Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wéman

(v.)
Grammar
wéman, p. de

To allureattractpersuadeentice

Entry preview:

To allure, attract,persuade, entice in a good sense Ða gesetednessa ðe tó hálgum mægenum wǽmaþ Lchdm. iii. 440, 24. Hine mon georne wéme ðæt hé wununge healde suadeatur ut stet R. Ben. 109, 22. Ðæt wé tó ǽlcan rihte ús sylfe wenian and wéman Wulfst.

Linked entry: wǽman

ǽfen-gereordian

(v.)
Grammar
ǽfen-gereordian, l. -gereordan; p. de

To provide with supper

Entry preview:

To provide with supper Dagum on ðám ǽfengereorde synt gebróþru diebus quibus cenaturi sunt fratres, Angl. xiii. 437, 1030

brégan

(v.)
Grammar
brégan, brégean; p. de; pp. ed; v. a. [bróga
fear, terror

fear, terrorTo give fear, frighten, make afraid, terrify, astonishterrere, pavefacere, stupefacere

Entry preview:

To give fear, frighten, make afraid, terrify, astonish; terrere, pavefacere, stupefacere Hí sǽ-ýða swýðe brégaþ the sea-waves greatly frighten them, Runic pm. 21; Kmbl. 343, 24; Hick. Thes. i. 135. Ðeáh hí me swá brégdon, ne dorston hí me gehrínan though

bréman

(v.)
Grammar
bréman, part. brémende ; p. de; pp. ed; v. a. [bréme
celebrated
]

celebratedTo celebrate, solemnise, make famous, have in honourcelebrare, honorare

Entry preview:

To celebrate, solemnise, make famous, have in honour; celebrare, honorare Ðæt hie ðæt hálige gerýne bréman mǽgen that they may celebrate the holy mystery [i. e. the sacrament ], L. E. I. 4; Th. ii. 404, 27. Á brémende ever celebrating, Exon. 13 a; Th

Linked entries: á-brémende brémen

bremman

(v.)
Grammar
bremman, part. bremmende; p. de; pp. ed

To rage, roar; rudere, fremere

Entry preview:

To rage, roar; rudere, fremere Bremman rudere, Cot. 192. Bremmende rudens, 192. Bremmde fremuit, Jn. Lind. War. 11, 33, 38

hǽlan

(v.)
Grammar
hǽlan, p. de; pp. ed

To heal, make whole, cure, make safe, savesanare, salvaresanare, curare, salvare

Entry preview:

To heal, make whole, cure, make safe, save; sanare, salvare Ys hyt álýfed tó hǽlenne on restedagum si licet sabbatis curare, Mt. Bos. 12, 10. Earm heora ne hǽlþ hig brachium eorum non salvavit eos, Ps. Spl. 43, 4. Sweord mín ne hǽlþ mé gladius meus non

hǽman

(v.)
Grammar
hǽman, p. de; pp. ed

To lie with, have intercourse with, to marryconcumbere, coire, nubere

Entry preview:

To lie with, have intercourse with, to marry; concumbere, coire, nubere Wit wǽron swíðe unróte geworden for ðý hǽmede ðe wé wéndon ðæt wit hǽman sceoldon we became very sad on account of the intercourse that we expected we should be obliged to have,

ofer-fylgan

(v.)
Grammar
ofer-fylgan, -fylgean; p. de

To pursue, persecute, attack

Entry preview:

To pursue, persecute, attack Gif ðæm móde mon tó ungemetlíce mid ðære þreápunga oferfylgþ si mentem immoderata increpatio affligit, Past. 21, 7; Swt. 167, 15. Ðonne ða iersigendan menn óðrum monnum oferfylgeaþ tó ðon suíðe ðæt hit mon forberan ne mæg

on-ǽlan

(v.)
Grammar
on-ǽlan, p. de.

to set fire to, to ignite, kindleto burn (cf. anneal), consume by burningto make hot with fireto make hot (in a metaphorical sense), to inflame, to excite intense feeling, to kindle passions

Entry preview:

to set fire to, to ignite, kindle (lit. and figurative) Hú ne onǽlþ accendit heó hyre leóhtfæt? Lk. Skt. 15, 8. Hé hiene onǽlþ mid ðam tapure ðæs godcundan liéges, Past. 36; Swt. 259, 12. Ne byrnþ on ðé ðæt ðæt ðú on lífe ne onǽldest þurh leahtras, Homl

on-bærnan

(v.)
Grammar
on-bærnan, p. de.

to set fire to, to light (a fire), to kindleto burn, consume by burningto heat, inflameto kindle desire for anything, to incite

Entry preview:

to set fire to, to light (a fire), to kindle literal Hié hié mid flexe bewundon and onbærndon hit they wrapped them round with flax, and set fire to it, Ors. 4, l; Swt. 158, 6. Ðá héton ða déman micel fýr onbærnan, Shrn. 53, 15: Exon. Th. 277, 11; Jul

on-bígan

(v.)
Grammar
on-bígan, p. de

To cause to bend, to subdue

Entry preview:

To cause to bend, to subdue Heó míne sáwle onbígdon incurvaverunt animam meam, Ps. Th. 56, 7. Heora módes heánesse ealle eorþcyningas onbégan mihton their loftiness of soul could make all the kings of the earth to bend, Blickl. Homl. 119, 21

Linked entry: on-býgan

on-cirran

(v.)
Grammar
on-cirran, -cerran, -cyrran; p. de.

to turn (trans.) make a change in position or directionto turn (into another form)to turn, to goto turn, make a person adopt a line of conduct, etc.to turn, changeto turn from good to bad, to pervertto turn aside, avertto turn back, reverse (a sentence), revoketo turn (intrans.)

Entry preview:

in a physical sense. to turn (trans.) make a change in position or direction Hé oncyrde hine tó Paule he turned to Paul, Blickl. Homl. 183, 30 : 185, 36. Ðæt hié hine móston on óðre sídan oncyrran, 227, 19. Andwlitan út oncyrran faciem avertere, Ps.

on-cennan

(v.)
Grammar
on-cennan, p. de

To bear (a child), bring forth

Entry preview:

To bear (a child), bring forth Mǽden sceal oncennan sunu, Ælfc. T. Grn. 9, 11. Sí oncenned nascatur, Kent. Gl. 984

on-hwirfan

(v.)
Grammar
on-hwirfan, p. de.

to turn (of actual motion),to invert, transposeto change, turn

Entry preview:

to turn (of actual motion), trans. Ic mé wille nú onhwyrfan tó ðisse bǽre, Blickl. Homl. 151, 14. intrans. Swá swá hweól onhwerfþ, Bt. 33, 4; Fox 132, 13. to invert, transpose Agof (boga) is mín noma eft onhwyrfed, Exon. Th. 405, 13; Rä. 24, 1. to

Linked entry: on-hweorfan

smǽran

(v.)
Grammar
smǽran, (?); p. de

To laugh at, deride

Entry preview:

To laugh at, deride Gehlógun ł smérdon (be-smerdon? cf. besmeradun in Rush.) hine deridebant eum Mt. Kmbl. Lind. 9, 24

smillan

(v.)
Grammar
smillan, p. de

to cause to crack as a whip, To crack as a whip to crack to cause to crack

Entry preview:

to cause to crack as a whip, etc. intrans. To crack as a whip Under smyllendum gyrdum weóp crepantibus flevit sub ferulis, Germ. 388, 7

Linked entry: smyllende

sníwan

(v.)
Grammar
sníwan, p. de

To snow

Entry preview:

To snow Ic sníwe ninguo Ælfc. Gr. 28, 5; Zup. 174, 8. Hit sníwþ ningit 22; Zup. 128, 17. Sníuuith, sníuidh ninguit Txts. 78, 669. Sníweþ Wrt. Voc. ii. 60, 14. Ðá cwom ðǽr micel snáw and swá miclum sníwde swelce micel flýs feoll Nar. 23, 13. NorÞan sníwde

speówan

(v.)
Grammar
speówan, p. de

To spit

Entry preview:

To spit Hí on his hleór hyra spátl speówdon, Exon. Th. 69, 17; Cri. 1122. Gé mid horu speówdon on ðæs andwlitan, Elen. Kmbl. 594; El. 297. Hí áttre spiówdon, Exon. Th. 156, 34; Gú. 884

Linked entry: spiówan

spildan

(v.)
Grammar
spildan, p. de

To wastedestroymake away witheffundere, expendere

Entry preview:

To waste, destroy, make away with Ðeaf ne cymes búta ðætte [hé] spildeþ (perdat), Jn. Skt. Lind. 10, 10. Seðe lufaþ sáuel his spildeþ (perdet) hiá, 12, 25. Ðú wilnast, ðæt ðú ðíne feore spilde, Andr. Kmbl. 568; An. 284

ge-sprengan

(v.)
Grammar
ge-sprengan, p. de; pp. ed

To sprinkle;conspergere

Entry preview:

To sprinkle; conspergere Ðú nymst ánne hláf mid ele gesprengedne tolles unum panem oleo conspersum, Ex. 29, 23