Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-þeaht

(n.)
Grammar
ge-þeaht, m. (e. g. geþeahtas, Gr. D. 137, 20), f. (e. g. mid bróþorlicre geþeahte. Bd. 3, 22; Sch. 292, 8), n. (e. g. ðæt ryhte geðeaht. Past. 287, 14).
Entry preview:

Hié gesetton ꝥ hé ... swungen wǽre oþþæt hé swylte ... Sóna swá him ꝥ geþeaht tó cóm, Bl. H. 193, 5.

lytel

(n.; adj.)
Grammar
lytel, adj., and neut. of adj. Add:: , lýtel (?). A. adj.
Entry preview:

For ðám ðe þú wǽre getrýwe ofer lytle þing, ic gesette þé ofer mycle, Mt. 25, 21. of persons, inferior in rank or condition, not distinguished Lytel hé bið genemned in ríc heafna . . . ðes micil bið geceigd, Mt. L. 5, 19.

þing

(n.)
Grammar
þing, es; n.
Entry preview:

Wæs heó on eallum þingum þe eáþmóddre, Blickl. Homl. 13, 3. On ǽnigum þingum cræftig, 49, 28.

AC

(con.)
Grammar
AC, ach, ah, oc; conj.

butsedforbecausenamenimquiabut alsobut yetsed etiamsed etsed tamen

Entry preview:

Ða cwican nó genihtsumedon ðæt hí ða deádan bebyrigdon, ac hwæðere ða ðe lífigende wǽron nóht dón woldon the living were not sufficient to bury the dead, but yet those who were living would do nothing, Bd. 1, 14; S. 482, 32: 2, 7; S. 509, 13.

Linked entries: ach ah oc

a-wendan

(v.)
Grammar
a-wendan, ic -wende, ðú -wendest, -wenst, he -wendeþ, -went, pl. -wendaþ; p. -wende; pp. -wended, -wend, -went.

To turn away or offavertremoveto turn upside downturnchangetranslatepervertavertereverteremutaretransferresubvertereTo turn or direct oneself to turn fromgodepartse vertereire

Entry preview:

He wæter awende to wínlícum drence he turned water into winelike drink, Ælfc. T. 27, 7: Ps. Spl. 101, 28: Gen. 19, 26: Cd. 14; Th. 17, 13; Gen. 259: Jn. Bos. 10, 35.

a-weorpan

(v.)
Grammar
a-weorpan, -wurpan, -wyrpan ; ðú -wyrpst, he -wyrpþ ; p. ic, he -wearp, ðú -wurpe, pl. -wurpon; impert. -weorp, -wurp, -wyrp ðú; pp. -worpen; v. a. [a from, weorpan to throw]

To throw or cast from or downto cast away or offcast outto degraderejectdivorceabjiceredejicereprojicereejicerepropellererepellerereprobarerepudiare

Entry preview:

Ðú awurpe hí, ðá hí wǽron upahafen dejecisti eos, dum allevarentur, Ps. Spl. 72, 18 : 79, 9: Ps. Th. 72, 14. Is wærgðu [wærgða MS.] aworpen the curse is cast off, Exon. 9 a ; Th. 7, 8 ; Cri. 98 : Bt. Met.

lǽnan

(v.)
Grammar
lǽnan, p. de

To lendgrantlease

Entry preview:

Ymb ðæt land ðæ ðú mǽ firmdig tó wǽræ ðæt ic dǽ endæ de terra illa, de qua egisti apud me, ut ego eam tibi commodarem, Chart. Th. 162, 25. Him drihten mihte spéde lǽnan the Lord could grant him success, Cd. 95; Th. 124, 8; Gen. 2059.

Linked entry: ge-léned

under-wreðian

(v.)
Grammar
under-wreðian, -wreoðian, -wriðian

to supportsustainsupponere

Entry preview:

Sceancan míne mé tó underwreðigenne on yfel strange wǽron crura mea ad me sustinendum in malum fortes fuere, Anglia xi. 117, 23. Mid gódum weorcum underwreðed bonis actis fultus, Past. 19; Swt. 141, 18: Homl. Skt. ii. 23 b, 228: Hpt.

Linked entry: under-wriðian

un-meahtig

(adj.)
Grammar
un-meahtig, -mehtig, -mihtig; adj.

not mightyweakimpotentof little power or meansimpossible

Entry preview:

Hú micle unmihtegran hí wǽron, Bt. 36, 5; Fox 180, 4. impossible Ðis unmæhtig is hoc impossibile est, Mt. Kmbl. Lind. 19, 26: Mk. Skt. Lind. Rush. 10, 27. Unmæhtigo (-mæhtge, Rush.) inpossibilia, Lk. Skt. Lind. 18, 27

weorold-ríce

(n.)
Grammar
weorold-ríce, es; n.
Entry preview:

For hwam winneþ ðis wæter geond woruldríce? Salm. Kmbl. 785 ; Sal. 392. a kingdom of this world, an earthly kingdom, earthly power Náuht woruldríces fæstes beón ne mæg, Bt. 8; Fox 26, 11.

árian

(v.)
Entry preview:

Ára nú and má wæter of þínum múþe þú ne send, Bl. H. 247, 7. Þú nelt árian þǽre stówe non parces loco illi, Gen. 18, 24. Miltsian and árian mannum, Hml. Th. i. 68, 25

bletsung

benediction

Entry preview:

Hé mid his bletsunge þæt wæter tó wíne awende, Hml. Th. i. 58, 13. Similar entries v. bletsian, I a :-- Sume cweðað þæt sum orfcyn þurh bletsunge misfarað, Hml. Th. i. 100, 31.

bróþor

Entry preview:

. , bróðer, R. fratri) sǽd wecce, Mk. 12, 19. þá wǽron Arwaldes bróðor (broðra, v. l. ), Bd. 4, 16; Sch. 426, 16. Bróðer (bróðero, L.) fratres , Mt. R. 12, 46. Broeþre (bróðra, L.), 1, 11. of kindly relation, association, fellowship, &c.

dúru

Grammar
dúru, l. duru, dele dure, an; and add: gen. a; dat. u, dyru (-e), and a wk. duran; pl. nom. e, u; gen. a; dat. pl.
Entry preview:

R.) wǽron belocene fores essent clausae, Jn. 20, 19. On ærne ꝥ næbbe þon má dura þonne sió cirice, Ll. Th. i. 64, 15. Hí mid æxum duru ( januas ejus ) curfan, Ps. Th. 73, 6. Lufude Sione duru ( portas ) Drihten, 86, 1.

féþa

a footmana foot-soldiertroopsinfantry

Entry preview:

wǽpn gegráp mid tó campienne, ǽr þon þe hé tó his líchoman leomum becóme, and hé ǽr þone féþan sóhte (he joined the army), ǽr þon þe hé ꝥ leóht gesáwe, Bl. H. 167, 2

hlúd

noisytalkativeclamorousa blowa crash

Entry preview:

Wæter hlúd and undióp, Past. 469, 6. Sió hlúde ýð on ðǽ;re hreón sǽ, 437, 16. Ýþa hlúde, Ps. Th. 64, 7. of material or instrument with which sound is made Þǽr bið hlúd wudu, Rä. 4, 24. Hlúdum argutis (fidibus) An. Ox. 8, 309.

Linked entry: hlúde

hýd

Entry preview:

Add: the skin of an animal, raw or dressed Hiera sceldas wǽron betogen mid elpenda hýdum ( scuta elephanti corio extenio habilia ). . . elpendes hýd wile drincan wǽtan gelíce and spynge déð, Ors. 5, 7 ; S. 230, 26. Hýde bysse, i. corii, An.

weddian

(v.)
Grammar
weddian, p. ode

To engage, covenant, undertake to engage to wed, betroth, espouse

Entry preview:

Ðæt se slaga móte sylf wæres weddianw, L. Edm. S. 7 ; Th. i. 250, 17. Grammar weddian, with gerundial infin. Hig him weddedon feoh tó syllenne pacti sunt pecuniam illi dare, Lk. Skt. 22, 5.

Linked entry: be-weddian

ge-tácnian

(v.)
Grammar
ge-tácnian, p. ode, ade, ude; pp. od, ad, ud [tácen, tácn a sign, token] .

to denote by a signsignifybetokenshowinstructsignāresignĭfĭcāredenŏtāreinsĭnuāremonstrāreinstruĕreto signmarkwitnesssealsignāreinsignīreobsignāre

Entry preview:

Wæter getácnaþ on ðyssere stówe mennisc ingehýd water in this place betokens human knowledge, Homl. Th. ii. 280, 1: Boutr. Scrd. 21, 42: Lchdm. iii. 198, 6, 7. Ða alecgendlícan word getácnaþ dǽde the deponent verbs signify action, Ælfc.

ferian

(v.)
Grammar
ferian, ferigan, ferigean, fergan; to ferianne; p. ode, ede; pp. od, ed [fer = fær a journey] .

to carryconveybearleadconductferreportārevehĕrededūcĕreafferreto betake oneself tose gerĕreversērito godepartvehiīre

Entry preview:

He wæs fered on heofen ferēbātur in cælum, Lk. Bos. 24, 51. to betake oneself to; se gerĕre, versēri Ðú aclǽccræftum lange feredes thou hast long betaken thyself to evil arts, Andr. Kmbl. 2725; An. 1365.

Linked entries: fergan ferigan fergan