Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

cempa

(n.)
Grammar
cempa, an; m. [camp war, battle, -a, q. v.]

A soldier, warrior, CHAMPIONmiles, bellator, athleta = ἀθλητής

Entry preview:

Húslfatu hálegu cempan genamon the warriors took the holy vessels of sacrifice, Cd. 210; Th. 260, 9; Dan. 707: Fins. Th. 29; Fin. 14. We his þegnas sind, gecoren to cempum we are his thanes, chosen to [be his] warriors, Andr. Kmbl. 647; An. 324.

Linked entry: cæmpa

CÍÞ

(n.)
Grammar
CÍÞ, cýþ, es; m.

a CHIT, sprout, germ, sprig, motegermen, festucaseedcrementum

Entry preview:

Seó eorþe cýþ mid hire cíþum, ðæt se tíma is geáres anginn the earth makes known by her plants, that the time is the beginning of the year, Homl. Th. i. 100, 16.

Linked entries: cýþ corcíþ

FREÓGAN

(v.)
Grammar
FREÓGAN, freón; ic freó, he freóþ, pl. freógaþ, freóþ; p. freóde, pl. freódon; impert. freó; subj. pres. freóge; pp. freód [freó free] .

to freemake freemanumittĕrelībĕrāreto honourlikelovehonōrāredilĭgĕreămāre

Entry preview:

to free, make free; manumittĕre, lībĕrāre Man sceal freógan aelig-acute;lcne þeówan one shall free every slave; revertētur hŏmo ad possessiōnem suam. Lev. 25, 10. Ic hit freó I free it. Chr. 963; Erl. 122, 2.

fundian

(v.)
Grammar
fundian, ic fundige; p. ode, ade, ede; pp. od, ad, ed

To endeavour to findtend toaspire tostrivego forwardhastenintenddesirenītitendĕreintendĕrepropĕrāre

Entry preview:

Fundigende of ðissere worulde hastening from this world, Homl. Th. ii. 360, 2. Ic fundige to ðé I hasten to thee, Exon. 118 b; Th. 454, 28; Hy. 4, 40. Hwider fundast ðú whither art thou hastening? Cd. 103; Th. 137, 5; Gen. 2269.

lama

(adj.)
Grammar
lama, loma, lame; adj.

Lamemaimedcrippledweakparalysedpalsiedparalytic

Entry preview:

Ðá læg ðǽr sum creópere lama fram cildháde then lay there a cripple lame from his childhood, Homl. Skt. 10, 25. Ánne bædrydan for eahte geárum lama a bedridden man paralysed for eight years, 42.

leód

(n.)
Grammar
leód, e; f,

A peoplenationracecountry

Entry preview:

HomI. 201, 22. Ealle him leóda lácum cwemaþ all nations shall make offerings to please him, Ps. Th. 71, 10

liþ

(n.)
Grammar
liþ, es; m. n.

A jointlithlimb

Entry preview:

Bígdon heora heáfda tó ðære hálgena fótum and heora liþa liccodon, Homl. Skt. 4, 407. Of láme ic ðé leoþe gesette, Exon. 28 a; Th. 84, 31; Cri. 1382. Leoþo, Andr. Kmbl. 1562; An. 782. Leomena liþ, Salm. Kmbl. 205; Sal. 102

Linked entries: leoþu lid

mǽte

(adj.)
Grammar
mǽte, adj.

Moderatemeansmallpoorbadinferior

Entry preview:

Hors tó healfan punde gif hit swá gód sý; and gif hit mǽtre sý, gilde be his wlites wyrþe, L. Ath. V. 6; Th. i. 232, 25. Nalæs ðæt án ðætte ða mǽttran (mǽteran, MS.

Linked entries: mæctor ge-mǽte

manig-feald

(num.; adj.)
Grammar
manig-feald, adj.

Manifoldmultifariousof many kindsvariousconsisting of many partscomplexManifoldnumerousabundantplural

Entry preview:

Homl. Th. i. 448, 7. Ús þincþ tó manigfeald ðæt wé swíðor ymbe ðis sprecon. Lchdm. iii. 276, 8. Manigfealde multifariam, Wrt. Voc. ii. 57, 51. Manigfealdne multimodam, 58, 20: Exon. 17b; Th. 41, 27; Cri. 662.

nebb

(n.)
Grammar
nebb, es; n.

a nebniba beaka beak-shaped thinga nosethe gristle of the nosethe facecountenance

Entry preview:

Mid ðam wlitegostan nebbe, Homl. Th. i. 430, 14. Ðonne wé wendaþ úre neb tó eástdǽle, 262, 10: ii. 102, 26. Heó helode hire nebb ( vultum ), Gen. 38, 15 : Ex. 3, 6. Spǽte ðæt wíf on his nebb ( faciem ), Deut. 25, 9: Num. 12, 14.

rǽsan

(v.)
Grammar
rǽsan, p. de
Entry preview:

Homl. 181, 21. Hié rǽsdon on gífrum grápum, Andr. Kmbl. 2670; An. 1336. Wǽron hý reówe tó rǽsanne gífrum grápum, Exon. Th. 126, 27; Gú. 377. Rǽsed eode impetu abiit, Mt. Kmbl.

Linked entry: on-rǽsan

seonu

(n.)
Grammar
seonu, sionu, senu, sinu, synu; gen. seonwe, sine;
Entry preview:

Se líchama wæs geboren mid blóde and mid bánum, mid felle and mid sinum, Homl. Th. ii. 270, 19. Árǽran of duste flǽsc and bán, sina and fex, i. 236, 21. On ða sáran sinua, Lchdm. ii. 282, 6. For flǽsc and for bán and for sinuwan, L. Edg.

Linked entry: sinu

GE-DÉFE

(adj.)
Grammar
GE-DÉFE, -doefe; comp. -ra; superl. -est, -ust; adj.

Becomingfitproperseemlyconvenientagreeabledecentquietmildmeekgentlekindbenevolentcongruusconvĕniensdĕcensopportūnushŏnestusquiētusmansuētusbĕnignus

Entry preview:

Ða synd líðe and gedéfe they are meek and gentle, Homl. Th. i. 550, 20. Sýn hí adilgad of gedéfra eác ðæra lifigendra leófra bócum deleantur de libro vīventium, Ps. Th. 68, 29. Wuna mid us ðæt ðú us gedéfra gedó stop with us to improve us, St.

Linked entry: deáf-líc

sige

(n.)
Grammar
sige, es ; m.
Entry preview:

Palm getácnaþ syge, Homl. Th. i. 218, 11. Sige forgifan to grant victory, Bd. 2, 9 ; S. 511, 36 : Elen. Kmbl. 288 ; El. 144. Sige syllan, Val. 2, 25. Sige habban to conquer, be victorious, Num. 31, 18. Hæfde sige vincebat, superabat, Ex. 17, 11.

stranglíce

(adj.; adv.)
Grammar
stranglíce, adj.
Entry preview:

Homl. 169, 7

weorþ-líce

(adv.)
Grammar
weorþ-líce, weorþelíce; adv.
Entry preview:

Homl. 125, 22: Rood Kmbl. 33; Kr. 17. Swá weorðlíce, wíde tósáweþ Dryhten his duguþe, Exon. Th. 299, 30; Crä, 110: 121, 27; Gú. 295. Fægere, weorðlíce, Menol. Fox 317; Men. 160.

wlítan

(v.)
Grammar
wlítan, p. wlát, pl. wliton

To lookgaze

Entry preview:

Ða ðe on holm wliton, 3189; B. 1592. Wlítan on Wíláf, 5696; B. 2852: Cd. Th. 145, 8; Gen. 2402. Heó swá wíde wlítan meahte ofer heofonríce, 38, 18; Gen. 608. Wlítan in wuldre to see heaven, 290, 2; Sat. 409.

for-seón

to despisehold in contemptto rejectto rejectto refuse

Entry preview:

Add: to despise, hold in contempt a person or thing Hé forsiehð (-sihð, v. l.) ðá ðe him underðiódde beóð subjectos despicit, Past. 111, 13: Bt. 19; F. 68, 32. Forsiohð, Kent. Gl. 490: 1090. Forsioð, 529: 541.

ge-brecan

(v.)
Entry preview:

Nó gebrocen weorðeð holt on híwe, Ph. 80. Wong gebrocen tó beorgum, Rum. 33. fig. to crush, destroy Ic gebreocu hié swé swé dúst comminuam illos ut pulverem, Ps. Srt. 17, 43. Hornas synfulra ic gebreocu (confringam), 74, 11.

hladan

to loadto loadfreightcargoto loadto drawto drawto drawto drawobtainto scoop out

Entry preview:

Ic gefrægen hond reáfian ... ánne mannan, him on bearm hladan búnan and discas sylfes dóme, 2775. Ongunnon stígan on wægn weras, and hyra wicg somod hlódan under hrunge, Rä. 23, 10. to draw; haurire Nómun, hlódun auserunt, Wrt.