leng
Length ⬩ height ⬩ stature
Entry preview:
Far geond ðis land on lenge and on brǽde perambula terram in longitudine et in latitudine sua, 13, 17: Nar. 33, 22. Leáf on fingeres lenge leaves of the length of a finger, Herb. 147, 1; Lchdm. i. 270, 22.
scræf
Entry preview:
Geond ðæt atole scræf ( hell ), Cd. Th. 272, 33; Sat. 129: 290, 22; Sat. 419. Scref, 266, 23; Sat. 26: 269, 15; Sat. 73. Gé mín hús dóþ sceaþum tó scrafum, Blickl. Homl. 71. 20.
ferian
to carry ⬩ move ⬩ convey ⬩ to lead ⬩ conduct
Entry preview:
Þon gelícost swá wé on laguflóde ofer cald wæter ceólum líðan, geond sídne sǽ sund*-*hengestum flódwudu fergen, Cri. 854
grund
Entry preview:
aequarique solo imperavit, Ors. 5, 11; S. 238, 13. the earth as contrasted with heaven Wé men cweðað hér on grunde, Hy. 9, 39. with sea Þone þe grund and sund, heofon and eorðan and hreó wǽgas ámearcode, An. 747. a land, country Hweorfað gleómen geond
hæleþ
Entry preview:
(l a) transferred to Christ :-- Ongyrede hine geong hæleð, þæt wæs God ælmihtig, strang and stíðmód, gestáh hé on galgan, módig on manigra gesyhðe, Kr. 39. in spiritual matters Ióhannis hæleð helwarum spr. ec, Hö. 24. Wís hæleð (St.
sáwan
to sow ⬩ to sow ⬩ implant
Entry preview:
Hé monigfealde módes snyttru seów and sette geond sefan monna, 41, 29; Cri. 663. Sibbe sáwaþ on sefan manna, 30, 31; Cri. 487
hlísa
fame ⬩ reputation ⬩ repute ⬩ glory ⬩ reputation ⬩ report ⬩ fame ⬩ approbation ⬩ applause
Entry preview:
Hí þancunge dydon for heora gemétinge. ꝥá ásprang se hlísa (the fame of this event) geond ealne þone híred, Hml. S. 30, 384. ꝥ tácnode þone hlýsan þǽre fǽmnan hálignysse, Shrn. 149,3.
MANIG
MANY ⬩ many a
Entry preview:
Geong manig, Beo. Th. 1712; B. 857. Monig, 345; B. 171. With a plural verb Wlanc manig on stæþe stódon, Elen. Kmbl. 461; El. 231. Maniges þinges hé wilniaþ, Bt. 34, 7; Fox 142, 32. Ðises hí wundriaþ and manies þyllíces, 39, 3; Fox 214, 31.
hwearfian
Entry preview:
Geond þis wéste hreafigende (hwearfigende ?), Hml. S. 23 b, 544. [ Gief hie wunienge hwarefeð, hie turneð fram iuele to werse, O. E. Hml. ii. 173, 20. Winess drinnch þe wharrfeþþ all þin herrte, Orm. 14121. Crist hise name shollde wharrfenn, 13289.
ge-openian
Entry preview:
Fela wé habbað gesett ymbe þissum þingum, and gyt ús gelnstfullað þás þing tó geopenianne, 312, 41. to proclaim Sí þé wuldor and lof wíde geopenod geond ealle þeóda, Hy. 9, 1. <b>B.
gearo
Entry preview:
Ðe gást georo (gearo, R., hræd, W. S., promptus ) is, Mt. L. 26, 41. Se gást is gearu (gearuu, L., georo, R.), Mk. 14, 38. Gearo gúðfreca goldmáðmas heóld, B. 2414.
lácnian
To heal ⬩ cure ⬩ tend ⬩ take care of ⬩ treat ⬩ dress(a wound)
Entry preview:
MS. lácnigean) wille géote wín on necesse est, ut, quisquis sanandis vulneribus praeest, in vino morsum doloris adhibeat, Past. 17, 10; Swt. 124, 11. Se lácnigenda the physician, 21, 2; Swt. 153, 4.
Linked entry: lǽcnan
wín
Wine
Entry preview:
Wine Wín vinum, merum, geswét wín mellicratum, níwe wín mustum, ǽlces kynnes gewring bútan wíne and wætere sicera, ðæt séleste wín falernum, weala wín crudum vinum, geolo wín succinacium vinum, hláforda wín honorarium vinum, gewyrtod wín compositum vinum
wiga
one who fights ⬩ a (fighting) man ⬩ a warrior ⬩ a noble, strenuous man
Entry preview:
Wiga wintrum geong, Byrht. Th. 137, 62; By. 210. Wælreów wiga ( Beowulf ), Beo. Th. 1262; B. 629. Wiga ellenróf, Wald. 79; Vald. 2, 11. Wác wiga, Exon. Th. 290, 18; Wand. 67. Wigan wígheardne, Byrht. Th. 133, 64; By. 75: Cd. Th. 189, 22; Exod. 188.
Linked entry: wihgena
ofer-wreón
To cover, cover over, veil, hide, conceal, overspread
Entry preview:
Seó sunne scínþ geond ealle eorþan gelíce, and ealre eorþan brádnysse endemes oferwrýhþ, Lchdm. iii. 236, 13. Unrehtwísnesse míne ic ne oferwráh (-wreáh,Ps. Spl. C. T.) Ps. Surt. 31, 5. Ðú oferwrige operuisti, 84, 3. Oferwráh (-wreáh, Ps.
lyft
Air ⬩ atmosphere ⬩ breeze ⬩ sky ⬩ heavens ⬩ cloud
Entry preview:
Hí fleóþ geond ðás lyft, Homl. Th. ii. 90, 21: Elen. Kmbl. 1464; El. 734. On lyft ástáh rose into the air, 1796; El. 900.
ymb-hwyrft
Entry preview:
Geond alnæ ymbhwyrft in universo orbe Mt. Kmbl. Rush. 24, 14: Homl. Th. i. 76, 27. Se cásere, se ðe eallne ymbhwyrft on his anwealde hæfde, L. Ælfc. C. 2; Th. ii. 342, 22. Ástág ðæt heofonlíce goldhord on ðysne ymbhwyrft, Blickl. Homl. 11, 29.
wæter
- Homl. 247, 25 ; see also
- Ps. Th. 17, 11
- Ps. Th. 31, 7.
water ⬩ water ⬩ water in the sky, rain ⬩ water of a river, sea, etc. ⬩ water as in Derwentwater, a body of water, a stream, lake, sea ⬩ waters of a great river, of a sea, etc.
Entry preview:
Faraþ geond ealle eorðan sceátas emne swá wíde swá wæter bebúgeþ, Andr. Kmbl. 666; An. 333. Síd wæter ocean, Cd. Th. 7, 2 ; Gen. 100. Sealt wæter, 13, 6; Gen. 198. Ádó mé of deópe deorces wæteres ðe læs mé besencen sealte flódas, Ps. Th. 68, 14.
tó-brǽdan
to make broad, ⬩ enlarge, ⬩ extend, ⬩ make great in size or number ⬩ to make great, ⬩ magnify, ⬩ multiply, ⬩ increase, ⬩ improve the condition of a person ⬩ to expand, ⬩ extend, ⬩ spread out, ⬩ open wide, ⬩ distend ⬩ to extend, ⬩ spread abroad, ⬩ diffuse
Entry preview:
His naman tóbrǽdan geond ealle eorþan, 30, 1; Fox 108, 12. God hafaþ his gemynd on heofonum and on eorðan tóbrǽd. Chr. 979; Erl. 129, 18.
Linked entry: tó-brédan
swéte
Entry preview:
Geocc mín suoet ł éðe (wynsum, Rush., W. S.) is jugum meum suave est, Mt. Kmbl. Lind. 11, 30. Swoete and reht Dryhten dulcis et rectus Dominus, Ps. Surt. 24, 8. Ðú ðín swéte good sealdest þearfum, Ps. Th. 67, 11.