Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-ráwan

(v.)
Entry preview:

to make a row or line Geráwende infindens (labara per terram trudito dextra, quatuor infindens directo tramite sulcos, Ald. 153, 33), Wrt. Voc. ii. 91, 24: 47, 22

Linked entry: ráwan

wíf-healf

(n.)
Grammar
wíf-healf, e; f.

The female sidefemale line

Entry preview:

The female side, female line On ða gerád ðæt hí gecuron heora kynecinn ða on iía wífhealfa, Chr. Erl. 3, 16. (Cf. wíf-cynn, I. ) v. preceding word

hálig-dæg

(n.)
Grammar
hálig-dæg, es; m.

A holy day, Sunday

Entry preview:

Lind. 3, 2

bæcere

Entry preview:

Bæcere, hwám fremaþ cræft þín, oþþe hwæþer búton þé wé magon líf ádreógan ?, Coll. M. 28, 25. Hwæt cunnon þás þíne geféran? Sume synt . . . bæceras, 19, 9. Add

hæg-steald

(n.)
Grammar
hæg-steald, hæge-, heh-, es; m : e; f [?]

One living in the lord's house, not having his own household, an unmarried person, a young person, bachelor, virginmansionarius, cælebs, juvenis, virgo

Entry preview:

Lind. 1, 23 : Lk. Skt. Lind. 1, 27. Hehstaldo virgines, Rtl. 47, 36. Hehstaldun virginibus, Mt. Kmbl. Lind. 25, 1. Of heghstalde de virgine, Rtl. 126, 3

Linked entry: Hagustaldes-eá

BÓSG

(n.)
Grammar
BÓSG, bósig, bósih, es; m? n?

An ox or cow-stall, where the cattle stand all night in winter; a BOOSE,præsepiuma cottagea barnstabulum, præsepium bovis

Entry preview:

Lind. War. 13, 15

ge-bendan

(v.)
Grammar
ge-bendan, -bændan; p. -bende; pp. -bended, -bend.

to bendflectĕretendĕreto bindfettervincīre

Entry preview:

Of gebendum bogan from a bended bow, Guthl. 4; Gdwin. 28, 2. to bind, fetter; vincīre Swá gebend he wæs wuniende, óþ he his líf forlét he remained so bound until he gave up his life, Ors. 5, 2; Bos. 103, 1.

Linked entry: ge-bændan

syn-full

(adj.)
Grammar
syn-full, adj.

Sinful; used substantively, a sinner

Entry preview:

Ic eom synfull (synn-, Lind.) mann homo peccator sum, Lk. Skt. 5, 8. Synful, Jn. Skt. 9, 16. Þeáh ðe se mæssere synfull sý, L. Ecg. C. 7; Th. ii. 140, 1. ðonne se synfulla his líf geendaþ, Blickl. Homl. 61, 2. Beó ðú milde mé synfullum, Lk.

á-cólian

(v.)
Entry preview:

Add: lit. Ðæt se líg in him sylfum ácólode ( refrigesceret ), Gr. D. 48, 10. Seó hǽto ðæs fýres ácólode, Hml. S. 30, 451. Se ofon ácólode sóna, Shrn. 31, 22. Ðú ðíne fét léte in deáðe ácólian, Angl. xii. 508, 15.

streón

(n.)
Grammar
streón, es; n.
Entry preview:

Lind. 6, 21: 12, 35 : Lk. Skt. Lind. 6, 45. Striónes thesauri p. 17, 5. Tilða ł stre (= streóna or streón) quaestuum, lucrum, Hpt. Gl. 452, 7. Ða ðe geléfeþ in striónum (on gistrión, Rush.) confidentes in pecuniis, Mk. Skt. Lind. 10, 24.

rípan

(v.)
Grammar
rípan, p. ráp, pl. ripon
Entry preview:

And se ðe rípþ (hrioppaþ, Lind.) nimþ méde, Jn. Skt. 4, 35-36. Heofonan fuglas ne sáwaþ ne hig ne rípaþ (rioppas, Lind.), Mt. Kmbl. 6, 26. Eal manna bearn sorgum sáwaþ, swá eft rípaþ, Exon. Th. 6, 19; Cri. 86.

Linked entry: rýpan

earmlíce

(adv.)
Entry preview:

S. 32, 206. piteously, cf. earm-lic, 2 Þéh þe heó earmlíce hiere feores tó him wilnade quamvis miserabiliter pro vita precantem, Ors. 3, 11; S. 150, 33. pitiably.

ge-lǽfan

(v.)
Grammar
ge-lǽfan, p. de; pp. ed

To leavederelinquĕre

Entry preview:

Lind. 15, 37

swót

(adj.)
Grammar
swót, adj.
Entry preview:

Lind. 12, 3. Mid swótum wyrtum, Nar. 49, 8

un-sliten

(adj.)
Grammar
un-sliten, adj.

Unrent

Entry preview:

Lind. 19, 23

wird

(n.)
Grammar
wird, e; f.

An offence

Entry preview:

Lind. 15, 3. Similar entries v. following words

Linked entry: woerd

smeáþanclíce

(adv.)
Entry preview:

Swá hwilc swá wile smeáþanclícor (smeáþanclíce, v. l.) þæs þeáwas and his líf ongytan cujus si quis velit subtilius mores vitamque cognoscere, Gr. D. 175, 4. Add

briord

(n.)
Grammar
briord, es; m.

A brim, margin, rim, the highest part of anything; labrum, ora, margo, summitas, summum

Entry preview:

Lind. War. 2, 7

þrí

(n.; num.; adj.)
Grammar
þrí, þrý, þrié, þreó; m.: þreó, þrió, þré; f. n. (ðreá, ðriá, ðreó, ðrió in North.); gen. þreóra, þrióra (and ðreána in North.); dat. þrim (þrím? ðriim in North., but cf. Goth. þrim), later þreom.

Three

Entry preview:

A.: ðreó, Lind.: þreó, Rush.) synt gegaderode, Mt. Kmbl. 18, 20. Beóð fífe on ánum húse tódǽlede, þrý (ðrió, Lind.: ðriá, Rush.) on twégen and twégen on þrý (þreó, MS. A.: ðrió, Lind., Rush.), Lk. Skt. 12, 52.

Linked entries: þreó þrió þrý

ǽring

(n.)
Grammar
ǽring, e; f.

The early dawnday-breakdiluculum

Entry preview:

Lind. War. 1, 35