Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fóre-wæs

(v.; part.)
Grammar
fóre-wæs, p. of fóre-wesan.

was before or over

Entry preview:

was before or over, Bd. 5, 18; S. 635, 35;

næs

(v.)
Grammar
næs, = ne wæs

was not

Entry preview:

was not Wǽre ðú tódæg on huntnoþe ? Ic næs, Coll. Monast. Th. 22, 1 : 34, 9. Ðú nǽre mildsiend ofer heora cild, Blickl. Homl. 249, 6. Man næs, ðe ða eorþan worhte, Gen. 2, 5.

wæl

(n.)
Grammar
wæl, es; n.

the slainthe deada number of slain,a single corpsea slain personslaughtercarnagedestruction

Entry preview:

Hé hí on gelícnysse ðæs tráiscan wæles (caedis) wundade, Bd. 3, 1; S. 523, 30. Mid grimme wæle and herige saeva caede, 4, 15; S. 583, 26. Of wæle strage, occisione, Hpt.

wæd

(n.)
Grammar
wæd, es; n.

A fordshallow waterwater that may be traverseda body of watersea

Entry preview:

Biggles-wade, Longwathby); poet. a body of water, sea Bí wædes ófre, Exon. Th. 360, 22; Wal. 9. Wyllelm king lǽdde scypferde and landfyrde tó Scotlande ... him sylf mid his landfyrde férde inn ofer ðæt wæð(æt ðam gewæde, MS. E.

Linked entries: ge-wæd wæð

wæps

(n.)
Grammar
wæps, wæsp, es; m.

A wasp

Entry preview:

A wasp Waefs fespa, Txts. 63, 859. Waefs hurnitu (uaeps, Erf. Gl.) velcrabro, 55, 603. Wæps vespa, fe[s]pa, Wrt. Voc. i. 23, 66: ii. 35, 27. Wæsp, vespis, 148, 17: i. 281, 37. Weaps vespa, 77, 49. Uuaefsas (waeffsas, Ep.

Linked entries: wæfs wæsp

wǽg

(n.)
Grammar
wǽg, es; m.

movementa wavewaterthe wavesea

Entry preview:

Þurh wǽges wylm, Exon. Th. 283, 14; Jul. 680: Elen. Kmbl. 459; El. 230. Wǽges weard, Andr. Kmbl. 1263; An. 632. Wéges weard, 1201; An. 601. Ýð wið lande winneþ, wind wið wǽge, Met. 28, 58. Staþelas wið wǽge, wætre windendum, Exon.

wǽl

(n.)
Grammar
wǽl, es; m. n.

A weela deep poolgulfdeep water of a stream or of the sea

Entry preview:

Hic gurges ðis wǽl, ðæt is, deóp wæter, (ðis with e overi, MS. F. ðes, MSS. D.O.) Ælfc. Gr. 9, 26; Zup. 52, 9. Wǽles stæð alvei (the Nile) marginem, Hpt. Gl. 492, 70. Scymriendes wǽles cerulei gurgitis, Germ. 401, 10.

wǽd

(n.)
Grammar
wǽd, e; f.: wǽde, es; n.

a weedan article of dressa garmentclothingdress

Entry preview:

Ðæt gád ne wǽre wiste ne wǽde, Cd. Th. 222, 11; Dan. 103. Ðæt gebyreþ tó wǽde and tó wiste ðám ðe Gode þeówian, L. Eth. vi. 51; Th. i. 328, 7. Heó wæsceþ his warig hrægl and him syleþ wǽde níwe, Exon. Th. 339, 25; Gn.

wǽt

(n.)
Grammar
wǽt, es; n.

wet, moistureliquor, drink

Entry preview:

Hé ne mæg ǽtes oððe wǽtes brúcan, Homl. Th. i. 66, 9. Hé fæste, swá ðæt hé ne onbyrigde ǽtes ne wǽtes on eallum ðam fyrste, 166, 11: ii. 490, 11: Wulfst. 103, 1. Nán ðing tó ðigenne ne on ǽte ne on wǽte nec quicquam cibi aut potus presumere, R.

wǽg

(n.)
Grammar
wǽg, (see also wǽge), e; f.

a weighta weyan implement for weighinga balance

Entry preview:

a weight, as a general term Byrðen oððe wǽg pondus, Ælfc. Gr. 9, 32; Zup. 58, 17 note. Genim ðære ylcan wyrte ánre tremesse wǽge, Lchdm. i. 72, 11. Genim twéga trymessa wǽge, 70, 15. Þreóra trymessa wǽge, 72, 26: 74, 4.

wǽr

(n.)
Grammar
wǽr, e; f.

A covenantcompactagreementpledge

Entry preview:

A covenant, compact, agreement, pledge Wǽr is ætsomne Godes and monna, gǽsthálig treów, Exon. Th. 36, 29; Cri. 583. [Gewemme]dre wǽre violati foederis (pacti), Hpt. Gl. 496, 3: Cd. Th. 186, 18; Exod. 140. Wǽre gemyndig, 143, 1; Gen. 2372. Wǽre (cf.

Linked entries: ge-wǽred wǽrlíce

wægn

(n.)
Grammar
wægn, wægen, wǽn, es; m.

A waggonwaincarriagevehicleCharles' wain

Entry preview:

A waggon, wain, carriage, vehicle Wægn vehiculum, Wrt. Voc. ii. 123, 40. Wǽn plaustrum, Wrt. Voc. i. 66, 51: 284, 43: plaustrum vel carrum, 16, 19: 85, 69. Mid ðý hé ðá se wǽn (wægn, MS.

wær

(adj.)
Grammar
wær, adj.

wareawarehaving knowledge of something which is to be guarded againstwareprepared foron guard against something that might be hurtfulwarecareful to avoid somethingon guard against doing somethingwareobservant ofattentive to a warning warycautioussagaciousprudentcunning

Entry preview:

Sóna wyrð deófol inne; is micel þearf ðæt manna gehwylc wið swylc wær sý, Wulfst. 280, 11. Ðæt wé geornlíce wacian and á wære beón wið deófles costnunga, Btwk. 220, 35. Woruldmenn wǽron wære wið heora fýnd, Homl. Skt. i. 13, 150.

wæsc

(n.)

washing

Entry preview:

washing Reáfa wæsc uestimentorum ablutio, Anglia xiii. 441, 1085

wǽt

(adj.)
Grammar
wǽt, adj.

wet, moist, damp, consisting of moisturewet, moist, having moisturewet, rainy

Entry preview:

Skt. ii. 30, 441. wet, moist, having moisture Sié lyft is ǽgðer ge ceald ge wǽt ge wearm, Bt. 33, 4; Fox 128, 35; Anglia viii. 299, 28. Se wǽta wong roscida tellus, Exon. Th. 417, 7; Rä. 36, 1.

wær

(n.)

the sea

Entry preview:

the sea Wé ðissa leóda land gesóhton wære bewrecene, Andr. Kmbl. 537; An. 269. Hú ðú wǽgflotan, wære bestémdan, sǽhengeste, sund wísige, 974; An. 487

wæm

Grammar
wæm, wæmm.

Similar entry: wemm

wæn

Grammar
wæn, wænn.

Similar entry: wenn

walu

(n.)
Grammar
walu, e; f.

The mark left by a blow, a wale

Entry preview:

The mark left by a blow, a wale Walu vibex, wala vibices, Hpt. Gl. 487, 59. Wale vibice, livore, 516, 16. Wala vibices, 510, 41. Stíðra wala swipa asperae invectionis mastigias, 527, 26. [Wale or strype vibex. Prompt. Parv. 514. A wale vibix, Wülck.

wǽta

(n.)
Grammar
wǽta, an; m.:wǽte, an; f.

wet, moisturea liquid a liquid that may be drunkor used in cookery, medicine,etc., liquor, drinkmoisture in an animal body, humourwater, urinemoisture of plants, juice, sap

Entry preview:

Mete cibus,drenc potus,wǽta liquor, 82, 47. Úre wǽta wæs olfenda miolc, Shrn. 38, 18. Dó on hunig and on wín . . . dó ðæt se wǽta mæge oferyrnan ða wyrta, Lchdm. ii. 306, 27.

Linked entries: wǽt wǽte