tó-wegan
To disperse ⬩ dispel
Entry preview:
To disperse, dispel Heofones gim scíneþ, beóþ wolcen tówegen neu concreta nubes summo-veat radios solis, Exon. Th. 210, 11; Ph. 184
be-wegan
To cover, cover over, surround ⬩ obducere, circumdare
Entry preview:
To cover, cover over, surround; obducere, circumdare Bewegen wælmiste covered with the mist of death, Exon. 87 b; Th. 329, 30; Vy. 42. He hí bewæg mid wuda útan he surrounded them with wood, Bt. 39, 4; Fox 216, 25
Linked entry: be-wæg
wægn
A waggon ⬩ wain ⬩ carriage ⬩ vehicle ⬩ Charles' wain
Entry preview:
A waggon, wain, carriage, vehicle Wægn vehiculum, Wrt. Voc. ii. 123, 40. Wǽn plaustrum, Wrt. Voc. i. 66, 51: 284, 43: plaustrum vel carrum, 16, 19: 85, 69. Mid ðý hé ðá se wǽn (wægn, MS.
Linked entries: wægen waegne-þíxl wǽn
wǽge
a weight ⬩ a wey ⬩ an implement for weighing ⬩ a balance ⬩ scale
Entry preview:
Gelícere wǽgan in equilibrium, 234, 5: 238, 26. Ǽlc ðæra ðinga ðe man wihð on wǽgan, Ælfc. Gr. 13; Zup. 84, 3. Áwegene on ánre wǽgan, Homl. Th. ii. 454, 23: 436, 12. On wǽgum (wégum, Ps. Surt. Spl.) in stateris, Ps. Lamb. 61, 10
wæl
the slain ⬩ the dead ⬩ a number of slain, ⬩ a single corpse ⬩ a slain person ⬩ slaughter ⬩ carnage ⬩ destruction
Entry preview:
Ðá gelæhton his gebróðra his líc of ðam wæle, Homl. Skt. ii. 25, 673. Ðá sóhte hé on ðam wæle his líc, Bd. 4, 22; S. 591, 17. Hé on wæle lǽge, Byrht. Th. 139, 65; By. 279: 140, 39; By. 300.
wǽr
A covenant ⬩ compact ⬩ agreement ⬩ pledge
Entry preview:
A covenant, compact, agreement, pledge Wǽr is ætsomne Godes and monna, gǽsthálig treów, Exon. Th. 36, 29; Cri. 583. [Gewemme]dre wǽre violati foederis (pacti), Hpt. Gl. 496, 3: Cd. Th. 186, 18; Exod. 140. Wǽre gemyndig, 143, 1; Gen. 2372. Wǽre (cf.
wæd
A ford ⬩ shallow water ⬩ water that may be traversed ⬩ a body of water ⬩ sea
Entry preview:
Sǽholm oncneów ðæt ðú gife hæfdes ... wædu swæðorodon, Andr. Kmbl. 1066; An. 533. Wé on sǽbáte ofer waruðgewinn wada cunnedon faroðrídende, 878; An. 439: Beo. Th. 1021; B. 508.
wǽd
a weed ⬩ an article of dress ⬩ a garment ⬩ clothing ⬩ dress
Entry preview:
Ðæt gád ne wǽre wiste ne wǽde, Cd. Th. 222, 11; Dan. 103. Ðæt gebyreþ tó wǽde and tó wiste ðám ðe Gode þeówian, L. Eth. vi. 51; Th. i. 328, 7. Heó wæsceþ his warig hrægl and him syleþ wǽde níwe, Exon. Th. 339, 25; Gn.
wǽge
A cup
Entry preview:
Fǽted wǽge, dryncfæt deóre, Beo. Th. 4499; B. 2253. Hé mandryhtne bær fǽted wǽge, 4553; B. 2282
wær
ware ⬩ aware ⬩ having knowledge of something which is to be guarded against ⬩ ware ⬩ prepared for ⬩ on guard against something that might be hurtful ⬩ ware ⬩ careful to avoid something ⬩ on guard against doing something ⬩ ware ⬩ observant of ⬩ attentive to a warning ⬩ wary ⬩ cautious ⬩ sagacious ⬩ prudent ⬩ cunning
Entry preview:
Sóna wyrð deófol inne; is micel þearf ðæt manna gehwylc wið swylc wær sý, Wulfst. 280, 11. Ðæt wé geornlíce wacian and á wære beón wið deófles costnunga, Btwk. 220, 35. Woruldmenn wǽron wære wið heora fýnd, Homl. Skt. i. 13, 150.
Linked entries: wacor wær-geápnis wærþu
wǽt
wet, moisture ⬩ liquor, drink
Entry preview:
Lokenn himm fra luffsumm æte and wæte, Orm. 7852.]
wǽt
wet, moist, damp, consisting of moisture ⬩ wet, moist, having moisture ⬩ wet, rainy
Entry preview:
Skt. ii. 30, 441. wet, moist, having moisture Sié lyft is ǽgðer ge ceald ge wǽt ge wearm, Bt. 33, 4; Fox 128, 35; Anglia viii. 299, 28. Se wǽta wong roscida tellus, Exon. Th. 417, 7; Rä. 36, 1.
wǽl
A weel ⬩ a deep pool ⬩ gulf ⬩ deep water of a stream or of the sea
Entry preview:
On wǽle fúlum þweán, sume wróhte getácnaþ. Lchdm. iii. 206, 10. Fugel uppe sceal lácan on lyfte, leax sceal on wǽle mid sceóte scríðan, Menol. Fox 538; Gn. C. 39. Of wǽle getogen gurgite ductus, Hymn. Surt. 70, 27: 25, 6.
wang
Entry preview:
Bind on ðæt wænge, 20, 10. Smyre ðæt wenge, 20, 18. Gif hwá ðé sleá on dín swýðre wenge (gewenge, v. l. wonge ł céke, Rush.) si quis te percusserit in dextera maxilla tua, Mt. Kmbl. 5, 39.
wær
the sea
Entry preview:
the sea Wé ðissa leóda land gesóhton wære bewrecene, Andr. Kmbl. 537; An. 269. Hú ðú wǽgflotan, wære bestémdan, sǽhengeste, sund wísige, 974; An. 487
walu
The mark left by a blow, a wale
Entry preview:
The mark left by a blow, a wale Walu vibex, wala vibices, Hpt. Gl. 487, 59. Wale vibice, livore, 516, 16. Wala vibices, 510, 41. Stíðra wala swipa asperae invectionis mastigias, 527, 26. [Wale or strype vibex. Prompt. Parv. 514. A wale vibix, Wülck.
wæps
A wasp
Entry preview:
A wasp Waefs fespa, Txts. 63, 859. Waefs hurnitu (uaeps, Erf. Gl.) velcrabro, 55, 603. Wæps vespa, fe[s]pa, Wrt. Voc. i. 23, 66: ii. 35, 27. Wæsp, vespis, 148, 17: i. 281, 37. Weaps vespa, 77, 49. Uuaefsas (waeffsas, Ep.
wǽta
wet, moisture ⬩ a liquid ⬩ a liquid that may be drunkor used in cookery, medicine,etc., liquor, drink ⬩ moisture in an animal body, humour ⬩ water, urine ⬩ moisture of plants, juice, sap
Entry preview:
Mete cibus,drenc potus,wǽta liquor, 82, 47. Úre wǽta wæs olfenda miolc, Shrn. 38, 18. Dó on hunig and on wín . . . dó ðæt se wǽta mæge oferyrnan ða wyrta, Lchdm. ii. 306, 27.