Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

CYN

(n.)
Grammar
CYN, cynn,es; n.

every being of one kind, a kindred, kind, race, nation, people, tribe, family, lineage, generation, progeny, KIN genus, gens, natio, populus, stirps, tribus, familia, natales, origo, generatio, proles, progeniesGender genus a sex sexus

Entry preview:

Bos. 12, 23. a sex; sexus Hwæðeres cynnes bearn heó cennan sceal of which sex she shall bear a child, Lchdm. iii. 144, 6

GEÓ

(adv.)
Grammar
GEÓ, gió; adv.

Formerly, of old, beforequandam, olim, pridem

Entry preview:

Geþenc se snottra fengel hwæt wit geó sprǽcon do thou, sagacious prince, bear in mind what we have before spoken, Beo. Th. 2957; B. 1476. Geó ǽr long before, Bd. 4, 19; S. 589, 17. Geó dagum in days of old, formerly, 4, 27; S. 605, note 2.

strang-líc

(adj.)
Grammar
strang-líc, adj.
Entry preview:

Past. 34, 6; Swt. 234, 19. requiring strength, laborious, hard Nánne mon ðæs ne tweóþ ðæt se seó strong on his mægene ðe mon gesihþ ðæt stronglíc weorc wyrcþ nemo dubitat esse fortem cui fortitudinem inesse conspexerit, Bt. 16, 3 ; Fox 54, 29. hard to bear

BRINGAN

(v.)
Grammar
BRINGAN, part. bringende ; ic bringe, brincge, ðú bringst, he bringeþ, brincgeþ, bringþ, pl. bringaþ; p. ic, he brang, brong, ðú brunge, pl. brungon; pp. brungen; v. a.

To BRING, adduce, lead, produce, bear, carryferre, adducere, ducere, producere, offerre, proferre

Entry preview:

To BRING, adduce, lead, produce, bear, carry: ferre, adducere, ducere, producere, offerre, proferre Hwǽr is ðæt tiber, ðæt ðú bringan þencest where is the gift which thou thinkest to bring?

sáre

(adv.)
Grammar
sáre, adv.

Sorely, grievously, bitterly

Entry preview:

Hrinon hearmtánas hearde and sáre drihta bearnum, Cd. Th. 61, 5; Gen. 992. Mé ðæt cynn hafaþ sáre ábolgen that race hath angered me sore, 76, 14; Gen. 1257. Forgrípan gumcynne grimme and sáre heardum mihtum, 77,15 ; Gen. 1275.

strengðu

(n.)
Grammar
strengðu, (o); indecl. : strengð, e; f.
Entry preview:

Prud. 71. referring to living beings, strength, power ta do, fortitude, power to bear, firmness, vigour Strengþu heáfdes mínes fortitudo capitis mei, Ps. Th. 59, 6 : 117, 14. Mægnes strengðu, Exon. Th. 239, 23; Ph. 625.

land-búend

(n.)
Grammar
land-búend, es; m.

husbandmana native

Entry preview:

Ælda bearn, londbúendra, Exon. 130 b; Th. 500, 23; Rá. 89, 11. Gesette sunnan and mónan leóman tó leóhte landbúendum, Beo. Th. 191; B. 95. Londbúendam, Exon. 78 b; Th. 295, 7; Crä. 29: 87 a; Th. 326, 22; Víd. 132.

Linked entry: búend

rǽden

(n.)
Grammar
rǽden, rǽdenn, e; f.
Entry preview:

Ðú bist Godes bearn þurh ða rǽdenne ðæt ðú ðínne feónd lufige, Homl. Th. i. 56, 7. Raedinnae condiciones, Ep.

swǽman

(v.)
Grammar
swǽman, p. de
Entry preview:

The verb occurs in this sense in later English Ofte hit timeð þat tat leoueste bearn sorheð and sweameð meast his ealdren, H. M. 35, 5. Þe engles beoð isweamed, þat seoð hare suster swa sorhfulliche afallet, 17, 20.

Linked entry: á-swǽman

feorh

Entry preview:

On þám teóþan mónþe ꝥ wíf ne gedígð hyre feore (will not escape with life), gif ꝥ bearn ácenned ne biþ, Lch. iii. 146, 22. Ǽlc crísten mann sceolde be his ágenum feore (under pain of death) þám Hǽlende wiðsacan, Hml. S. 11, 6.

Wéland

(n.)
Grammar
Wéland, es; m.
Entry preview:

Wélandes bearn 74; Vald, 2, 9. Beaduscrúda betst, Wélandes geweorc Beo. Th. 914; B. 455. Hwǽr sint nú ðæs foremǽran and ðæs wísan goldsmiðes bán Wélondes ubi nunc fidelis ossa Fabricii (cf. faber) jacent? Bt. 19; Fox 70, 1.

Linked entry: Weolud

galan

Entry preview:

Siððan þú gehýrde galan geomorne geác on bearwe, Bo. 22. of a trumpet. Cf. singan Hié bearhtm ongeáton gúðhorn galan, B. 1432

þafian

(v.)
Grammar
þafian, p. ode.
Entry preview:

Kmbl. 804; An. 402. to submit to, bear, suffer, endure Ðé þincþ se earmra se ðæt yfel déþ ðonne se ðe hit þafaþ miserior tibi injuriae illator, quam acceptor esse videretur, Bt. 38, 6; Fox 208, 19.

lǽfan

Entry preview:

Þæt þæt hí lǽfon healdan heora bearnum reliquerunt quae superfuerunt parvulis suis Ps. Th. 16, 14. Eal ꝥ flǽsc ꝥ wildeór lǽfen carnem quae a bestiis fuerit praegustata, Ll. Th. i. 54, 1. <b>III a.

gæst

(n.)
Grammar
gæst, gest, gist, giest, gyst, es; pl. nom. acc. gastas; m.

a GUESThospessŏciusa strangeran enemyvir aliēnĭgĕnushostis

Entry preview:

fulne if the sea shall bear it [the vessel] full of guests, Exon. 101 b; Th. 384, 20; Rä. 4, 30. a stranger, an enemy; vir aliēnĭgĕnus, hostis Wæs se grimma gæst Grendel háten, wonsǽlig wer the grim enemy was called Grendel, the unblest man, Beo.

neán

(adv.)
Grammar
neán, adv.

from nearnearclose at handnearlyabout

Entry preview:

Wé ðæs hereweorces neán myndgiaþ we bear that warlike deed in mind nearly as it happened, have an accurate remembrance of it, Elen. Kmbl. 1311; El. 657

Linked entry: neón

byre

(n.)
Grammar
byre, gen. byres; dat. byre; acc. byre: pl. nom. acc. byras, byre; gen. byra; dat. byrum; m.
Entry preview:

Lamech bearna strýnde; him byras wócan eafora and idesa; he ðone yldestan Noæ nemde Lamech begat children; to him descendants were born of sons and daughters; the eldest he named Noah, Cd. 62; Th. 75, l; Gen. 1233

Linked entry: ge-byre

BYRLE

(n.)
Grammar
BYRLE, byrele, es; m.
Entry preview:

A cup-bearer, butler; pocillator, calicum magister, pincerna Byrle pincerna, Ælfc. Gl. 113; Som. 80, l; Wrt. Voc. 60, 37: 74, 16. Egipta cynges byrle pincerna regis Ægypti, Gen. 40, 1. Byrele pincerna. Wrt. Voc. 290, 51.

Linked entry: byrele

un-rihtwísness

(n.)
Grammar
un-rihtwísness, e; f.

Unrighteousnessiniquityinjustice

Entry preview:

Ðú ágiltst fædera unrihtwísnysse ( iniquitatem ) hira bearnum, Ex. 34, 7: 20, 5. Ða ðe unrihtwísnesse wyrceaþ qui faciunt iniquitatem, Mt. Ktnbl. 13, 41: Blickl. Homl. 89, 16. Árfest eallum mínum unrihtwísnessum, 89, 3.

Linked entry: rihtwís-ness

hlifian

(v.)
Entry preview:

Add: of position Þæt treów þe wexeð on þám wudu-bearwe þæt hit hlifað úp ofer eall þá óðre treówu . . . bið hit swíðlícor geweged þonne se óðer wudu. Swá be þám heáclifum þonne hí hlifiað feor úp ofer þá óðre eorðan, Wlfst. 262, 5-11.