Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hwítel

(n.)
Grammar
hwítel, es; m.

A WHITTLEa cloakmantleblanket

Entry preview:

Ðá eode ðes bróðor sume dæge ðæt hé wolde his reówan and hwítlas ða ðe hé on cumena búre brúcende wæs on sǽ wacsan and feormian hic cum quadam die lenas sive saga quibus in hospitale utebatur in mari lavasset, Bd. 4, 31; S. 610, 10

Linked entries: hwida hwien

rǽd-fæst

Entry preview:

Add: of good counsel Eówer bróðer is snotor and rǽdfæst your brother is a man of counsel (1 Macc. 2, 65), Hml. S. 25, 264: Solil. H. 61, 9. Ælfstán arceƀ wæs swíðe rǽdfast man ǽgðer ge for Gode and for worulde, Chr. 1019 ; P. 154, 19.

wíd-gil

(adj.)
Grammar
wíd-gil, wíd-gill, -giel, -gel, and-gille; adj.
Entry preview:

Wide-spreading, spacious, vast, broad Wídgil passiva, vasta, Hpt. Gl. 527, 52. þeáh ðeós eorðe unwísum wídgel (cf. iúm, Bt. 19; Fox 68, 23) þince. Met. 10, 10. Ðæt is suíðe rúm weg and wídgille lata et spatiosa via est, Past. 18 ; Swt. 133, 20.

Linked entries: -gill -gal

for-beornan

(v.)
Grammar
for-beornan, -byrnan; p. -bearn, -barn, -born, pl. -burnon; pp. -bornen, -burnen; v. n.

To burn upbe destroyed by firebe consumedcombūriignĭbus consūmi

Entry preview:

Forbarn broden mǽl the drawn brand was burnt, Beo. Th. 3236; B. 1616: 3338; B. 1667.

Linked entry: for-byrnan

un-sceþþig

(adj.)
Grammar
un-sceþþig, -scæþþig; adj.

Innocentharmless

Entry preview:

Cain his ágenne bróðor rihtwísne and unscæððigne ácwealde, Boutr. Scrd. 20, 41. Búton hí wǽron swá eádmóde and swá unscæððige swá ðæt cild wæs, Homl. Th. i. 552, 12. Culfran sind swíðe unscæððige fuglas, i. 142, 8.

Linked entries: sceþþig un-scæþþig

wíd

(adj.)
Grammar
wíd, adj.
Entry preview:

Kmbl. ii. 265, 32. of great surface, wide, vast, spacious, broad, ample Ðes wída grund, Cd. Th. 7, 11; Gen. 104. Ýða gelaac, wíd gang wætera, Ps. Th. 118, 136. Wíd is ðes wésten, wræcsetla fela, Exon. Th. 120, 5; Gú. 267.

midde-weard

(adj.)
Grammar
midde-weard, adj.

Mid-wardmiddle of

Entry preview:

Andlangæs bróces middesweardes along the middle of the brook, Cod. Dip. B. i. 295, 31. On middeweardum (-an, MSS. R. L.) hyre ryne, Lchdm. iii. 250, 26. On middeweardre sǽ in medio mari, Cant. Moys. 8.

ge-hremmed

(v.)
Entry preview:

Th. ii. 488, 5. ꝥ se bróðor ðe hine synderlíce gebiddan wyle tó Gode, ꝥ hé ne beó gehremmed oððe gelett ( impediatur) þurh (mid, v. l. ) ǽniges óðres onhrópe . . . þe lǽs ðe þá gehremmede beón (impedimentnm patiantur ) þe ðá gebedu lufiað, R.

sǽd

(n.)
Grammar
sǽd, es; n.

seed,seed,the ripe fruit,fruit, growthsowingseed, progeny, posterity

Entry preview:

Ðæt his bróðor nime his wíf and his bróðor sǽd wecce, Mk. Skt. 12, 19

Linked entries: sǽd-berende sǽd-tíma

ge-rihtlǽcan

Entry preview:

Mid langsumum broce hé wearð gerihtlǽced, i. 536, 2. Wé ne synd þurh his swingla gerihtlǽhte, 580, 4. error Hé sylf gerihtlǽce his dǽda and þǽawas tó his Drihtnes willan, Hml. S. 21, 49.

Linked entry: rihtlǽcan

talu

(n.)
Grammar
talu, e; and indecl.; f.

a tale, talk, story, accounttalk, discussion, disputea charge, claiman excuse, a defenceas a law term, a case (as regards either plaintiff or defendant), an action,a tale, list, series

Entry preview:

Ðá se gingra bróðor ðis eall gehýrde fram ðam yldran bróðor hé sǽde: 'Ic eom ðín bróðor be ðí[n]re tale,' Homl. Skt. ii. 30, 319-337.

dearnunga

(adv.)
Grammar
dearnunga, dearnenga, dearninga; adv. [dyrne secret, obscure]

Secretly, privately, clandestinelyclam, occulte, clandestīno

Entry preview:

Gif ðín bróðor ðé lǽre dearnunga si tibi voluĕrit persuadĕre frater tuus clam, Deut. 13, 6: Jn. Bos. 19, 38. Oððe eáwunga oððe dearnunga either publicly or privately, L. Edg. ii. 8; Th. i. 270, 5: L. Ath. v. § 1, 2; Th. i. 228, 21.

Linked entries: deornunga dern-unga

be-stéman

(v.)
Grammar
be-stéman, -stýman; p. de; pp. ed

To BESTEAM, bedew, make damp, make wethumectare, madefacere, circumfundere

Entry preview:

To BESTEAM, bedew, make damp, make wet; humectare, madefacere, circumfundere Wǽron beorhhliðu blóde bestémed the mountain-brows were besteamed with blood, Cd. 166; Th. 206, 8; Exod. 448.

Linked entries: stíman be-stýman

forþmest

(adj.)
Grammar
forþmest, adj.
Entry preview:

Ðá forðmesto sóðfæste priores justos, Lk. p. 6, 18. of age Wéron seofo bróðro and ðe forðmest wíf lǽde, Mt. L. 22, 25. Ðe foerðmesta, Mk. R. 12, 20. Tó ðǽm forðmest (ældra, R., yldran, W. S.), Mt.

loc

Entry preview:

D. 4, 21. an enclosure On ðǽre ylcan circan wǽron onfæste þá locu þára bróðra sceápa (caulae ovium), Gr. D. 224, 16. Locu canals, i. munimenta ovium vel sepimenta ovilium, Wrt. Voc. ii. 129, 81. a clause, v. clýsing Locu periodos, An.

Linked entry: helle-loc

wǽgan

(v.)
Grammar
wǽgan, p. de

To deceivedelude

Entry preview:

Gif hwylc bróðor wǽgð and misféhð on boduncge sealma oðþe rǽdincge si quis dum pronuntiat psalmum fallitur lectionem, R. Ben. 71, 5. Gesuicas ł wǽges mentientes, Mt. Kmbl. Lind. 5, 11. Wǽgde vel bepǽhte fefellit, i. delusit, Wrt. Voc. ii. 148, 27.

mæssian

(v.)
Grammar
mæssian, p. ode

To say mass

Entry preview:

Ymbe underntíd ðá ðá se bróðor wæs gewunod tó mæssigenne, 358, 21

sweór

(n.)
Grammar
sweór, swehor, es; m.
Entry preview:

Wæs Rómeburg on fruman gehálgod mid bróðor blóde and mid sweóra ( the fathers of the Sabine women who were taken as wives by the Romans ), Ors. 2, 2; Swt. 66, 5. the word is also used to translate consobrinus; a cousin Sueór consobrinus, Wrt.

Linked entries: suhterga swór

ge-sceádwíslíce

(adv.)
Entry preview:

Past. 69, 23. reasonably, in accordance with reason Gif hwylc bróðor unsceádelíce hwæs bidde, hé gesceádwíslíce (rationabiliter) his yfelan béne forwyrne, R. Ben. 54, 15: R. Ben. I. 61, 12: 102, i: Bt. 13; F. 38, 3. <b>III a.

ge-bregdan

Entry preview:

Th. i. 440, 19. to knot, bind Hé ne geliéfð ðæs grínes ðe hé mid gebrogden (-bróden) wyrð quo stranguletur laqueo non agnoscit, Past. 331, 20. to bring a charge against a person, braid (in upbraid) Se deófol wyle wið þínre sáwle campian and þé úp gebrédan