Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wiþ-sacan

(v.)
Grammar
wiþ-sacan, p. -sóc, pl. -sócon; pp. -sacen

To denyrefuserejectto say noto refuse permissionrefuserejectdeclineto denyreject refuse assentto renouncerejectgive uprefusewithholdnot to giveto declare hostility

Entry preview:

Grammar wiþ-sacan, with a clause Hé wiþsóc ðæt hé ðone Godes andettere slóge (ferire recusavit), Bd. 1, 7; S. 478, 40.

FULL

(n.; adj.)
Grammar
FULL, ful; gen. m. n. fulles, f. fulre: def. se fulla; seó, ðæt fulle: comp. m. fulra, f. n. fulre; sup. fullost; adj.

FULLfilledcompleteentireplēnussătiātusconfertusintĕger

Entry preview:

Of ðære tíde, Paulinus, syx geár fulle, on ðære mǽgþe Godes word bodade and lǽrde Paulīnus ex eo tempŏre sex annis contĭnuis, verbum Dei in ea provincia prædĭcābat, Bd. 2, 14; S. 517, 33.

Linked entries: ful ful- fol

lád-teów

(n.)
Grammar
lád-teów, es; m.

A leaderguideconductorgeneral

Entry preview:

Gé preóstas synd gesette tó láðþeówum and tó láreówum ofer Godes folc. L. Ælfc. P. 5; Th. ii. 366, 4. Him ðá Rómáne æfter ðæm ládteówas gesetton, ðe hie consulas héton, Ors. 2, 2; Swt. 68, 2.

on-gitan

Entry preview:

Þý lǽs se Godes þeów ǽniges teónan óht ongeáte for þissere gemétingce nec quidquam Dei famulus ex conventione eadem injuriae sentiret, Gr. D. 35, 27.

syndrig

(adj.)
Grammar
syndrig, adj.

separate, alone, not joined with othersstanding apart, not accessiblespecial, set apart for a particular purposespecial, singular, extraordinary, remarkable for an unusual qualityfor the unusual degree in which some quality existsof that which concerns a single person, private, ownproprius, privatusseparate, several, sundry, each separatelyone a-piece, one each

Entry preview:

Míne þrié ða getreówestan frýnd ða wǽron míne syndrige treówgeþoftan (my special confidants ), Nar. 29, 28. of that which concerns a single person, private, own; proprius, privatus God, ðæm syndrig (proprium) is ðætte hé gimilsage, Rtl. 40, 19.

wacian

(v.)
Grammar
wacian, p. ode
Entry preview:

Goth. wakan: O. H. Ger. wahhén: Icel. vaka.]

Linked entries: a-wacian wæcian

efne

Entry preview:

Ðú góda cyngc, efne þes man þe þú swá wel wið gedést, hé is æfestful for ðínum góde, Ap. Th. 14, 23. Heó hæfde efne and heóld þæs líchaman lustes forhæfdnesse, ac hwæðre . . . carnis quidem continentiam habuit, sed . . ., Gr. D. 340, 15.

áwðer

(adj.)
Grammar
áwðer, = á-hwæðer; adj. pron.

Eithereachone or otheralteralteruter

Entry preview:

Ða tungl áwðer [MS. auðer] óðres rene á ne gehríneþ, ǽr ðam ðæt óðer of gewíteþ the stars never touch each other's course, before the other goes away, Bt. Met. Fox 29, 19 : Met. 29, 10 : 20, 84; Met. 20, 42 : Bt. 6; Fox 16, 3

from-weard

(adj.)
Grammar
from-weard, adj.

From-wardturned from or awaydepartingabout to departaversusabĭtūrusmorĭtūrus

Entry preview:

From-ward, turned from or away, departing, about to depart; aversus, abĭtūrus, morĭtūrus Ǽlc ðara ðe ðís woruldgesǽlþa hæfþ, he wát ðæt hi [MS. he] him fromwearde beóþ every one who possesses these worldly goods, knows that they will be departing from

Linked entries: fram-weard fram-weard

ono

(con.)
Entry preview:

Goth. an: O. H. Ger. inu, enu.]

rúm-heort

(adj.)
Grammar
rúm-heort, adj.
Entry preview:

Ex. 87. with mind free from oppression, untroubled. v. rúme, III Se weg ðe tó lífe lǽt is ús tó gefarenne mid rúmheortum móde and mid gódum and glædum geþance dilatato corde curritur via mandatorum Dei, R. Ben. 5, 22

setness

(n.)
Grammar
setness, e; f.
Entry preview:

Gé forlǽtaþ Godes bebod and healdaþ manna laga (setnesse, Lind.: setnisse, Rush. traditionem ), Mk. Skt. 7, 8, 3, 13. Setnesa, Mt. Kmbl. Lind. 15, 2. The word glosses also testimonium, Mt.

weorold-cearu

(n.)
Grammar
weorold-cearu, e; f.
Entry preview:

Aidan ealle woruldcara áwearp fram his heortan, nánes þinges wilnigende bútan Godes willan, Homl. Skt. ii. 26, 55 : L. I. P. 13; Th. ii. 320, 35

ymb-hón

(v.)
Grammar
ymb-hón, pp. -hangen
Entry preview:

., to drape, clothe, deck Þeáh wé ús gescirpen mid ðý reádestan godwebbe and gefrætewian mid ðý beorhtestan golde and mid ðám deórwyrþestan gimmum úton ymbehón, Wulfst. 262, 23. Ymbhangen mid faegernysse circumamicta varietalibus, Ps. Spl. 44, 15.

Linked entry: ymb-hangen

ǽ-swícian

(v.)
Grammar
ǽ-swícian, l. -swician,
Entry preview:

Sé ǽswicað óðrum ðc hine on Godes dǽle beswícð, Hml. Th. i. 514, 18. Gif ðín hand þé ǽswicige, 516, 4. Ðe lǽs wé hí ǽswicion, 512, 2

fót-þweál

Entry preview:

Féde man Godes þearfena swá fela swá man mǽst mæge, and ... baðige man ealle ... and sylf se dǽdbéta beó ymbe heora fótþweál, Ll. Th. ii. 288, 8

ge-andwerdian

(v.)
Entry preview:

Swylce hé tó þám ege-fullan Godes dóme geandweardod (-werded, R. Ben. I. 36, 5) beón scyle se tremendo judicio Dei representari existimet R. Ben. 31, II

ilce

Entry preview:

Þá yfelan hyne geseóð swá ylce swá þá gódan. Solil. H. 67, 16. Weaxe sió bót. . . swá ilce swá sió manbót déð, Ll. Th. i. 150, 15. Swá ilce (same, v. l. ) swá, 17 : 19. And swá ylce be þǽre óðerre sunnan, 45, 13. Add

lustlíce

(adv.)
Entry preview:

Sé ðe Godes beboda lustlíce gehýrð, and lustlícor mid weorcuni gefylð, Hml. Th. i. 552, 2. Hé sylþ mé hors oþþe beáh þæt þe lustlícor cræft mínne ic ( the hunter) begancge, Coll. M. 22, 38. Add

mæsse-steall

(n.)
Grammar
mæsse-steall, es; m.
Entry preview:

Se Geearnian wé mid gódum dǽdum. 'þæt is mid clǽne ælmessan and mid leóhte tó úrum ciricean and tó úrum mæssesteallum, Nap, 43. pápa hét hine mæssian at S. Petres weófode, Ch. 995; P. 130, 28. Hé stód æt ðám weófode swylce hé wolde mæssian, Hml.