Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

slipig

(adj.)
Grammar
slipig, adj.

Slippy, slimy, viscid

Entry preview:

Ða þiccan and ða slipigan (slipinga, MS.) wǽtan on ðam magan and ðæt þicce slipige horh ðú scealt mid ðám lǽcedómum wyrman and þynnian 194, 29-22. Wǽtan þicce and slipegran 178, 15. Of þiccum wǽtum slipegrum . . .

Linked entry: slipa

bealcan

(v.)

to emitutterpour outeructare

Entry preview:

to emit, utter, pour out; eructare Dæg ðam dæge bealceþ word dies diei eructat verbum, Ps. Spl. 18, 2

Linked entry: bælcan

fisc

a fish

Entry preview:

Wel meltende mettas, scellihte fiscas, Lch. ii. 196, 22. in a collective sense Ðá munucas habben þriddan dǽl ðæs fisces, and he ðá twá dǽl, C.

un-sǽlþ

(n.)
Grammar
un-sǽlþ, e; f.

Unhappinessmisfortunemisery

Entry preview:

Hé hwílum selþ ða gesǽlþa ðǽm gódum and ðǽm yflum unsǽlþa ... hwílum hé eft geþafaþ ðæt ða gódan habbaþ unsǽlþa and ungelimp and ða yfelan habbaþ gesǽlþa qui saepe bonis jucunda, malis aspera, contraque bonis dura tribuat, malis optata concedat, Bt. 39

Linked entries: ge-sǽlþ un-gesǽlþ

on-sprǽc

(n.)
Grammar
on-sprǽc, e; f.

A suit involving a claim or accusation, claim, charge

Entry preview:

Bǽdon ðæt heó mósten gesyllan hire morgengyfe wið ðan ðe se cing ða egeslícan onspǽce áléte ( the charge is previously stated: ðæt hé wǽre on ðam unrǽde, ðæt man sceolde on Eást-Sexon Swegen underfón), Chart. Th. 540, 21

Linked entry: an-sprǽc

stillan

(v.)
Grammar
stillan, p. de.
Entry preview:

Ðæt se ðám ómum stille, Lchdm. ii. 182, 6. Beóþ ða elcran tó stillanne, 178, 14

Gúþ-lác

(n.)
Grammar
Gúþ-lác, es; m.

The hermitsaint of Crowland died at the age of 41,in A. D. 714

Entry preview:

On ðone ændleftan dæg ðæs mónðes biþ sce gúþláces geleornes ðæs anceran onbrytone on the eleventh day of the month is the departure of St. Guthlac the anchorite in Britain, Shrn. 71, 2

Linked entry: Crúland

slæcness

(n.)
Grammar
slæcness, e; f.
Entry preview:

Wé sculon manian ða manþwǽran ðæt hié fleón ðæt ðǽr suíðe neáh liegeþ ðære monnþwǽrnesse, ðæt is sleacnes, Past. 40; Swt. 289, 18-22

yfelian

(v.)
Grammar
yfelian, p. ode.
Entry preview:

to do evil to, to maltreat, afflict, injure, wrong Ða þingeras þingiaþ ðǽm ðe læssan þearfe áhton, þingiaþ ðǽm ðe man yflaþ, and ne þingiaþ ðám ðe ðæt yfel dóþ; ðæm wǽre máre þearf, ðe ða óþre unscyldige yfelaþ (yflaþ, v. l.), ðæt him mon þingode tó

regn

(n.)
Grammar
regn, rén,es;m.

Rain

Entry preview:

Ðá ábæd se wítega æt Gode ðæt hé sceolde him rénas forgyfan, Lchdm. iii. 276, 21

Linked entry: rén

teóðung

(n.)
Grammar
teóðung, teóðing, e; f.
Entry preview:

And ic wille ðæt bisceop and ða geréfan hit beódan eallum ðám ðe him híran sculon, ðæt hit tó ðam rihtan ándagan gelǽst sý ... Gif wé ða teóðunga Gode gelǽstan nellaþ, hé ús benimeþ ðara nigon dǽla ðonne wé læst wénaþ, L.

Linked entry: tegðung

ráh-hege

(n.)
Grammar
ráh-hege, es; m.
Entry preview:

A deer-fence On ðá þornrǽwe eástrihte ðæt hit cyme tó ðám ráhhege; after ðám hege, C. D. iii. 77, 29. Be ðám ráh-hege, 461, 5

twig

(n.)
Grammar
twig, twí, es; n.
Entry preview:

Him ða twigu þincaþ merge. Met. 13, 44. Twigu arbusta (twigges. Ps.), Ps. Spl. 79, 11: Blickl. Gl. *ETH; onne ða twigo forburston, ðonne gewitan ða sáula niðer, ða ðe on ðǽm twigum hangodan, Blickl. Homl. 211, 3. Tán ł twiga vimina, virgulas, Hpt.

Linked entries: twí twigu

heard-sǽlþ

(n.)
Grammar
heard-sǽlþ, e; f.

A hard fate, ill fortune, misfortune, unhappiness, wickedness, misconduct

Entry preview:

Hit gebyrede þurh ða heardsǽlþa ðara wrítera ðæt hí for heora slǽwþe and for gímeléste and for recceléste forléton unwriten ðara monna dǽda ðe on hiora dagum foremǽroste wǽron quam multos clarissimos suis temporibus viros scriptorum inops delevit oblivio

un-weder

(n.)
Grammar
un-weder, es; n.

Bad weathertempest

Entry preview:

Bad weather, tempest Nú cweðaþ sume men ðæt se móna hine wende be ðan ðe hit wuderian sceal on ðam mónðe; ac hine ne went nǽfre náðor ne weder ne unweder of ðam ðe him gecynde is, Lchdm. iii. 268, 4.

Linked entries: un-geweder un-widere

of-áxian

(v.)
Grammar
of-áxian, -ácsian; p. ode

To find out by askingto learn

Entry preview:

Ðá sænde hé his móder tó Hierusalem, tó ðam ðæt hió ðǽr ofáxian scolde ða hálgan róde, 7, 4

nemnan

Grammar
nemnan, <b>. I.</b> add: Monega eá sindon be noman nemnede for ðǽm gefeohte, Ors. 2, 4; S. 72, 12. <b>Ia.</b> with cognate accusative
Entry preview:

Hér wé magon gehiéran, ðá hé be ðǽm wróhtgeornan secgean wolde, ðæt hé hine nemde se áworpna, Past. 357, 23.

ána

(n.; num.; adj.)
Grammar
ána, m.

Onesolesinglesolitaryunusunicussolussolitarius

Entry preview:

One, sole, single, solitary; unus, unicus, solus, solitarius: Ðæt [treów, a.] se ána is ealra beáma beorhtast geblówen that is the oae of all the trees most brightly flourishing, Exon. 58b; Th. 209, 27; Ph. 177. God ána on écnysse ríxaþ

tiht-bisig

(adj.)
Grammar
tiht-bisig, adj.
Entry preview:

., Gif hé tyhtbysig sý, gange tó ðæm þryfealand ordále . . . Gif hé fúl wurðe, æt ðam forman cyrre béte ðam teónde twygylde . . . And æt ðam óðran cyrre ne sý ðǽr nán óðer bót bútan ðæt heáfod, L. Eth. i. 1; Th. i. 280, 9-282, 2.

úht

(n.)
Grammar
úht, es; m.

The time just before daybreak

Entry preview:

The time just before daybreak Ðá hit was foran tó úhtes antelucanum demum tempus, Nar. 15, 31. Gang eft tó ðonne dæg and niht furþum scáde on ðam ilcan úhte, Lchdm. ii. 346, 24