Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

bi-leóran

(v.)
Grammar
bi-leóran, p. de, -ade; pp. ed

To pass by or overtransire, præterire

Entry preview:

Lind. 14, 35, 36. Se bileórde qui præterivit, Ps. Surt. 89, 4

Linked entry: be-leóran

ge-dwellan

(v.)

to deceivelead astrayto err

Entry preview:

Lind. 22, 29

Linked entry: ge-dwǽlan

wreccan

(v.)
Grammar
wreccan, (?); p. wreahte; pp. wreaht, wræht, wreht

To twistto strainto torment

Entry preview:

; wuræcce, Lind. ) adiuro te ne me torqueas. Mk. Skt. Rush. 5, 7

mitta

(n.)
Grammar
mitta, an; m.

A measure, both dry and liquid, as for corn, meal, ale, honey

Entry preview:

Wíf gehýdeþ in meolo mitto þrió mulier abscondit in farinae sata tria, Lind. 13, 21

Linked entry: an-mitta

smeócan

(v.)
Grammar
smeócan, p. smeác, pl. smucon; pp. smocen

To smoke, emit smoke To smoke, fumigate fumo, fumigo

Entry preview:

Smeócende (smécende, Lind. : smíkende, Rush.) flex linum fumigans Mt. Kmbl. 12, 20. trans. To smoke, fumigate Smeóc ðone man mid gáte hǽrum Lchdm. i. 352, 1. Smeóce mid hǽþe 354, 23. Heortes hǽr beóþ swíðe, góde mid tó smeócanne 338, 4

Linked entries: smícan smocian

land-búend

(n.)
Grammar
land-búend, es; m.

husbandmana native

Entry preview:

Lind. 15, 1. Ða landbúendo agricolæ, Mt. Kmbl. Lind. 21, 38. Ðǽm lond-búendum agricolis, 33: 40: Mk. Skt. Lind. Rush. 12, 2.

Linked entry: búend

merigen

(n.)
Grammar
merigen, merien, mergen, es; m.

morningthe morning of the next daymorrow

Entry preview:

Lind. 6, 34. On merne, Jn. Skt. Lind. 1, 43: 12, 12. Tó merne cras, Lk. Skt. Lind. 13, 32. On mergen in crastinum, Jn. Skt. 1, 43: 12, 12. On merien, Homl. Th. ii. 502, 16. Wé nyton hwæt tó merigen biþ tóweard, 82, 17: i. 374, 21: 462, 3.

Linked entries: mergen merne

seofon

(n.; num.; adj.)
Grammar
seofon, syfon ; when used without a following noun it is declined, nom. , acc. seofone; g. seofona; d. seofonum.
Entry preview:

.: seofona, Lind.: siofun, Rush.) óðre gástas, Mt. Kmbl. 12, 45. without a following noun Ðá nam se þridda hig, and swá ealle seofone (-ene, MS. A.: seofono, Lind.: ða siofune, Rush.), Lk. Skt. 20, 31. Ealle seofon (-en, MS. A.: -an, MS.

Linked entries: seofan sibun

tunece

(n.)
Grammar
tunece, an;
Entry preview:

Lind. Rush. ), Lk. Skt. 3, 11: Blickl. Homl. 169, 13

Linked entry: tunice

sweostor

(n.)
Grammar
sweostor, swistor, swystor, swustor (-er, -ur); indecl. in sing.; pl. sweostor, sweostra, sweostru (u, y); f.
Entry preview:

Lind.: swester, Rush.) wæs Maria huic erat soror nomine Maria, Lk. Skt. 10, 39. Soester, Lind. 10, 40. Swuster, Gen. 12, 13. Seó yldre swyster, 19, 33. Sweostor bearna nepotum, Wrt. Voc. ii. 59, 70. Se wæs his sweostor sunu, Bd. 4, 16; S. 584, 16.

tín

(n.; num.; adj.)
Grammar
tín, tién, tén, týn teá (North.)

tenalonea set of tenthe number ten

Entry preview:

Týn þúsend (téno ł teá ðúsendo, Lind.: tén þúsende, Rush.) punda, Mt. Kmbl. 18, 24. Gelíc ðám týn fǽmnum (téwm hehstaldum, Lind.: tén fémnan, Rush.), 25, 1. Mid týn (téum ł ténum, Lind.: tén, Rush.) þúsendum, Lk. Skt. 14, 31. Týn (teá, Lind.

Linked entries: teá tién týn

weargness

(n.)
Grammar
weargness, (werg-, werig-, wirig-, wyrig-), e; f.

Evil

Entry preview:

Lind. 6, 34. Feala wyrgnessa wráðe feóndas ðínum ðám hálgum hefige brohtan quanta malignatus est inimicus in sanctis, Ps. Th. 73, 4

Linked entry: wærness

ge-cídan

(v.)
Grammar
ge-cídan, p. -cídde, pl. -cíddon, -cídon; pp. -cíded, -cídd

To chidequarrelstrivelitigarerixari

Entry preview:

Lind. 6, 52. Gif on gebeórscipe hie gecíden if they quarrel in a feast, L. In. 6; Th. i. 106, 11

ge-dwolian

(v.)
Grammar
ge-dwolian, p. ede; pp. ed

To err

Entry preview:

Lind. 18, 12

Linked entry: ge-dwalian

swígan

(v.)
Grammar
swígan, p. de.
Entry preview:

Lind. 1, 22. Stylton ł suígdon, 6, 51. Suígdon (swígdon, Rush.), 10, 32

cýs-lyb

(n.)
Grammar
cýs-lyb, cýs-lybb, es ; pl. nom. acc. -lybbu ; n. [cýse cheese, lyb, lib a drug]

Cheese-drug, rennet or runnetcasei coagulum

Entry preview:

Cheese-drug, rennet or runnet; casei coagulum Haran cýslybb syle drincan ðam wífe give the woman a hare's runnet to drink, Med. ex Quadr. 4, 14; Lchdm. i. 346, 4. Ða meolc geren mid cýslybbe turn the milk with rennet, Lchdm. iii. 18, 11. Cýslybbu coagula

Linked entries: cése-lib lybb

in-weard

(adv.)
Grammar
in-weard, adv.

Within

Entry preview:

Lind. 11, 39. Ðá hig inweard fóron ðá gemytton hig twegen ealde weras when they went in, they met two old men, Nicod. 31; Thw. 18, 3

mæstel-bearh

(n.)
Grammar
mæstel-bearh, gen. -bearges; m.

A fattened barrow pig

Entry preview:

Lind. 6, 6 note

Linked entry: bearg

ge-díglian

(v.)
Grammar
ge-díglian, ge-dígliian, -déglan, -dýglan; p. ode, ede; pp. od, ed, ad

To hideconcealcoverabscondereoperire

Entry preview:

Lind. 5, 14. Gedeigeldes abscondisti, 11, 25. Gedégled opertum, 10, 26. Gidéglad [delgad] abscondita, Rtl. 25, 7. Helme gedýgled concealed by a covering, Hy. 11, 13

Linked entries: díglian ge-dégled

út-weard

(adj.)
Grammar
út-weard, adj.

Outwardlending to the outside

Entry preview:

Lind. 18 22, Wæs gesýne ðæt ða swaðo wǽron ǽrest útwearde ongunnen, Blickl. Homl. 207, 12