wið .xxxv. sciphlæsta, Chr. 833; Erl. 64, 19: 837; Erl. 66, 5: 840; Erl. 66, 19. Ælfréd cyning gefeaht wið .vii. sciphlæstas and hiera án geféng and ða óðru gefliémde, 875; Erl. 78, 6.

Linked entry: hlæst

weall

(n.)
Grammar
weall, es; n.

(?) Boiled or mulled wine

Entry preview:

Boiled or mulled wine Defrutum, i. vinum medo geswét vel weall (cf. gesoden wín defrutum vinum, i. 27, 62. Coerin defrutum, cyren oððe áwylled wín dulcisapa, ii. 25, 10, 69. Ásodenes wínes careni, Hpt. Gl. 408, 42), Wrt. Voc. ii. 138, 24.

á-wirgan

(v.)
Grammar
á-wirgan, á-wirgean.
Entry preview:

Men habbað heó sylfe swýðe stranglíce wið God áwerged and wið his hálgan, Wlfst. 207, 9. ¶ the most frequently occurring form is the pp. used as adjective:-- Se áwyrgeda malignus, Ps. Spl. 14, 5.

FEFER

(n.)
Grammar
FEFER, fefor, es; m.

FEVERfebris

Entry preview:

Wið fefre for fever, L. M. 1, 62; Lchdm. ii. 134. 14, 27. Wið ðone cólan fefor against cold fever, Herb. 138, 2; Lchdm. i. 256, l0. Ða feforas beóþ fram anýdde the fevers will be forced away, 143, 4; Lchdm. i. 266, 13.

Linked entries: fǽr fefor

beorgan

Entry preview:

Th. i. 418, 34. ꝥ to protect an object (dat. ) against (wið) evil Wið hete bearh ic mé, Bd. 2, 12; Sch. 155, 5. Þæt hí beorgan heom silfum wið Godes yrre, Wlfst. 190, 10. Beorgian Ll. Th. i. 364, 12. Wið helle bryne beorhgan his sáwle, 30.

fífel-dór

(n.)
Grammar
fífel-dór, es; n.

Monster or terror-doormonstrōrum mărīnōrum porta

Entry preview:

Monster or terror-door, the river Eider, the boundary between Holstein and Schleswig; monstrōrum mărīnōrum porta Bí fífeldóre by the monster-door, Exon. 85a; Th. 321, 8; Wíd. 43

freomian

(v.)
Grammar
freomian, part. freomigende

To profitbe goodavailprōdessevălēre

Entry preview:

To profit, be good, avail; prōdesse, vălēre Ðæt ðære ylcan stówe myl wið fýre wæs freomigende ut pulvis lŏci illīus contra ignem văluĕrit, Bd. 3, 10; S. 534, 16

weorold-camp

(n.)
Grammar
weorold-camp, es; m.
Entry preview:

Worldly warfare Godes þeówas nágon mid wígge ne mid worldcampe tó faren[n]e, ac mid gástlícan wǽpnan campian wíð deófol, L. Ælfc. P. 51 ; Th. ii. 388, 4

heáh-galdor

(n.)
Grammar
heáh-galdor, es; n.
Entry preview:

A powerful charm, a charm of great virtue Seó nǽdre dytteð hyre eáran, þæt heó nele gehýran heáhgaldor sum, þæt snotre men singað wið áttrum, Ps. Th. 57, 4

fǽr

(n.)
Grammar
fǽr, fér, es; m.

A feverfebris

Entry preview:

A fever; febris Wið þriddan dæges fǽre and feórþan dæges fǽre for a third day's fever and a fourth day's fever, L. M. cont. 1, 62; Lchdm. ii. 12, 27

fót-ádl

(n.)
Grammar
fót-ádl, e; f.

A foot-diseasethe goutpodagra

Entry preview:

Wið fótádle against gout, Lchdm. i. 376, 1

heort-ece

(n.)
Grammar
heort-ece, es; m.

Pain at the heart

Entry preview:

Pain at the heart Heó wið heortece well fremaþ it is very beneficial for heartache, Herb. 18, 3; Lchdm. i. 110, 19: ad cardiacos, 89, 3; Lchdm. i. 192, 16

herþan

(n.)
Grammar
herþan, pl.

Testiculi

Entry preview:

Wið hærþena sáre, L. Med. ex. Quadr. 8, 2; Lchdm. i. 358, 4: Lchdm. 111. 116, 15; L. Alf. pol. 65; Th. i. 96, 25

Linked entry: hærþan

gongel-wæfre

(n.)
Grammar
gongel-wæfre, an; f.
Entry preview:

A ganging weaver, a spider; arānea viātica Wið gongelwæfran bíte for the bite of a spider, L. M. 2, 65; Lchdm. ii. 296, 17: 2, 48; Lchdm. ii. 142, 23

Linked entry: gangel-wæfre

un-geteón

(n.)
Grammar
un-geteón, es; n.

Foul injury

Entry preview:

Foul injury Wið nétana ungetiónu ... Engel se ðe ásetted is ofer nétno úsra gihalda ða ðætte ne mæg diól onrád ða ( ut non poterit diabolus inequitare illa ), Rtl. 119, 15

un-swefen

(n.)
Grammar
un-swefen, es; n.

A bad dream

Entry preview:

A bad dream Sing ðis ylce gebed on niht ǽr ðu tó ðínum reste gá, ðonne gescylt ðé God wið unswefnum ðe nihternessum on menn becumaþ, Lchdm. iii. 288, 22

Linked entry: swefen