Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hel

(n.)
Grammar
hel, hell, helle, e; f.
Entry preview:

Wið þone weallendan bryne þe weallað on helle, Ll. Th. i. 364, 13. In helle (in inferno) áhóf ðá égo his mið ðý wére in tintergum, Lk. L. 16, 23. Ne sceal nán man wénan ꝥ æalla þá þe on helle beóð habban gelíc wíte. Solil. H. 65, 21.

freó

Entry preview:

Gif fríg man fréum stelð, Ll. Th. i. 6, 2. Mægðbót sí swá fríges mannes, 20, 9. Eall sió gioguð ðe nú is on Angelcynne frióra monna, Past. 7, 10. Eallum frióum monnum þás dagas sién forgifene, Ll.

ge-sweotulian

(v.)
Entry preview:

Ll. Th. i. 270, 8

wacian

(v.)
Grammar
wacian, p. ode

To watchwaketo remain awakenot to sleepto be freed from obstructionto opento be alertto watchbe on the watchbe on guardto watchbe on the watch to injure

Entry preview:

Kmbl. 61; Leás. 32. (v. Blickl. Homl. 227, 7) wacian

Linked entries: a-wacian wæcian

gift

(n.; v.; part.)
Entry preview:

Hé dó hiere gyfta, Ll. Th. i. 46, 17. a particular matrimonial alliance Be ðon ðe mon wíf bycgge and ðonne sió gift tóstande. Ll. Th. i. 122, 4.

feórþa

(num.; adj.)
Grammar
feórþa, feówerþa; seó, ðæt feórþe, feówerþe; adj.

The FOURTHquartus

Entry preview:

Ða folctogan feórþan síðe æðeling lǽddon to ðam carcerne the leaders of the people led the noble to the dungeon the fourth time, Andr. Kmbl. 2915; An. 1460

for-gýman

(v.)
Grammar
for-gýman, -gíman; p. de; pp. ed [for, gýman to take care]

To neglectpass bytransgressneglĭgĕreprætĕrīretransgrĕdi

Entry preview:

Hwí forgýmáþ ðíne leorningcnihtas úre yldrena lage quāre discĭpūli tui transgrĕdiuntur tradĭtiōnem sĕniōrum? Mt. Bos. 15, 2. Hwí forgýme gé Godes bebod for eówre lage quāre vos transgrĕdĭmĭni mandātum Dei propter tradĭtiōnem vestram? 15, 3.

Linked entry: for-gíman

micel-ness

(n.)
Grammar
micel-ness, e; f.

greatnessbignesssizegreatnessmultitudeabundancegreatnessmagnificence

Entry preview:

His micel-nesse ne mæg nán man ámetan, Bt. 42; Fox 258, 12. greatness (of quantity), multitude, abundance Ðá wæs geworden mid ðam engle mycelnes ( multitudo ) heofonlíces werydes, Lk. Skt. 2, 13.

wara

(n.)
Grammar
wara, an; m.
Entry preview:

Lunden-, Róm-waran, -ware, Bæx-warena land (cf. Bex-leá, 13), Cod. Dip. B. i. 295, 5, Cant-ware, Wiht-ware, Sodom-ware, Syr-ware: see? also Up-ware. Cf. the Icelandic

Linked entry: -waru

á-ginnan

Entry preview:

Ágan se cyng tó smtágenne, 1006; P. 137, 19. to attempt Gif man beforan æðelinge gefeoht áginneð, Ll. Th. i. 332, 4. Áginne hé hit georne let him diligently attempt it. ii. 282, 2.

and-fenge

(adj.)
Grammar
and-fenge, l.
Entry preview:

Mǽden werum &fæncge, Lch. iii. 186, 25. Þín ælmesse sý andfengu, Ps. Th. 19, 3: Gr. D. 327, 23. Ðeós hýrsumnes bið Gode antfenge, R. Ben. 20, 17. Úre gebeda beóð andfenge, 45, 21; Bl. H. 113, 28. Andfænge, Shrn. 74, 2.

án-rǽdnes

Entry preview:

Add: unanimity, concord Birðóerlic ánrǽdnyss fraterna concordia, Scint. 13, 4. ꝥ hí (bishops ) smeágan ymbe ánrǽdnesse and sóðe gesibsumnesse, Ll.

flá

Grammar
flá, a strong dat. flá occurs: dat. pl. flán(?)
Entry preview:

Flá ł gafeluca jaculo, i. sagitta, Hpt. Gl. 432, 43. Micel líget fleáh swilce flán . . . and hí wurdon mid þám fýrenum flánum ofscotene, Hml. Th. i. 504, 29-506, 1. Wurdon hí mid deófles flán (or sing. ?) þurhscotene, 62, 28.

ge-clipian

(v.)
Entry preview:

L. 27, 46: Mk. L. 10, 48. Gecliopade fæder exclamans pater, 9, 24: Lk. L. 4, 33: 9, 38. to call so as to attract attention, call to a person Ðá ðe gecliopadon efnum aldum clamantis coaequalibus, Mt.

hergian

(v.)

to harryplunderto harrass

Entry preview:

Sum his folc hé sende gind þæt lond tó bærnanne and tó hergenne, 4, 8; S. 188, Þá unrihtwísan déman beóð wyrsan þonne herigende here, Ll.

hergung

Grammar
hergung, hergiung, herung
Entry preview:

hiénde þá þe him on siml wǽron mid farende nec minor in suos crudelitas, quam in hostem rabies fuit, Ors. 3, 9; S. 130, 19 Æt eallum slyht and æt ealre hergunge and æt eallum þám hearmum þe ǽr þám gedón wǽre ǽr ꝥ frið geset wǽre, man eall onweig lǽte, Ll

on-timber

Entry preview:

Beó his calic of clǽnum antimbre geworht, Ll. Th. ii. 350, 22. Tó þám ǽrrum antimbre geedníwude in pristinum statum reformavit (dispersa gemmarum fragmina), An. Ox. 1833: 1875. add: matter for a feeling, &c.

sculan

Entry preview:

Add L. mancsa goldes þe Ælfnóþ him sceal, Cht. Crw. 23, 7. Eal ic him gelǽste ꝥ ꝥ ic him scolde, Ll. Th. i. 182, 11. Hé forgeaf on Godes ést Centingan ðæne borh ðe hý him sceoldan, C.

wacen

(n.)
Grammar
wacen, (-an, -on, -un), e; f.

wakefulnesssleeplessnessa watchvigila watcha division of the nighta watchguarda rousingan incitement

Entry preview:

On ða æfterra wacone (waccane, Lind.) in secunda uigilia, Lk. Skt. Rush. 12, 38. a watch, guard Haldende wacone (wacana, Lind.) næhtes custodientes uigilias noctis, 2, 8. a rousing, an incitement Wacana mægna incitamenta virtutum, Rtl. 63, 36

wagian

(v.)
Grammar
wagian, p.ode

To move (intrans.).to wag, wave, shake, move backwards and forwardsto shake, totter

Entry preview:

Wið tóþa sáre and gyf hý wagegen ( wagigan, wagion, v. ll.).Lchdm. i. 126, 15. [Ðe se is eure wagiende, O. E. Homl. ii. 175, 19. Deor gunnen waȝeȝen (pleoye, 2nd MS.), Laym. 26941

Linked entry: wagung