pytt
Entry preview:
Gif hwá pytt ( cisternam ) ádelfe and hine ne oferhelie and ðǽr fealle on oxa oððe assa, gilde ðæs pyttes hláford ðæra nýtena wurð, Ex. 21, 33-34. Pytte baratrum, Wrt. Voc. ii. 11, 68. On fúlan pyt; of ðam pytte on dene, Cod. Dip. Kmbl. iii. 77, 20.
wráþe
angrily ⬩ with or in anger ⬩ with indignation ⬩ fiercely ⬩ cruelly ⬩ greviously ⬩ bitterly ⬩ evilly ⬩ perversely ⬩ wickedly
Entry preview:
Ys hyra múðes scyld mánworda feala, ða hí mid welerum wráðe ásprǽcan delicta oris eorum sermo labiorum ipsorum, 58, 12 : Elen.
bregdan
to pluck ⬩ pull ⬩ draw ⬩ drag ⬩ to bind ⬩ knot ⬩ to change ⬩ to change ⬩ to move ⬩ be pulled ⬩ to flash
Entry preview:
Hé brǽd hine on feala bleóna, Bl. H. 175; 5. Se líchama ongan swǽtan and mislic híw brédan, Wlfst. 141, 3. Grammar bregdan, (cf.
olfend
Entry preview:
Wǽron wit twégen on ánum olfende, and wit unc simble ondrédon hwonne wit sceoldon feallan of þám olfende, and miccle má wit hangodan be þám olfende þonne wit þǽron sǽton . . . uncer wǽta wæs olfenda miolc, Shrn. 38, 14-18.
ge-þolian
to bear ⬩ suffer ⬩ endure ⬩ sustain ⬩ sufferre ⬩ păti ⬩ sustĭnēre ⬩ to have patience ⬩ endure ⬩ wait ⬩ remain ⬩ perdūrāre ⬩ mănēre ⬩ with the gen. To suffer loss of ⬩ forfeit ⬩ lose ⬩ cărēre
Entry preview:
He feala wíta geþolode he endured a multitude of torments, Andr. Kmbl. 2979; An. 1492: Beo. Th. 297; B. 147. Ic ðæt for worulde geþolade I suffered that for the world, Exon. 28 b; Th. 87, 13; Cri. 1424: 29 a; Th. 88, 21; Cri. 1443. Geþoledan, Ps.
scild
Entry preview:
Eorles heregeata . . . ehta spera and eall swá feala scylda, L. C. S. 72 ; Th. i. 414, 7. Hlyn wearð on wícum scylda and sceafta, Cd. Th. 124, 13; Gen. 2062. Síde scyldas, randas regnhearde, Beo.
lind
a shield
Entry preview:
On fyrd wegan fealwe linde, Cd. 94; Th. 123, 14; Gen. 2044. Under lindum, 154; Th. 192, 7; Exod. 228: 155; Th. 193, 23; Exod. 251. Bordum beþeahte, hwealfum lindum, Judth. 11; Thw. 24, 30; Jud. 214. Beraþ linde forþ, Thw. 24, 16; Jud. 191.
irfe-numa
an heir
Entry preview:
Se man ðe on fyrdunge ætforan his hláforde fealle, beón ða heregeata forgyfene, and fón ðá yrfenuman tó lande and tó ǽhtan, 78 ; Th. i. 420, 16
Linked entry: -numa
hnesce
soft ⬩ tender ⬩ soft ⬩ gentle ⬩ soft ⬩ tender ⬩ gentle ⬩ effeminate
Entry preview:
L. 13, 28. yielding easily to force Þæt mon heardlíce gníde þone hnescestan mealmstán, Ors. 4, 13; S. 212, 28. of movement, action, soft, gentle Hnescum fealle guttatim Hpt.
DOCCE
Entry preview:
Seó fealwe docce the fallow dock; rumex marĭtĭma vel palustris, L. M. 1, 49; Lchdm. ii. 122, 19. Seó reáde docce the red dock; rumex sanguĭnea, L. M. 1, 49; Lchdm, ii. 122, 19: 1, 50; Lchdm. ii. 124, 2.
beód
Entry preview:
Th. ii. 276, 32: Lk. 16, 21. ꝥ Of þám crumum þe of hyra hláforda beódum (beád mensa L.) feallað Mt. 15, 27. Under beádum, Mk. R. 7, 28. Hé beheóld þá beódas and þá þénunga, Ap. Th. 14, 18. <b>Ia.
ge-manigfildan
Entry preview:
Hé gemétte fela gemænigfylde (-men-, -fealde, v.ll.) on geleáfan and on Godes gife ðeónde, Hml. S. 15, 41. the object non-material Þú gemænigfyldest þíne mǽrsunge, Ps. L. 70, 21. [For] gemænigfyldre ofermódnesse propter publicatam insolentiam, An.
Linked entries: ge-mænigfildan ge-menigfealdan
samod
Together. ⬩ and, both . . . and, also, too
Entry preview:
Ic samod fealde complico, 24; Som. 25, 52. Ic samod fealle concido, 28; Som. 32, 62. Ic samod fleó confugio, Som. 32, 49. Ic samod wurpe conicio, Som. 32, 40. Somud mengaþ wé comminiscimur, Wrt. Voc. ii. 18, 7. Somod geþwǽrende concordantes, 24, 8
feormian
to maintain ⬩ foster ⬩ to feast
Entry preview:
Brond . . . fealo líg feormað flammam parturit ipse calor, Ph. 218. Fúl náwár friðian ne feormian, Ll. Th. i. 162, 26. to entertain a guest Gif man cuman feormæð .iii. niht an his ágenum háme, Ll. Th. i. 32, 16.
hearm
evil ⬩ an evil ⬩ injury ⬩ a calamity ⬩ grief ⬩ affliction ⬩ calumny ⬩ a calumny
Entry preview:
Feala mé se Hǽlend hearma gefremede, níða nearolicra, El. 912: An. 1200. Æt ealre þǽre hergunge and æt eallum þám hearmum þe ǽr þám gedón wǽre, Ll. Th. i. 288, 2. Ic þá myclan hearmas þe ús tó fundedon gelógod hæbbe, Cht. E. 230, 8.
Linked entry: hearm-fullic
BLÓSTMA
A BLOSSOM, bloom, flower ⬩ flos
Entry preview:
Ne feallaþ on foldan fealwe blóstman the fallow blossoms fall not on earth, Exon. 57 a; Th. 202, 24; Ph. 74. Ic geseah ðone fægrestan feld full grówendra blóstma I saw the most beautiful field full of growing flowers, Bd. 5, 12; S. 629, 20.
Linked entry: blóstm
fægernes
ornament ⬩ beauty ⬩ pleasantness
Entry preview:
Grn. 2, 24. of other living creatures Sió fealwe fægernes fulva venustas (pavonis), Wrt. Voc. ii. 89, 62. of things Hwæt belimpþ þé heora (sun, moon and stars) fægernesse? hwæþer ðú durre gilpan ꝥ heora fægernes þín sié?, Bt. 14, 1; F. 40, 22.
fǽr
a calamity ⬩ disaster ⬩ evil ⬩ accident
Entry preview:
Ne con hé yfles andgiet, ǽr hit hine on fealleð. Hé þonne onfindeþ, þonne se fǽr cymeð, Dóm. 73. Ic þæs fǽres á on wénum sæt, hwonne mé wráðra sum aldre beheówe I was ever expecting disaster, the stroke that should rob me of life, Gen. 2699.
Linked entry: fǽr
hrægel
A garment ⬩ dress ⬩ robe ⬩ rail ⬩ clothing
Entry preview:
A garment, dress, robe, rail [in night-rail] clothing Gerǽwen hrægel segmentata vestis: þicce gewefen hrægel pavidensis: þenne gewefen hrægel levidensis: purpuren hrægel clavus vel purpura: feala hiwes hrægel polymita: wógum bewerod hrægel ralla vel
Linked entry: hrægl
be-swícan
to decoy ⬩ ensnare ⬩ beguile ⬩ to betray ⬩ to defraud ⬩ supplant ⬩ to circumvent ⬩ to seduce ⬩ mislead
Entry preview:
On feala wísan ic beswíce fugelas, Coll. M. 25, 9, 11. of persons Beswác inlexit (Aid. 182, 32), Wrt. Voc. ii. 94, 49. Eádric beswác Sigeferd and Morcær, Chr. 1015; P. 145, 31. Beswican pellexerunt, Wrt. Voc. ii. 84, 14.
Linked entry: be-swícende