Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

scræf

(n.)
Grammar
scræf, screaf, scref, es; n.
Entry preview:

mín hús habbaþ gedón sceaðum tó screafe (cf. gé worhtun ðæt tó þeófa cote, Mt. Kmbl. 21, 13), Homl. Th. i. 406, 3. Se hæfde on byrgenum scræf ( domicilium ), Mk. Skt. 5, 3. Geond ðæt atole scræf ( hell ), Cd.

ge-mǽne

(adj.)
Grammar
ge-mǽne, adj.

Common, general, mutual, in commoncommuniscommunis, generalis, solituscommunis

Entry preview:

Sib sceal gemǽne englum and ældum á forþ heonan wesan a common peace shall be to angels and men henceforth for ever, Exon. 16 a; Th. 36, 25; Cri. 581. Hwæt ys ðé and us gemǽne what is common to thee and us? Mt. Bos. 8, 29.

Linked entry: mǽne

þeóstre

(adj.)
Grammar
þeóstre, þeóster (-or, -ur), and þiéstre, þístre, þýstre; adj.
Entry preview:

Ðióstur ( caecatum ) habbas gé heorta iówre, Mk. Skt. Rush. 8, 17. Breóst innan weóll þeóstrum geþoncum, Beo. Th. 4653; B. 2332: Elen. Kmbl. 623; El. 312

ufe-weard

(adj.)
Grammar
ufe-weard, uf-weard; adj.

upperupper part ofupper partlaterlatter part of a time

Entry preview:

Fram ufeweardon óð nyþeweard a summo usque deorsum, Mt. Kmbl. 27, 51: Mk. Skt. 15, 38. On ufeweardum at the top. Gen. 6, 16. On ufeweardan, Homl. Th. i. 536, 9. Fram ufeweardan óð neoþeweardan, ii. 496, 26.

a-rédian

(v.)
Grammar
a-rédian, l. á-redian,
Entry preview:

and add: to make ready, adapt Hit bið mid ðǽére líðelican manunga tó ðám áredod ðæt hit sceal suíðe hrædlíce áfeallan of ðǽre weámódnesse, Past. 297, 18. to carry out, effect, make Eall ðiss áredað se reccere suíðe ryhte omne hoc a rectore agitur,

geó

Entry preview:

His brýdbedd is geara nú iú mid dreámum, Hml. S. 7, 43.

grin

(n.)
Grammar
grin, gryn, e; f.: es; n.
Entry preview:

Hé hit gewearp mid synne grine, Past. 309, 18. Gefón myd heora grine, swá swá man deór oððe fugelas féht, Solil. H. 46, 11. From girene ðá gesettun a laqueo quem statuerunt mihi, Ps. Srt. 140, 9: 24, 15: 90, 3.

heofon-ríce

Entry preview:

On heofonríce eádge mid englum, Cri. 1246: 1639.

hol

Grammar
hol, hollow.
Entry preview:

M. E. hol basin in contrast with flat basin. v. N. E. D. hol basin, s. v. holl.) Hole cersan, Lch. ii. 78, 26. Þá holan cersan, 34, 9

líc-hama

Entry preview:

is leófre þæt mínne líchaman mid mínne goldgyfan gléd fæðmie, 2651. þǽr þá líchoman lange þráge, heáhfædera hrá, be-heled wǽron, An. 791. Nelle wé ꝥ mon þá Hchoman þe ǽr on cyrcean bebyrgede wǽron út weorpe, Ll. Th. ii. 408, 9.

leóht

Grammar
leóht, bright.
Entry preview:

</b> fig. in respect to the mind Crisantus leornode mid leohtum andgite and mid gleáwun móde grammatican cræft, Hml. S. 35, 13. in respect to spiritual purity Gif égo þín bið bilwit all líchoma ðín léht ( lucidum ) bið, Lk. L. R. 11, 34.

nacod

Grammar
nacod, <b>. I a.</b>
Entry preview:

Swá þám men þe wurde fǽringa nacod beforan eallon folce, and hé nyste þonne mid hwám hé þone sceamiendan líchaman bewruge, Wlfst. 238, 14: Mart. H. 18, 20.

wadan

(v.)
Grammar
wadan, p. wód, pl. wódon; pp. waden

To gopassproceed.

Entry preview:

Ða men ðe on eallum þingum wadaþ on heora ágenum willan, and on heora lustum heora líf áspendaþ, Homl. Skt. i. 17, 239. Ðæt seó wyrd on ðínne willan wóde, Bt. 20; Fox 72, 19

Linked entry: ge-wadan

ge-sleán

(v.)
Grammar
ge-sleán, p. -slóg, -slóh, pl. -slógon; pp. -slagen, -slægen, -slegen

To strikepitch [a tent]smiteslayquellforgefightobtain by fighting

Entry preview:

Se geslagena biþ mid deáþe gegripen the man stricken [by disease] is seized by death, Homl. Th. ii. 124, 12. Ðǽr he geslóh his geteld he pitched his tent there, Gen. 12, 8.

Linked entry: ge-slóh

twéntig

(n.; num.; adj.)
Grammar
twéntig, twégentig; num.

Twentyalone

Entry preview:

Wæs ic mid ðé twéntig wintra, Gen. 31, 38. Næfde hé ðonne twéntig sceápa and twéntig swýnas, Ors. 1, 1; Swt. 19, 14. Hé hæfde twǽm læs ðe twéntig wintra, Blickl. Homl. 215, 34. Twéntig (fífe and twoegentig,Rush.: tuéntig, Lind.)furlanga, Jn.

æt-somne

(adv.)
Grammar
æt-somne, æt-samne; adv.

In a sumat oncetogetherunasimulpariter

Entry preview:

Wǽr is ætsomne Godes and monna a covenant is together of God and men, Exon. 16 a; Th. 36, 29; Cri. 583. Blód and wæter bú tú ætsomne út bicwóman blood and water both together came out, 2411; Th. 68, 34; Cri. 1113. Tyne ætsomne ten together. Beo.

Linked entries: æt-samne et-somne

be-felgan

(v.)
Grammar
be-felgan, bi-felgan; p. -fealg, -fealh, -felh, pl. -fulgon; pp. -folgen.

To stick or cling tobetake oneselfinhærereinsistereTo delivertransmitconsigntraderecommittere

Entry preview:

Ðæt he ðám hálwendan ongynnessum georne gefeole [befulge MS. B.] ut cœptis salutaribus insisteret, Bd. 5, 19 ; S. 637, 11, note. v. trans. To deliver, transmit, consign; tradere, committere He hine róde befealg he delivered him to the cross, Andr.

bysmrung

(n.)
Grammar
bysmrung, bysmerung, e; f. [bismer, bysmer infamy, blasphemy]
Entry preview:

Ealle sinna synd manna bearnum forgyfene, and bysmerunga, ðám ðe hí bysmeriaþ omnia dimittentur filiis hominum peccata, et blasphemiæ, quibus blasphemaverint, Mk. Bos. 3, 28

Linked entries: bysmerung bismerung

CILD

(n.)
Grammar
CILD, cildes, cild, sometimes cildru, cildra ; n.

A CHILD, infantinfans, puer

Entry preview:

Mid cilde beón, weorþan, or wesan to be with child, Bd. Whelc. 487, 22

Linked entry: cyld

feówer-féte

(adj.)
Grammar
feówer-féte, fiówer-féte, fiér-féte, fiðer-féte, fyðer-féte, -fóte, -fótte; adj.

Four-footedquadrŭpes

Entry preview:

Hí sceoldon [MS: sceoldan] bringan feówerfétes twá hwíte of four-footed [cattle] they must bring two white, 2, 4; Bos. 43, 8.