feoh
cattle ⬩ property ⬩ wealth ⬩ money ⬩ riches ⬩ treasure ⬩ bribe ⬩ gift ⬩ metal ⬩ coin
Entry preview:
Álǽned feoh pignus, gylden wed vel feoh arra, forweddad feoh fiducia, 21, 5-8. price paid. Similar entries v. sellan; IV. Feh blódes hit is praetium sanguinis est, Mt. L. 27, 6.
ge-habban
Entry preview:
S. 3, 325. to treat well or ill Hé fram him fremsumlíce wæs onfangen and micle tíd mid him well gehæfd (-hæfed, v. l.) wæs (habitus est ), Bd. 4, 1; Sch. 340, 16. <b>XII a.
ge-nídan
Entry preview:
Gif hwá tó hwæðrum þissa (áð and wed) geniéd sié, 60, 4. Ne biþ hé tó nánum weorce genéded, Bt. 42; F. 258, 11. mental Hé geniét ðone déman tó irre, Past. 93, 10.
Linked entries: ge-neádian ge-nédan genende ge-nýdan
ge-wríþan
Entry preview:
Wé willad þá stafas onsundron gewriðan we will group those letters together separately, Angl. viii. 335, 38.
Linked entry: ge-wriþen
líc
A body
Entry preview:
Hé wearp hine ðá on wyrmes líc, Cd. 25; Th. 31, 26; Gen. 491. Eowre líc sceolon sweltan on ðisum wéstene vestra cadavera jacebunt in solitudine, Num. 14, 32.
ge-þanc
Entry preview:
Wearð him hýrra hyge and on heortan geþanc máran módsefan þonne gemet wǽre, Dan. 491. Gleáw geþances, 743. Nis mé on geþance vel on móde non mihi est cordi, Wrt. Voc. i. 54, 47.
sceaft
A smooth, round, straight stick or pole, a shaft ⬩ the shaft of a spear ⬩ a spear ⬩ the shaft of an arrow ⬩ a pole ⬩ a taper
Entry preview:
Hlyn wearð on wícum scylda and sceafta, Cd. Th. 124, 13; Gen. 2062. Deáwig sceaftum, 199, 25; Exod. 344.
gebyrd-tíd
Entry preview:
II a) :-- On ðám forman dæge his gebyrdtíde hé wearð æteówed þrým hyrdum, Hml. Th. i. 104, 30.
ge-fremian
Entry preview:
Wearð seó menniscnys þurh þone micclan willan gefremmed, Hml. Th. i. 196, 25. Of gefremedre genihtsumnysse de congesta (virtutum) copia. An. Ox. 3344. Þá gefremedon commissa, Wrt.
Lǽden
Latin ⬩ speech ⬩ language
Entry preview:
Wé ne durron ná máre áwrítan on Englisc ðonne ðæt Léden hæfþ, ne ða endebirdnisse áwendan búton ðam ánum ðæt ðæt Léden and ðæt Englisc nabbaþ ná áne wísan on ðære sprǽce fadunge [fandunge, Thw.].
deáþ
Entry preview:
Wé geáxiað ungecyndelico wítu and ungecynelice deáþas, Bl. H. 107, 26. in the abstract Gif hit ǽnige hwíle wunaþ, se deáþ hit húru áfirreþ.
fandian
to try ⬩ to tempt ⬩ to try ⬩ to try ⬩ taste ⬩ feel ⬩ to try ⬩ to visit ⬩ tempt ⬩ provoke ⬩ attempt
Entry preview:
S. 13, 231. to try to do something, attempt Þeáh hit úre mǽþ ne sié ꝥ wé witan hwæt hé sié, wé sculon be ðæs andgites mæ-acute;ðe ðe hé ús gifð fandian, Bt. 42; F. 256, 4
ge-freógan
Entry preview:
Suá micle má wé úre hiéremenn gefreógað (-eað, v. l. ) æfter ðám godcundan dóme, suá wé hér hiera synna wrecað suíðor, Past. 117, 25.
hálsian
Entry preview:
Wé biddað and hálsiað on Godes noman, Txts. 175, 15. Heó hyne hálsode þurh God ꝥ hé ðám onfénge . . .
ymb
Entry preview:
Wé cweþaþ lof ymb hié. Blickl. Homl. 149, 32. Wé beót áhófon ymbe heard gewinn, Byrht. Th. 138, 3; By. 214. Ðislíc cýðan ymb dígle wyrd, Elen. Kmbl. 1077; El. 541. Ǽrendgewrit ymb Cristes þrowunga, Blickl. Homl. 177, 3. Fitte ymb fisca cynn, Exon.
denu
A plain, vale, dale, valley ⬩ vallis, convallis
Entry preview:
Ðá becóme wit to ánre dene, seó wæs ormǽtlíce deóp and wíd, and forneán on lenge unge-endod we two then came to a valley, which was immensely deep and wide, and in length almost endless, Homl.
FÓÐER
food ⬩ food for cattle ⬩ fodder ⬩ ălĭmentum ⬩ jūmenti pābŭlum ⬩ that in which food is carried ⬩ a basket ⬩ cophĭnus ⬩ κόφĭνos ⬩ that in which food for cattle is carried ⬩ a cart ⬩ cart-load ⬩ vĕhes ⬩ plaustrum ⬩ nunc massa vel vŏlūmen plumbi
Entry preview:
Stv. 14, 20. that in which food for cattle is carried,-a cart or cart-load, about 19 or 20 cwt. a heavy weight, as we now use the word for a FOTHER of lead, that is 191/2 cwt; vĕhes, plaustrum, nunc massa vel vŏlūmen plumbi He scolde gife sixtiga fóðra
Linked entry: fódder
hlystan
Entry preview:
Wé biddaþ ðé leóf ðæt ðú hlyste úre sprǽce oramus, domine, ut audias nos, Gen. 43, 20. Man láreówum hlyste let teachers be listened to, L. Eth. vii. 19; Th. i. 332, 26. Hig hlyston hím audiant illos, Lk. Skt. 16, 29.
láreów
A teacher ⬩ master ⬩ preacher
Entry preview:
Wé cildra biddaþ ðé eálá Láreów ðæt ðú tǽce ús sprecan nos pueri rogamus te, Magister, ut doceas nos loqui, Coll. Monast. Th. 18, 1. Ne gyrne gé ðæt eów man Láreówas nemne án ys eówer Láreów nolite vocari Rabbi: unus enim est Magister vester, Mt.
nabban
not to have ⬩ to be without
Entry preview:
Wé nabbaþ, Mk. Skt. 9, 13. Earmra manna gehelpan ðe sylfe nabbaþ and ðæra myhta nabbaþ ðæt hié wyrcen mágon, L. E. I. 3, Th. ii. 404, 22. Hí heora nabbaþ má ðonne hí heora habban, Bt. 26, 1;Fox 90, 19.