Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

galdor

(n.)
Grammar
galdor, gealdor, es; pl. nom. acc. galdor, galdru; gen. galdra; dat. galdrum; n. [galan to sing, enchant, q. v.]

An incantationdivinationenchantmenta charmmagicsorceryincantātiocantiocarmenfascĭnātio

Entry preview:

Ne sceal nán man mid galdre wyrte besingan no man shall enchant a herb with magic, Homl. Th. i. 476, 8. Galdra fela many sorceries, Bt. Met. Fox 26, 106; Met. 26, 53 : Deut. 18, 11.

Linked entry: gealdor

here-hýþ

(n.)
Grammar
here-hýþ, -húþe, e; f.

Spoilbootyplunder

Entry preview:

Homl. 89, 33. Genimon myccle herehýþ to take great spoil, 95. 2. Ymbe ða herehúþe hlemmeþ tógædre grimme góman on the prey he snaps together his fierce jaws, Exon. 97 b; Th. 363, 29; Wal. 61.

here-strǽt

(n.)
Grammar
here-strǽt, e; f.

A military roadone allowing the passage of an armyhighwayhigh road

Entry preview:

Wegas syndon drýge herestrǽta the ways [through the Red Sea] are dry, the roads for the host, Cd. 157; Th. 195, 29; Exod. 284. Ne mé herestrǽta ofer cald wæter cúþe sindon nor are the highways over the cold water known to me, Andr.

Linked entry: fird-strǽt

hreówsian

(v.)
Grammar
hreówsian, hrýwsian; p. ode

To be sorrygrieverepentdo penance

Entry preview:

Ðaet se rihtwísa man hreówsige hine sylfne swylce hé wið God forwyrht sig ut justus homo pœnitentiam agat eorum, quæ erga Deum deliquerit, L. Ecg. P. i. 5; Th. ii. 174, 6. Heora synna hreówsian and dǽdbóte dón, Ors. 6, 2; Swt. 256, 13.

Linked entry: hrýwsian

mǽg-wlite

Grammar
mǽg-wlite, <b>még-wlite,</b> es; m.

Appearanceformspeciesspeciesformaaspectus

Entry preview:

Homl. 127, 19. Ǽlc hafaþ mágwlite metodes and engla. Cd. 75; Th. 92, 17; Gen. 1530. Monge mǽgwlitas many species, Exon. 433; Th. 146, 7; Gú. 706; Bt. Met. Fox 31, 9; Met. 31, 5.

Linked entry: scír

neód-líce

(adv.)
Grammar
neód-líce, adv.

Diligentlysedulouslyzealouslyeagerlyearnestly

Entry preview:

Homl. Th. i. 336, 22 : ii. 26, 5.

Linked entry: nýd-líce

ráp

(n.)
Grammar
ráp, es; m.
Entry preview:

Ánra gehwilc manna is gewriðen mid rápum his synna, Homl. Th. i. 208, 4. Hé worhte áne swipe of rápum (of strengum of small cords, Jn. Skt. 2, 15), 406, 7

Linked entry: nip

reáfere

(n.)
Grammar
reáfere, es; m.
Entry preview:

Ne sǽde ðæt godspel ðæt se ríca ( Dives in the parable ) reáfere wǽre, ac wæs uncystig, Homl. Th. i. 328, 18. Scyld sceal cempan, sceaft reáfere, Exon. Th. 341, 23; Gn. Ex. 130. Ic ne eom swylce óðre men, reáferas ( raptores ), Lk. Skt. 18, 11.

ge-wrecan

(v.)
Grammar
ge-wrecan, p. -wræc, pl. -wrǽcon; pp. -wrecen

To wreakavengerevengepunishulciscivindĭcārepūnīre

Entry preview:

Homl. 185, 25. Ná ðú úre gyltas egsan gewrǽce avertisti ab ira indignātiōnis tuæ, 84, 3: 98, 9. Ic ðæt eall gewræc I have avenged all that, Beo. Th. 4015; B. 2005: 215; B. 107.

rípan

(v.)
Grammar
rípan, p. ráp, pl. ripon
Entry preview:

Gif wé eów ða gástlícan sǽd sáwaþ, hwónlíc biþ ðæt wé eówere flǽslícan þing rípon, Homl. Th. ii. 534, 27. On ðám man ne mæg náðer ne erian ne rípan, Gen. 45, 6

Linked entry: rýpan

ge-belgan

(v.)
Grammar
ge-belgan, he -bylgþ, -bilhþ; p. -bealg, -bealh, pl. -bulgon; pp. -bolgen.

To make one angryirritateenrageīra se tumefăcĕreirrītāteexaspĕrāreTo angerincenseirrītāreexaspĕrāreTo be angryindignāriirasci

Entry preview:

Mid gebolgne hond with wrathful hand, Exon. 37 a; Th. 120, 19; Gú. 274. intrans. To be angry; indignāri, irasci Gebulgon wið ða twegen gebróðru indignāti sunt de duōbus fratrĭbus, Mt. Bos. 20, 24

ge-hiwian

(v.)
Grammar
ge-hiwian, -hywian, -heowian, -hiowian; p. ode, ade, ede; pp. od, ad, ed.

to formfashionmaketransformtransfigureformāreplasmārefingĕrefĭgūrāretransfĭgūrāreto seemappearpretendsĭmŭlāre

Entry preview:

heáfodstów gescrepelíce gehiwad ætýwde to ðam gemete hyre heáfdes lŏcus căpĭtis ad mensūram căpĭtis illīus aptissĭme fĭgūrātus appāruit, Bd. 4, 19; S. 590, 2. to seem, appear, pretend; sĭmŭlāre Ðeáh ðe he hit swá gehiwige though he may so pretend, Homl

ge-hwylc

(pronoun.)
Grammar
ge-hwylc, -hwelc, -hwilc; pron.

Eachevery oneallwhoeverwhateverquisqueunusquisque

Entry preview:

Each, every one, all, whoever, whatever; quisque, unusquisque Gé gehwilce uncóðe gehǽldon ye healed every disease, Homl. Th. i. 64, 23. Of gehwilcum burgum from every city, 86, 29. Nú smeádon gehwilce men now some men have enquired, ii. 268, 7.

geómrian

(v.)
Grammar
geómrian, geómerian, geómran; part. geómrigende, geómriende, geómerigende, geómrende; p. ode; pp. od [geómor sad, sorrowful]

To be sad, to sigh, groan, murmur, mourn, sorrow, lament, bewailgĕmĕre, murmŭrāre, ingĕmĕre, ingĕmiscĕre, lūgēre, quĕri

Entry preview:

Hí geómeriaþ they murmur, Homl. Th. i. 142, 17. Ides geómrode giddum the lady bewailed in songs, Beo. Th. 2240; B. 1118. On ðone heofon behealdende, geómrode suspĭciens in cœlum, ingĕmuit, Mk. Bos. 7, 34: Jn. Bos. 11, 33, 38.

ge-samnung

(n.)
Grammar
ge-samnung, -somnung, -samning, -somning, e; f.

A meeting, assembly, council, union, congregation, synagogue, churchconventus, conventio, concĭlium, congrĕgātio, sy̆năgōga, ecclēsia

Entry preview:

Homl. 105, 22

ge-scý

(n.)
Grammar
ge-scý, es; n.

A pair of shoescalceamentum, tegmentum pedis, caliga

Entry preview:

Hwæt sind gescý búton deádra nýtena hýda what are shoes but the hides of dead cattle, Homl. Th. ii. 280, 29

Linked entries: -scý ge-sceó ge-scóe

segnian

(v.)
Grammar
segnian, sénian ; p. ode.
Entry preview:

Hé mid his handum húsel sénode, Homl. Skt. i. 3, 114. Ðá hé sénade ðæt fæt ðe ðæt áttor on wæs, ðá tóbærst hit, Shrn. 65, 11. Sǽnade, 52, 32. Ðonne ðú hláf brece, sǽna ðú ða cruman, 53, 18.

Linked entries: sénian sægnian

searu-cræft

(n.)
Grammar
searu-cræft, es; m.
Entry preview:

Bepǽht mid ðæs deófles searocræftum, Homl. Th. i. 192, 17: Exon. Th. 136, 13; Gú. 540: 142, 19; Gú. 646. Ealdfeónda níþ searocræftum swíð, 110, 25; Gú. 113. Searecræftas machinas (fraudulentas ), Hpt. Gl. 474, 15.

þeahtian

(v.)
Grammar
þeahtian, p. ode
Entry preview:

Hí ðeahtodon embe ðæra apostola forwyrd, Homl. Th. i. 572, 30. Hé ða monnðwǽrnesse ðe hé ǽr ðurhtogen hæfde eft ðeahtigende on yfel gewend mansuetudinem, quam tolerances habuerunt, retractantes in malitiam vertunt, Past. 83; Swt. 225, 22.

þreágung

(n.)
Grammar
þreágung, þreáwung (v. þreápung), þreáung, þreáng, e; f.

reproofrebukea threatchastisementpunishment

Entry preview:

Ðæt ic ídel heonone ne hwyrfe míne synna on þreágunge berende that I may not go hence with nothing accomplished, bearing my sins to punish me, Homl. Skt. ii. 23 b, 672.

Linked entries: þreáung þreáwung