Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-midlian

(v.)
Grammar
ge-midlian, p. ode; pp. od [medl a bridle]

To bridle, restrain

Entry preview:

To bridle, restrain Gif hwá nyle gemidlian his tungan if a man will not bridle his tongue, Past. 38, 8; Swt. 281, 3; Hat. MS: 38, 1; Swt. 271, 13; Hat. MS

meagol-mód

(adj.)
Grammar
meagol-mód, adj.

Of earnest mindearneststrenuous

Entry preview:

Of earnest mind, earnest, strenuous Ic synful bydde ðæt ðú onsende in ( in?)

sláw

(adj.)
Grammar
sláw, slǽw, sleáw; adj.
Entry preview:

Ðone sǽnan ðe biþ tó sláw ðú scealt hátan assa ðonne man segnis ac stupidus torpet? asinum vivit, Bt. 38, 4; Fox 192, 20. Sió sláwe torpens, Wrt. Voc. ii. 60, 2. Mód ðæt sláwe mens torpida, Hymn. Surt. 37, 10. Ðú yfela þeów and sláwa (piger). Mt.

Linked entries: slǽw sleáw

wǽpen-mann

(n.)
Grammar
wǽpen-mann, (wǽp-), es; m.

A malea man

Entry preview:

A male, a man Wǽpnmann mas, Anglia xiii. 366, 23. Éghuelc hé ł woepenmon (wépenmon, Rush. wæpned, W.S.) omne masculinum, Lk. Skt. 2, 23. Wer oððe wǽpman vir, Wrt. Voc. i. 73, 11. Ðes wǽpman hic mas, Ælfc. Gr. 9, 25; Zup. 50, 15.

Linked entries: wæp-mann wǽpned-mann

ge-métan

(v.)
Grammar
ge-métan, he -méteþ, -métt, -mét; p. -métte, pl. -métton; pp. -méted, -métod, -métt, -mét

To find, find out, discover, come upon, meet withinvĕnīre, compĕrīre

Entry preview:

Ealc ðæra, ðe me gemétt, me ofslyþ omnis qui invĕnĕrit me, occīdet me, Gen. 4, 14. Se ðe gemét hys sáwle, se forspilþ híg qui invĕnit anĭmam suam, perdet illam, Mt. Bos. 10, 39: 24, 46: Lk. Bos. 12, 37, 38, 43.

Linked entries: métan ge-mittan

syndrige

(adv.)
Grammar
syndrige, adv.

apart, separately, by one's selfsingly, one at a time

Entry preview:

apart, separately, by one's self Hé gefoerde in stówe unbýed syndrige (seorsum ), Mt. Kmbl. Lind. 14, 13: Mk. Skt. Lind. 4, 34. Syndrige áuunden separatim involutum, Jn. Skt.

on-sæc

(adj.)
Grammar
on-sæc, adj.

freed from a charge, excuseddenying

Entry preview:

Icel. sekr) Hæfe mec onsæcne habe me excusatum, Lk. Skt. Lind. Rush. 14, 18. denying Mec ðú bist onsæcc (-sæcen, Rush.) me es negaturus, Mk. Skt. Lind. 14, 30. Mec ðú bist onsæc me negabis, 14, 72

Linked entry: sæc

marmstán-gedelf

(n.)
Grammar
marmstán-gedelf, es; n.

Marble-quarrying

Entry preview:

Marble-quarrying ðonne twá þúsend cristenra manna ðe tó marmstángedelfe gesette wǽron, Homl. Th. i. 560, 32

clǽþan

(v.)
Grammar
clǽþan, ; p. de
Entry preview:

To clothe Nacod ic wæs and gié clǽðdon meh nudus eram, et operuistis me, Mt. L. 25, 36

wæter-flasce

(n.)
Grammar
wæter-flasce, -flaxe, an; f.

A water-flask, a pitcher

Entry preview:

A water-flask, a pitcher Sum man berende sume wæterflaxan homo lagenam aquae baiulans, Mk. Skt. 14, 13

of-þrysman

(v.)
Grammar
of-þrysman, -þrysmian

to destroy by choking

Entry preview:

to destroy by choking Gewilnunga ðæt word ofþrysmaþ (-þrysmiaþ, MS. A. ) concupiscentiae verbum suffocant. Mk. Skt. 4, 19

ge-andspornan

(v.)
Grammar
ge-andspornan, ge-spurnan.

to offend

Entry preview:

Ðéh ðe alle ondspyrnendo sié, ic nǽfra geondspyrnad bióm, Mt. L. 26, 33 : Mk. L. 14, 27, 29. Geondspyrned, 6, 3. Geondspurnad, 4, 17: Mt. L. 13, 21

Linked entry: and-speornan

blód-hreów

(adj.)
Grammar
blód-hreów, def. se blóð-hreówa; adj.

Blood-thirsty, cruelsanguinolentus, crudelis

Entry preview:

[hreów cruel] Blood-thirsty, cruel; sanguinolentus, crudelis Me wið blódhreówes weres bealuwe gehǽle save me from the wickedness of the blood-thirsty man, Ps. Th. 58, 2. Blódhreówe weras ge bebúgaþ me viri sanguinum declinate a me, 138, 17.

ealdor-sacerd

Grammar
ealdor-sacerd, l. -sácerd,
Entry preview:

Aldorsácerdas principes sacerdotum, Mt. R. 21, 23: Mt. L. 27, 62. Tó aldorsácerdum, 26, 14, 47

Linked entry: sacerd

ge-dwelian

(v.)
Grammar
ge-dwelian, -dweligan.

to deceivelead astrayto err

Entry preview:

to deceive, lead astray Ðæt his me nán man gedweligan mæg that no man can seduce me from it, Bt. 23, 3; Fox 126, 18. Ne weorðe ic ðínra dóma gedweled ǽfre judicia tua non sum oblitus, Ps.

be-wǽfan

(v.)
Grammar
be-wǽfan, p. de; pp. ed; [wǽfan to cover]

To befold, wrap round, cover, clotheobvolvere, amicire, operire, induere

Entry preview:

MS. 17 b, 19

Linked entry: wǽfan

wiþ-innan

(adv.)
Grammar
wiþ-innan, adv. prep.

Within

Entry preview:

Grammar wiþ-innan, as preposition Ealle ða ðe wiðinnan (intra me) synd, Ps. Spl. 102, 1: 108, 21

Linked entry: wiþ-útan

ge-nǽgan

Entry preview:

Ic ( a sword) wánan ne þearf þæt bearn wrǽce, gif gromra hwylc gúðe genǽgeð (gehnǽgeð? v. ge-hnǽgan), Rä. 31, 19. Wé þec níða genǽgað, Gú. 201. Hearde genearwod, níða genǽged, B. 1439.

ge-swencednes

(n.; v.; part.)
Grammar
ge-swencednes, -swincednes, -swenctnes, -nis, -nys, -ness, -niss, -nyss, e; f. [geswencan, pp. of geswencan to disturb, trouble, afflict]

Sorrowafflictiontribulationafflictiotribŭlātio

Entry preview:

Sorrow, affliction, tribulation; afflictio, tribŭlātio Hí fórecómon me on ðæge geswencednysse mínre prævenērunt me in die afflictiōnis meæ, Ps. Spl. 17, 21: Homl. Th. ii. 456, 11. Æfter ðære geswencednysse post tribŭlātiōnem illam, Mk.

Linked entry: ge-swincednes

faðu

(n.)
Grammar
faðu, e; f: faðe, an; f.

A father's sister, paternal aunt ămĭta

Entry preview:

Mín faðu ămĭta mea; mínra faða móder ămĭta mea magna; mínre faðan yldre móder proamĭta mea; mínre [MS. mínra] faðan þriððe móder abămĭta mea, Ælfc. Gl. 92, 93; Som. 75, 60-64; Wrt. Voc. 52, 17-20.