Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wǽr

(n.)
Grammar
wǽr, e; f.

A covenantcompactagreementpledge

Entry preview:

A covenant, compact, agreement, pledge Wǽr is ætsomne Godes and monna, gǽsthálig treów, Exon. Th. 36, 29; Cri. 583. [Gewemme]dre wǽre violati foederis (pacti), Hpt. Gl. 496, 3: Cd. Th. 186, 18; Exod. 140. Wǽre gemyndig, 143, 1; Gen. 2372. Wǽre (cf.

Linked entries: ge-wǽred wǽrlíce

wǽdl

(n.)
Grammar
wǽdl, (v.
  • P. B. viii. 535
), e: wǽdle, an; f.

Povertywantpovertyindigencewantpenuryunproductivenessbarrenness

Entry preview:

Wǽre ðú on wǽdle, sealdest mé wilna geniht, Soul Kmbl. 284; Seel. 146. Mid wǽdle and mid hénþe ofþrycte angustia rei familiaris inclusi, Bt. 11, 1; Fox 30, 33.

Linked entry: wéðel

wád

(n.)
Grammar
wád, es; n.

Woad,

Entry preview:

Woad, a plant much used for dyeing, which circumstance may account for the appearance of the word as a gloss to some of the following Latin words Ðis wád hic sandyx, Ælfc. Gr. 9, 69; Zup. 72, 14. Wyrt oððe wád sandix (the passage to which this gloss

Linked entry: waad

wǽg

(n.)
Grammar
wǽg, es; m.

movementa wavewaterthe wavesea

Entry preview:

Wonnan wǽge with the dark wave, 83, 13; Gen. 1379. Wǽg aquam, Hpt. Gl. 418, 28. Hié scufon wyrm ofer weallclif, léton wǽg niman, flód fæðmian frætwa hyrde, Beo. Th. 6256; B. 3132. Sum fealone wǽg stefnan steóreþ, streámráde con, Exon.

wær

(adj.)
Grammar
wær, adj.

wareawarehaving knowledge of something which is to be guarded againstwareprepared foron guard against something that might be hurtfulwarecareful to avoid somethingon guard against doing somethingwareobservant ofattentive to a warning warycautioussagaciousprudentcunning

Entry preview:

Sóna wyrð deófol inne; is micel þearf ðæt manna gehwylc wið swylc wær sý, Wulfst. 280, 11. Ðæt wé geornlíce wacian and á wære beón wið deófles costnunga, Btwk. 220, 35. Woruldmenn wǽron wære wið heora fýnd, Homl. Skt. i. 13, 150.

wǽt

(n.)
Grammar
wǽt, es; n.

wet, moistureliquor, drink

Entry preview:

Lokenn himm fra luffsumm æte and wæte, Orm. 7852.]

wægn

(n.)
Grammar
wægn, wægen, wǽn, es; m.

A waggonwaincarriagevehicleCharles' wain

Entry preview:

A waggon, wain, carriage, vehicle Wægn vehiculum, Wrt. Voc. ii. 123, 40. Wǽn plaustrum, Wrt. Voc. i. 66, 51: 284, 43: plaustrum vel carrum, 16, 19: 85, 69. Mid ðý hé ðá se wǽn (wægn, MS.

wǽt

(adj.)
Grammar
wǽt, adj.

wet, moist, damp, consisting of moisturewet, moist, having moisturewet, rainy

Entry preview:

Skt. ii. 30, 441. wet, moist, having moisture Sié lyft is ǽgðer ge ceald ge wǽt ge wearm, Bt. 33, 4; Fox 128, 35; Anglia viii. 299, 28. Se wǽta wong roscida tellus, Exon. Th. 417, 7; Rä. 36, 1.

wǽl

(n.)
Grammar
wǽl, es; m. n.

A weela deep poolgulfdeep water of a stream or of the sea

Entry preview:

On wǽle fúlum þweán, sume wróhte getácnaþ. Lchdm. iii. 206, 10. Fugel uppe sceal lácan on lyfte, leax sceal on wǽle mid sceóte scríðan, Menol. Fox 538; Gn. C. 39. Of wǽle getogen gurgite ductus, Hymn. Surt. 70, 27: 25, 6.

wær

(n.)

the sea

Entry preview:

the sea Wé ðissa leóda land gesóhton wære bewrecene, Andr. Kmbl. 537; An. 269. Hú ðú wǽgflotan, wære bestémdan, sǽhengeste, sund wísige, 974; An. 487

wæm

Grammar
wæm, wæmm.

Similar entry: wemm

wæn

Grammar
wæn, wænn.

Similar entry: wenn

walu

(n.)
Grammar
walu, e; f.

The mark left by a blow, a wale

Entry preview:

The mark left by a blow, a wale Walu vibex, wala vibices, Hpt. Gl. 487, 59. Wale vibice, livore, 516, 16. Wala vibices, 510, 41. Stíðra wala swipa asperae invectionis mastigias, 527, 26. [Wale or strype vibex. Prompt. Parv. 514. A wale vibix, Wülck.

wæps

(n.)
Grammar
wæps, wæsp, es; m.

A wasp

Entry preview:

A wasp Waefs fespa, Txts. 63, 859. Waefs hurnitu (uaeps, Erf. Gl.) velcrabro, 55, 603. Wæps vespa, fe[s]pa, Wrt. Voc. i. 23, 66: ii. 35, 27. Wæsp, vespis, 148, 17: i. 281, 37. Weaps vespa, 77, 49. Uuaefsas (waeffsas, Ep.

Linked entries: wæfs wæsp

wǽta

(n.)
Grammar
wǽta, an; m.:wǽte, an; f.

wet, moisturea liquid a liquid that may be drunkor used in cookery, medicine,etc., liquor, drinkmoisture in an animal body, humourwater, urinemoisture of plants, juice, sap

Entry preview:

Mete cibus,drenc potus,wǽta liquor, 82, 47. Úre wǽta wæs olfenda miolc, Shrn. 38, 18. Dó on hunig and on wín . . . dó ðæt se wǽta mæge oferyrnan ða wyrta, Lchdm. ii. 306, 27.

Linked entries: wǽt wǽte

wǽt

Grammar
wǽt, <b>; II.</b>
Entry preview:

Wǽt land irriguum, Gr. D. 245, 20. Add

wær

(adj.)
Grammar
wær, adj.
Entry preview:

Add On þeáwum wær moribus cautus. Chrd. 19, 13. Sió wiþerweardnes biþ . . . wæru . . . mid þǽre styringe hire ágenre frécennesse adversam fortunam videos ipsius adversitatis exercitatione prudentem, Bt. 20; F. 72, 6.

wǽg

Grammar
wǽg, weight.
Entry preview:

Add Ælc man þe riht démeð, hé hæfð wǽga on handa, and on ǽgðere sceale hé byrð rihtwísnesse and mildheortnesse, Ll. Lbmn. 474, 6

wǽg

Grammar
wǽg, water.
Entry preview:

Add Wǽg limpham, An. Ox. 499. Wága gurgitum, 2487

wæl

Grammar
wæl, <b>;
Entry preview:

</b> add Him þá geþúhte swelc þæt mǽste wæl swelc hié oft ǽr for nóht hæfdon, Ors. 4, 7; S. 184, 14