Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

on-wendan

Entry preview:

Ðú earma, ðú ðe eart mid ðý storme and mid ðǽre ýste onwend and oferworpen paupercula tempestate convulsa, 181, 11

wagian

(v.)
Grammar
wagian, p.ode

To move (intrans.).to wag, wave, shake, move backwards and forwardsto shake, totter

Entry preview:

Ðý wagigendan nutabunto, 83, 71. to shake, be loose, v. wagung His téð ne wagedon nec dentes illius moti sunt. Deut. 34, 9. Wið tóþa sáre and gyf hý wagegen ( wagigan, wagion, v. ll.).Lchdm. i. 126, 15. [Ðe se is eure wagiende, O. E.

Linked entry: wagung

fýlþ

moral impurity, foul practice

Entry preview:

Þás fúlan wuhta þú sceoldest áwurpan of ðínum ríce, ðý lǽs þe hí mid heora fýlðe ús ealle besmíton, Hml. Th. ii. 488, 13. Ic ætwand þæs deófles fýlðe, Hml. S. 7, 229: 23, 174.

(adv.)
Grammar
iá, adv.

Yea

Entry preview:

Iá ic dyde manducasti hodie? Etiam feci, Ælfc. Gr. 31; Som. 40, 17. Eart ðú Esau mín sunu? And hé cwæþ : Iá leóf ic hit eom tu es filius meus Esau? Respondit : Ego sum, Gen. 27, 23.

wealca

(n.)
Grammar
wealca, an ; m.

a roller a wave billow a garment that may be rolled round a person a muffler wrap veil.

Entry preview:

Similar entries v. wealcian Ðá dyde heó of hire wydewan reáf and nam hire walcan (theristrum), Gen. 38, 14

Linked entries: walca wealcan

oftrǽdlíce

(adv.)
Grammar
oftrǽdlíce, adv.

Frequently, often, habitually

Entry preview:

Se Hǽlend oftrǽdlíce (frequenter) com ðyder, Jn. Skt. 18, 2. Gif man hine oftrǽdlíce (ex consuetudine) ofer drince, L. Ecg. P. iv. 33; Th. ii. 214, 12. Ǽghwæðer óðerne oftrǽdlíce út drǽfde, Chr. 887; Erl. 86, 12.

hold-áþ

(n.)
Grammar
hold-áþ, es; m.

An oath of fealty

Entry preview:

dyde ðæt ealle ða heáfodmæn on Normandig dydon manrǽden and holdáþas is sunu Willelme, 1115; Erl. 245, 12

Linked entry: hyld-áþ

sceþþan

(v.)
Grammar
sceþþan, p. sceþede
Entry preview:

Ðý læs him gielp sceþþe, Exon. Th. 43, 6; Cri. 684: 299, 11; Crä. 100. Ðam mon sceal sellan ða mettas ða ðe wambe nearwian and ðam magan ne sceþþan, Lchdm. ii. 278, 18.

Linked entry: sceaþan

for-drífan

to drive awayoffoutto drive awaycast outto drive outto banishexpelto drive asideto overtask

Entry preview:

Mið ðý fordrifenum (-drifnum, R.) allum ł mið ðý alle úte fordráf eiectis omnibus, Mk. L. 5, 40. Hine fordrifon búta ðǽm wíngeard, Mt. L. 21, 39. Fordriofon (-un, R.) hine út eiecerunt eum foras, Jn.

tó-bregdan

(v.)
Grammar
tó-bregdan, -brédan; p. -brægd, -brǽd, pl. -brugdon, -brúdon (-brudon ?); pp. -brogden, -bróden (-broden ? in O. and N. tobrode rimes with unsode).

to separate (trans.) by a quick movement,to pull to pieces (lit. and fig. )to pull apartto separate (intrans.) by a quick movement,to break off,start from sleep,to awaketo separate by making a quick movement with something

Entry preview:

Mid ðý heó ðá ðý slǽpe tóbrǽd somno excussa, Bd. 4, 23; S. 596, 5. Slǽpe tóbrugdon searuhæbbende, Andr. Kmbl. 3053; An. 1529. Ic gefrægn hæleð slǽpe tóbrédan (-on, MS.), Judth.

seóþan

(v.)
Grammar
seóþan, p. seáþ, pl. sudon; pp. soden.
Entry preview:

Mid ðý hé ðá lange mid swígendum nearonessum his módes and mid ðý blindan fýre soden wæs cum diu tacitis mentes angoribus et caeco carperetur igni, Bd. 2, 13; S. 513. 34. Herebryht wæs mid singale untrumnesse soden and swenced, 4, 29; 8. 607, 41.

Linked entry: for-seóþan

þríste

(adj.)
Grammar
þríste, and þríst; adj.

Boldboldpresumptuousaudaciousshameless

Entry preview:

Th. 275, 14; Jul. 550. in a bad sense, bold, presumptuous, audacious, shameless Ðý læs hé tó ðríste sié for ðý underfenge his láreówdómes ne doctrinam praesumtio extollat, Past. proem.; Swt. 23, 23.

Linked entries: þrístling þrýste

wægn

(n.)
Grammar
wægn, wægen, wǽn, es; m.

A waggonwaincarriagevehicleCharles' wain

Entry preview:

Mid ðý hé ðá se wǽn (wægn, MS. T.) com ðe man ða bán on lǽdde cum venisset carrum in quo ossa ducebantur, Bd. 3, 11; S. 535, 17 note. Hé ofer wǽg gewát, wǽn æfter ran, Runic pm. Kmbl. 343, 32; Rún. 22. Wægnes hweól rotam, Ps. Th. 82, 10.

folc-mægen

a peopletribe

Entry preview:

Hǽðne þeóde . . . efnedon unrihtdóm, swá hyra aldor dyde . . . fremde folcmægen (the people of Babylon), swá hyra freá ǽrest unrǽd efnde, Dan. 185.

snóca

(n.)
Grammar
snóca, an; m.

A bend, bay forestum, nomine

Entry preview:

With some variations the same boundaries are given in a later charter: De Elmede dych usque ad solemeres westsnok; de solemeres westnok usque ad Horehyrne iii. 119, 29

Dauid

(n.)
Grammar
Dauid, es; m.

DavidDāvid, īdis

Entry preview:

Crist onwráh, in Dauides dýrre mǽgan, ðæt is Euan scyld eal forpynded Christ revealed that, in David's dear kinswoman, the sin of Eve is all turned away, Exon. 9 a; Th. 7, 4; Cri. 96

mǽge

(n.)
Grammar
mǽge, an; f.

A kinswoman

Entry preview:

In Dauides dýrre mǽgan (the Virgin Mary), Exon. 9a; Th. 7, 5; Cri. 96

Linked entry: máge

ge-grówan

Entry preview:

D. 198, 28. of soil, to produce, bear Se æcer syððan gegreów .c. síða sélor þonne hé ǽr dyde, Shrn. 137, 25. Swá se fiicbeám ofersceadað ðæt lond ðæt hit under him ne mæg gegrówan, Past. 337, 11

hǽre

(n.)
Grammar
hǽre, an; f.

Hair-cloth, sack-clothcilicium, saccusciliciumcilicium, saccus

Entry preview:

Se cyning dyde hǽran tó his líce the king put sackcloth next to his skin, Homl. Th. i. 568, 13. Ðú slite hǽran míne conscidisti saccum meum, Ps. Spl, 29, 13

Linked entry: earan

frig

(adj.)
Grammar
frig, def. se frigea; adj.

Freenoblelīberingĕnuusnōbĭlis

Entry preview:

Gif se frigea ðý dæge wyrce if a freeman work on that day, L. In. 3; Th. i. 104, 5: 74; Th. i. 150, 1. Eal swá ǽlcan frigean men gebýreþ sīcut omnis līber făcĕre dēbet, L. R. S. 3; Th. i. 432, 23: L. In. 74; Th. i. 150, 3