Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

súpan

(v.)
Grammar
súpan, p. seáp, pl. supon; pp. sopen.
Entry preview:

Sowpone or sowpe sorbeo, absorbeo; sowpynge sorbicio, Prompt. Parv. 466, col. 2

Linked entries: sype sypian sopa

tíderness

(n.)
Grammar
tíderness, e; f.
Entry preview:

weakness, frailty, weakness in a general sense, physical, mental, or moral Ne mæg úre tyddernes ðyder ( to heaven ) ástígan, Homl. Th. i. 138, 12: ii. 6, 29: 88, 18.

wissian

(v.)
Grammar
wissian, p. ode.

to shewto shewguidedirectruledeclaremake known

Entry preview:

(or uncertain) Rego ic wissige, of ðam cymð rex cyning, ðe rihtlíce wissaþ his folce, Ælfc. Gr. 28, 5; Zup. 173, 6. Ða ðe heora synna bétaþ swá swá hym man wissaþ, Wulfst. 104, 14. Hé ðé wissaþ, Gen. 24, 7.

ge-teón

(v.)
Grammar
ge-teón, p. ge-teóde.
Entry preview:

Ex. 174. to appoint a person or thing to a course, &c. destine Wið þæs gecyndes þe hí Fæder æt frymðe fæste getióde (cf. þǽre gecynde ðe ǽlc gesceaft tó gesceapen wæs, Bt. 25; F. 88, 7), Met. 13, 13.

hlot

on allotted portiona sharelotlotfatefortune

Entry preview:

(part or) lot with another: Gif þu nylt mé ofsleán, nafa þú nán hlot mid mé on heofena ríce, Hml.

ríht

Entry preview:

</b> what is proper for a thing with regard to use or appreciation :-- Hwílum alwan æfter hire rihte him mon scæl sellan, Lch. ii. 280, 20.

smiþ

(n.)
Grammar
smiþ, es; m.

A smith, a worker in metals or in wood faber faber, cudo

Entry preview:

A smith, a worker in metals or in wood Cudo ic smiðige; eft gyf ðú cweðst hic cudo, ðonne byþ hit nama, smiþ Ælfc. Gr. 36; Zup. 216, 10. Se smiþ ferrarius. . .se treówyrhta lignarius Coll. Monast. Th. 30, 29. Smiþ faber vel cudo Wrt.

Linked entry: helle-smiþ

tynder

(n.)
Grammar
tynder, e; tyndren (-in), e (?); tyndre, an; f.

tinderfuela burneran implement which burns

Entry preview:

Tindre sica (l. isica or isca ), Wrt. Voc. i. 66, 38.

Linked entries: tender tyndre

tínan

(v.)
Grammar
tínan, p. de

To vex, annoy,irritate,provoke

Entry preview:

Gebiddaþ for eówerum ehterum and eów týnendum orate pro persequentibus et calumniantibus vos (Mt. 5, 44), Homl. Th. ii. 216, 17

Linked entries: teónian tínend týnan

Cerdic

(n.)
Grammar
Cerdic, es; m.

CerdicCerdĭcus

Entry preview:

Cerdic, the founder of the West-Saxon kingdom; Cerdĭcus Ðý geáre ðe wæs agán fram Cristes acennesse cccc wintra and xcv [MS. xciiii] wintra, ðá Cerdic and Cynríc his sunu cwom up æt Cerdices óran mid v scipum.

port

(n.)
Grammar
port, es; m. n.
Entry preview:

Be norþan ðæm porte is se múþa ðære ié Ottorogorre, Ors. 1, 1 ; Swt. 10, 8-13. Ðonne is án port on súþeweardum ðæm lande, ðone man hǽt Sciringes heal ... Of Sciringes heale hé seglode on fíf dagan tó ðæm porte ðe mon hǽt æt Hǽþum, Swt. 19, 10-23.

Linked entry: Portes-múþa

ge-niman

(v.)
Grammar
ge-niman, -nyman, -nioman; he -nimeþ, -nimþ; p. -nam, -nom , pl. -námon, -nómon; imp. -nim, pl. -nimaþ; subj. p. -náme, pl. -námen; pp. -numen

To take, take up, take away, assume, receive, accept, obtain, comprehend, enter intosūmĕre, tollĕre, auferre, assūmĕre, accĭpĕre, nancisci, comprehendĕre, inīre

Entry preview:

Geniman friþ to make peace, Chr. 865; Erl. 71, 12: Ors. 5, 7; Bos. 106, 21

þafian

(v.)
Grammar
þafian, p. ode.
Entry preview:

Hié derede ǽgðer ge þurst ge hǽte, and ealne ðone dæg wǽron ðæt þafiende, Ors. 5, 7; Swt. 230, I7. to bear with, tolerate Hé ilde and ðafode ða scylda and ðeáh hé him gecýðde et dissimulavit culpas, et innotuit, Past. 21; Swt. 151, 22

þeów-dóm

(n.)
Grammar
þeów-dóm, es; m.
Entry preview:

Nales ðæt án ðæt men hié mehten áliésan mid feó of þeówdóme, ac eác þeóda him betweónum búton þeówdóme gesibbsume wǽron, Ors. 1, l0; Swt. 48, 34. Ealle ða men ðe hié on ðeówdóme hæfdon, hié gefreódon, 4, 9; Swt. 190, 31: L. Alf. prm.; Th. i. 44, 5.

ealdor-dóm

Entry preview:

Þurh láreówa ealdordóm, Wlfst. 285, 28. state of superiority, pre-eminence, primacy. of persons Claudius him wæs on teónde ealdordóm ofer þá óþere primus ex decemviris solus Appius Claudius sibi continuavit imperium, Ors. 2, 6; S. 88, 20.

ge-hýdan

Entry preview:

Ors. 6, 34; S. 388, 32. to hide from sight,prevent from being seen, cover up Ne mæg burug gehýda ofer mór geseted. Mt. L. 5, 14. Ongunnun sume gehýdæ ( uelare ) onsióne his, Mk. L. 14, 65. Þeós lǽine gesceaft longe stóðe heolstre gehýded, Hy.

ge-earnian

(v.)
Entry preview:

Ors. 5, 4; S. 224, 33. to earn, gain by labour, acquire Þonne geearnige wé ús heofena ríce, Angl. xii. 514, 33.. Þ man mid mándǽdum him sylfum geearnige edwît . . . mid gódum dǽdum geearnige him þá écean ræste, 101, 24-26.

standan

Grammar
standan, <b>I 2.</b>
Entry preview:

Ðǽr wæs standende wæter ofer þám lande, swá hit þǽre eá flód ǽr gefleów, Ors. 1, 3; S. 32, 11. <b>VIII a.</b> to maintain one's position, not to yield to pressure Fela samod tugon, ac heó næs ástyrod, ac stód swá swá munt, Hml.

wǽr

(n.)
Grammar
wǽr, e; f.

A covenantcompactagreementpledge

Entry preview:

Sed postquam in unum exercitus junxerunt per Agathoclem insidiis circumventus occisus est, Ors. 4, 5; Swt. 170, 10. Wǽre genóman foedus fecerunt, Wrt. Voc. ii. 39, 25.

Linked entries: ge-wǽred wǽrlíce

CNIHT

(n.)
Grammar
CNIHT, cneoht, cnyht, es; m.

A boyyouthattendantservantKNIGHT:puerjuvenisadolescensservus

Entry preview:

A boy, youth, attendant, servant, KNIGHT: hence the modern knights of a shire are so called because theyserve the shire; puer juvenis, adolescens, servus Sum lytel sweltende cniht a little dying boy Bd. 4, 8; S. 575, 23: Ors. 3, 7; Bos. 58, 43.

Linked entries: cneoht cnyht