Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

searu-wundor

(n.)
Grammar
searu-wundor, es; n.
Entry preview:

The term is applied to Grendel's arm, which had been torn away by Beowulf) Eode scealc monig searowundor seón, Beo. Th. 1844; B. 920

fera

Grammar
fera, l. féra,
Entry preview:

Ne wǽrun wé foéran (socii) eora in blódgyte, Mt. R. 23, 30. Foerano sociorum, Lk. p. 4, 18. Ðǽm foerum sociis, Lk. L. 5, 7. and add:

þerscold

(n.)
Entry preview:

Eóde Martinus tó ánes mannes húse. Þá ætstód hé fǽrlíce ætforan þám þrexwolde, Hml. S. 31, 529. Hí ne mihton þone fót onstyrian ofer þá þyrxwolde þǽre stówe ( extra loci limen ), Gr. D. 167, 27

galdere

Entry preview:

Galdrum aruspicibus 4193. ꝥ eówer nan galdras ne sece, Hml. S. 17, 78

sciftan

(v.)
Grammar
sciftan, p. te.
Entry preview:

. , but cf. 1. 21: Ðá læg Godwine eorl and Beorn eorl on Pefensǽ) up ðæs cynges scipe ðe Harold eorl ǽr steórde, Chr. 1046; Erl. 174, 4. Moyses be Godes ágenum dihte rihte lage scyfte. Wulfst. 176, 8.

Linked entry: scyftan

ge-cígan

(v.)
Entry preview:

Habbað eów mid ... swá fela lǽwedra tó þǽm gecýdra ꝥ hié ꝥ hálige gerýne árwurðlíce mid eów bréman mægen, Ll.

swingan

(v.)
Grammar
swingan, p. swang, pl. swungon; pp. swungen.
Entry preview:

Ic swinge verbero, ic eom beswungen ver*-*beror, 5 ; Zup. 9, 4. Gif hwylc wíf hire wífman swingþ (flagellis verberavit), L. Ecg. P. ii. 4 ; Th. ii. 184, I. Hig swingaþ eów flagellabunt vos. Mt. Kmbl. 10, 17: Mk. Skt. 10, 34.

heord

keepingcustodycareguard

Entry preview:

Ic eom mundbora mínre heorde, Ra. 18, I. Herde bearn filii, Ps. Th. 126, 4. keeping, custody, care, guard.

ge-tión

(v.)
Grammar
ge-tión, ic -tió, pl. -tióþ; impert. -tió, pl. -tióþ; subj. pres. -tió, pl. -tión

To drawto attracttrăhĕreattrahere

Entry preview:

To draw, to attract; trăhĕre, attrahere Hwæðer nú gimma wlite eówre eágan to him getió does now the beauty of gems attract your eyes to them? Bt. 13; Fox 40, 2: 38, 1; Fox 196, 15

efne

Entry preview:

Efene nú ic eom geara tó eówere neóde ecce adsum, R. Ben. 3, 2. Efne nú is ðeós gifu eów ætbróden, Hml. Th. i. 64, 23

heán

lowpoormeanignoblebasehumbleddepresseddejectedcast downmiserablewretchedmeanbaselow

Entry preview:

Ic eom se ilca God þe þone weligan and þone heánan geworhte, Wlfst. 259, 8.

innan

Entry preview:

Sittað eów innan ceastre sedete in civitate, Past. 385, 4. Gé eówer net setton úp on dúnum and innon wudum, Bt. 32, 3 ; F. 118, 15. Innan þám hundrede, Ll. Th. i. 280, 12. Innan þisan earde, 304, 13.

acol-mód

(adj.)
Grammar
acol-mód, adj.

Of a fearful mindtimidpavidus animo

Entry preview:

Of a fearful mind, timid; pavidus animo Eorl acolmód a chief in trembling mood, fearful mind, Exon. 55 b ; Th. 195, 36; Az. 166. Þegnas wurdon acolmóde the thanes were chilled with terror, Andr. Kmbl. 753; An. 377

ǽ-fremmende

(v.; part.)
Grammar
ǽ-fremmende, part.

Fulfilling the lawreligiouslegis præcepta conficiensreligiosus

Entry preview:

Fulfilling the law, religious; legis præcepta conficiens, religiosus Ic lǽran wille ǽfremmende ðæt ge eówer hús gefæstnige I will teach that you, the laws fulfilling, should make firm your house, Exon. 75 a ; Th. 281, 18; Jul. 648

slǽp-wérig

(adj.)
Grammar
slǽp-wérig, adj.
Entry preview:

weary of sleep, cf. symbel-wérig Oft mec (a mill-stone) slǽpwérigne secg oððe meówle grétan eode, Exon. Th. 387, 14; Ra. 5, 5

(adv.; con.; int.)

Nowat this timeNowsincewhen

Entry preview:

eów ðe nú hlihaþ, forðon gé eft wépaþ, Blickl. Homl. 25, 23. Ðú meaht geseón nú gén ( still ) swátge wunde, Exon. Th. 89, 17; Cri. 1458 : Beo. Th. 5711; B. 2859. Micel is nú géna lád ofer lagustreám, Andr. Kmbl. 844; An. 422 : 950; An. 475.

ge-féra

Entry preview:

Th. ii. 290, 3. one of a society or profession Ðá Apostolas and þá eldran bróðor eów cýðað ꝥ wé geáscodon ꝥ úre geféran sume (quidam ex nobis) tó eów cómon. Ll.

un-gewitt

Grammar
un-gewitt, <b>. I.</b>
Entry preview:

Heó út eóde mid swá hálum and gesundum andgyte, swylce heó nǽfre ǽnig ungewit oððe unhǽle hire heáfodes næfde ita sanato sensu egressa est, ac si eam numquam insania capitis ulla tenuisset, Gr. D. 176, 25. Add

Linked entry: un-gewitness

riht-aþelu

(n.)
Grammar
riht-aþelu, riht-aþelo; pl.

True nobility

Entry preview:

True nobility Ealle sint emnæþele, gif wé willaþ ðone fruman sceaft geþencan ... and siððan eówer ǽlces ácennednesse. Ac ða ryhtæþelo bíþ on ðam móde, næs on ðam flǽsce, Bt. 30, 2; Fox 110, 19 : Met. 17, 20

ge-sellan

Entry preview:

Gif gé gelýfað ꝥ eów ꝥ tó góde gelimpe ꝥ gé hér syllaþ, þonne biþ hit eów nyt geseald (it will be given to your advantage), 41, 18.