Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

weosan

Linked entry: for-weoren

wercan

Similar entry: wyrcan

werdan

Similar entry: wirdan

wergan

Entry preview:

to defend

wergan

Entry preview:

to curse

werian

(v.)
Grammar
werian, wergan; p. ede.
Entry preview:

to hinder, check, restrain Stán sépte sacerdas sweotolum tácnum, witig werede, and worde cwæð, Andr. Kmbl. 1485; An. 744. Egesan stódon, weredon wælnet ( deadly toils hampered (?)), Cd. Th. 190, 20; Exod. 202. Ic wylle ðæt ǽlc man hæbbe symle ða men

wernan

Similar entry: wirnan

westan

(adv.)
Grammar
westan, adv.
Entry preview:

From the west, marking the direction of movement Ðæm fultume ðe him westan com, Chr. 894; Erl. 91, 15. Monige from eástan and westan (weosta, Lind.) cumaþ, Mt. Kmbl. Rush. 8, 11. Cymeþ westa (woesta, Lind.), Lk. Skt. Rush. 13, 29. Férde se æðeling wæston

Linked entry: westane

wéstan

(v.)
Grammar
wéstan, p. te
Entry preview:

To lay waste, devastate, desolate Hine wilde deór wéstaþ and frettaþ singularis ferus depastus est eam Ps. Th. 79, 13. Hí his wícstede wéstan locum ejus desolaverunt 78, 7. Hié wæron ðæt lond herigende and wéstende, Ors. 1, 10; Swt. 44, 20

wéþan

(v.)
Grammar
wéþan, p. de
Entry preview:

To make calm, gentle, mild Blíþe weorðaþ ða ðe brimu wéþaþ laetati sunt quod (fluctus) siluerunt Ps. Th. 106, 28. v. next word

wexen

Similar entry: weax

weaxan

Grammar
weaxan, <b>. IV.</b> add: — Ðǽm monnum ðe him mægen and cræft wiexð (wixst, v. l.
Entry preview:

Past. 163, 8. Weaxð, 457, 12. )

wéden

Similar entry: wǽden

wenian

(v.)
Entry preview:

Add: to accustom oneself, be accustomed Hé ne stóp mid þý unbundenum fét ofer þá stówe þe hé ǽr wenede (gewnnude, v.l.) numquam postmodum solutum tetendit pedem ultra locum quo ligatum hunc tendere consueverat, Gr. D. 214, 14

werian

(v.)
Grammar
werian, <b>.
Entry preview:

III.</b> add Þá gecwǽdon hié þæt hié sume hié beæftan wereden, and sume þurh ealle þá truman út áfuhten, Ors. 5, 7 ; S. 230, 21. c. add: cf. in-, fit-warn

-werian

(v.; suffix)
Grammar
-werian, v. ge-werian
Entry preview:

to make a treaty with

wearn

(n.)
Grammar
wearn, es; m. (?)

A multitude, a great number or quantity, a great deal

Entry preview:

A multitude, a great number or quantity, a great deal Þunie (þu me, Th.) him gewinnes wearn ofer wealles hróf and heom on midle wese mán and inwit circumdabit eam super muros ejus iniquitas, et labor in medio ejus, Ps. Th. 54, 9. Þeán ðe ða ealle ðe

Linked entries: un-wearnum wirn worn

weaxan

(v.)
Grammar
weaxan, weacsan, weahsan, weahxan, wexan, wehsan; ic weaxe; ðú wyxt; hé weaxeþ, weaxþ, weaxt, waexit, weaxst, wexeþ, wexþ, wixt, wihst, wihxþ, wyxþ, wyxt, wyxst, wycxþ; p. weóx, weócs, weóhs, pl. weóxon, weóhson, weóxson ; pp. weaxen

To wax, grow.to grow, be produced,to grow, grow upto grow, increase, wax to grow in honour, grow great, flourish, prosper to be productiveto grow, take shape

Entry preview:

To wax, grow. glossing the following Latin words Ic weaxe glesco, weaxeþ glescit, Wrt. Voc. ii. 41, 60, 57. Weaxð gliscit, Hymn. Surt. 132, 6. Waexit surgit, Txts. 99, 1955. Weacsaþ pullulant, Kent. Gl. 1163. Weóx mature-sceret, Wrt. Voc. ii. 90, 40:

wecgan

(v.)
Grammar
wecgan, p. wecgdewecgede

To wag (trans.),move, shake

Entry preview:

To wag (trans.), move, shake Hwílum mec wonfeax wale wegeþ and þýð, Exon. Th. 393, 31; Rä. 13, 8: 403, 10; Rä. 22, 5. Hí wecgaþ heora heáfdu moverunt caput, Ps. Th. 21, 6. Wecggeaþ, 43, 16. Hwalas and hefonfuglas lyftlácende, ða ðe lago*-*streámas wecgaþ

Linked entries: a-wecgan wagian

Wéland

(n.)
Grammar
Wéland, es; m.
Entry preview:

A character in old Teutonic legends celebrated for his skill as a smith. Allusion to him is found in Middle English poetry: 'My sword . . . thorrow Velond wroght yt wase,' Torrent of Portugaled. Halliwell, l. 428 (v. preface, pp. vii sqq.), and a trace

Linked entry: Weolud