Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hyse-beorþor

(n.)
Grammar
hyse-beorþor, -berþor, -borþor, es; n.

a young man

Entry preview:

Woldon on ðam hysebeorþre [cf. 2253, se geonga] heafolan gescénan they would hurt the head of the man, Andr. Kmbl. 2285; An. 1144

tó-weaxan

(v.)
Entry preview:

to grow in a scattered way, cover with a scattered growth Under þám eáhþýrle geonode mycclu neolnes, and seó wæs eall tóweaxen mid mycelnessum þára clifstána sub fenestra ingens praecipitiwm patebat saxorum molibus asperum (aspersum seems to have been

sceát

(n.)
Grammar
sceát, es; m.

a corner, an anglecorner, quartera projection, promontorya nook, corner, regiona lap, bosomthe bosoma baysinusa garmenta cloth, napkin cloak,fold

Entry preview:

Geond eorþan sceát over earth's surface, 331, 8; Vy. 65. Ic wát ðætte wile woruldmen tweógan geond foldan sceát búton feá áne (cf. went fulneáh eall moncyn on tweónunga, Bt. 4; Fox 8, 18), Met. 4, 52.

Linked entry: sceáta

ge-mynegian

(v.)
Grammar
ge-mynegian, p. ode; pp. od
Entry preview:

Ne gemynega ðú me mínra firena ðe ic geong dyde delicta juventulis meæ ne memineris, Ps. Ben. 24, 6. Ðá wearþ he on swefne gemynegod then was he admonished in a dream, Homl. Th. i. 88, 22. Gemyngad admonitus, Mt. Kmbl. Rush. 2, 22: Mt. Bos. 14, 8.

Linked entry: mynegian

á-springan

(v.)

to be emittedto ariseto rush upburst forthto spring,to spring upcome into existenceto spread (intrans. ) outto run outceasefail

Entry preview:

þá ásprang his word wíde geond land, Hml. S. 7, 388: 10, 75: 26, 239. Iudan ege ásprang wíde geond land, 25, 322. Of ðám deáðe ásprang his nama geond ealne middangeard, Hml. Th. i. 226, 20. Ásprang hire hlísa ofer land and sǽ, Hml. S. 9, 1.

Linked entry: á-sprungen

un-geendod

(adj.)
Grammar
un-geendod, adj.

endlesswithout endnot coming to an endinfinitevery great in number, extent

Entry preview:

Geond ungeendode worulde, Homl. Th. i. 76, 7. Ðæra gesǽlða ðe him ungeendode becuman sculon felicitas, quae sine transitu attingitur, Past. 52; Swt. 407, 30. infinite, very great in number, extent, etc.

Linked entry: ge-endian

hergian

(v.)

to harryplunderto harrass

Entry preview:

Lbmn. 475, 22. used ot the action that rescued the inhabitants of hell On þone dæg Críst reste deád on byrgenne, and his sáwl somod and his godcundnes somod hergode geond belle grund, Shrn 68. 3. of things, to harrass Hit is wén ðæt sé ne mæge óðerra

ge-wídmǽrsian

(v.)
Entry preview:

Add: trans, to spread the fame of a person His nama wearð gewfdmǽrsod wíde geond þæt land nomen ejus uulgatum est in omni terra, Jos. 6, 2f. to spread the knowledge of a fact, event, &c. to publish, promulgate Ðá hyrdas þá heofenlican gesihíe

wæter-ǽdre

(n.)
Grammar
wæter-ǽdre, an; -ǽder, e; f.(in the first passage given the word is made neuter).

A vein of water, a spring

Entry preview:

Swá swá ǽddran licgeaþ on ðæs mannes líchaman, swá licgaþ ðás wæter-ǽddran geond ðás eorðan, Lchdm. iii. 254, 23. On stemne wæterǽdrena (-édrana, Ps. Lamb.cataractorum )ðínra, Ps. Spl. 41, 9: Blickl. Gl. Wæterǽdra, Ps. Th. 41, 8.

Linked entry: ǽdre

ofen

(n.)
Grammar
ofen, ofn, es; m.

An oven, a furnace

Entry preview:

Geond ðone ofen, Cd. Th. 238, 13; Dan. 354. On fýres ofen (ofn, Lind.) in caminum ignis, Mt. Kmbl. 13, 42. Gif hwylc wíf seteþ hire bearn on ofen in fornacem L. Ecg. C. 33; Th. ii. 156, 35. On ofon gisended, clibanum Lk. Skt. Rush. 12, 28.

Linked entry: ofn

tó-sáwan

(v.)
Grammar
tó-sáwan, p. -seów

To sow broadcast,scatter seedto spread abroad,scatter,disperse,to disseminate opinionsdistribute favourssow dissension

Entry preview:

Ða fyrmestan bydelas ðe Godes láre geond ðás land tóseówon, Homl. Ass. 56, 143. Seó leáse gesetnys ðe þurh gedwolmen wíde tósáwen is, Homl. Th. i. 438, 1

stole

(n.)
Grammar
stole, an ; f. : stol, es ; n. (in Northern specimens)
Entry preview:

Geonga in stolum (stollum, Rush.) ł on ofer*-*slopum ambulare in stolis, 20, 46 : Mk. Skt. Lind. Rush. 12, 38

witon

Grammar
witon, wuton (-an, -un), uton (-an, -un);

let us

Entry preview:

Uutun ué geonga (uton gan, W. S., wutun gonga, Rush.) eamus, Jn. Skt. Lind. 14, 31

Linked entries: utan uton

beáh-gifa

(n.)
Grammar
beáh-gifa, beág-gifa, -gyfa, an; m.

A ring-givera giver of ring or bracelet moneyanulorum vel armillarum largitor

Entry preview:

A ring-giver, a giver of ring or bracelet money; anulorum vel armillarum largitor Se geonga gewát Eádgár of lífe, beorna beáhgifa the young Edgar, ring-giver of men, departed from life, Chr. 975; Th. 226, 36, col. 2: Byrht.

ge-hwider

Entry preview:

Hé férde geond fela burga gehwider, Hml. S. 39, 102. Þǽre burge ceasterware þe ǽr gehwider tódrifene wǽron cives urbis illius qui quolibet dispersi essent Gr.

háte

Entry preview:

Gewyrme mid háte glówende ísene, Lch. ii. 236, 31. of the effect produced by fire, sun, &c. cf. hát; 3 Geond helle háte onǽled, Sat. 341. of intense feeling, fervently, passionately.

innan

(adv.)
Grammar
innan, adv. and prep. gen. dat. acc.

Inintowithinfrom within

Entry preview:

Geond woruld innan, Exon. 14 b ; Th. 29, 28; Cri. 469 : 95 b; Th. 355, 43 ; Pa. 4. Geond Bryten innan, 45 b ; Th. 155, 5; Gú. 855. Be innan ðam carcerne, Bt. 1; Fox 4, 2

slǽd

(n.)
Grammar
slǽd, sléd, es; n.
Entry preview:

Geond slades & geon dunen, 28365. By slente oþer slade, Allit. Pms. 5, 141. Loke a littel on þe lannde on þi lyfte honde & þon schal se in þat slade þe self chapel, Gaw. 2147

gierwan

(v.)
Grammar
gierwan, p. ede; pp. ed

To make readyprepareput onclotheadornpărāreinduĕrevestīre

Entry preview:

To make ready, prepare, put on, clothe, adorn; părāre, induĕre, vestīre Ongunnon him on uhtan æðelcunde mægþ gierwan to geonge the noble women resolved to prepare for journey at dawn, Exon. 119 b; Th, 459, 19; Hö. 2.

hæg-steald

Entry preview:

Add: a tiro, novice Warna ǽr cniht beón þænne hægesteald ł geong cempa caue ante miles esse quam tiro, Scint. 205, 9. Sé ðe hehstald (uirgo) gecoren is . . . ꝥte ðá hehstald hehstald gehealde (ut uirginem uirgo seruarei), Jn. p. l, 2-5.