Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-scendan

Entry preview:

Gif mon óðrum þá geweald forsleá uppe on þám sweoran, and forwundie tó þám swíðe ꝥ hé náge þǽra geweald, and hwæðere lifie swá gescended (contumeliatus), Ll.

ge-streón

Entry preview:

Wálá ꝥ for swá medmiclum gestreóne hí synt lǽdde tó swá heardum tyntergum, Ll. Th. ii. 396, 25-31. Gold and godweb, Iósephes gestreón, Exod. 587 : 6. 2037. Gestrión (gistrión goldes, R.) thesaurum, Mk. L. 10, 21. Þára gestreóna gazarum, Wrt.

ge-feallan

(v.)
Entry preview:

., swá ealdormann án gefealleð vos moriemini ..., sicut unus de principibus cadetis, Ps. Th. 81, 7.

ge-dréfan

Entry preview:

Swá hí swiþor bióþ ásyndrode fram Gode, swá hí swiþor bióþ gedréfde and geswencte, ǽgðer ge on móde ge on líchoman, Bt. 39, 7; F. 224, l. an untoward circumstance, an event or act of doubtful import Þá wearð heó on his sprǽce gedréfed (gedroefad, L.

innan

Entry preview:

Ne þúhte hé him nó innon swá fæger swá hé útan þúhte, Bt. 32, 2; F. 116, 24. Mid hwylcum ceasterwarum hý beóð in áre getealde innan (intus ], Gr. D. 39, 33. Hié mid þǽre lufan Drihtnes innan onbryrde wǽron, Bl. H. 119, 18: 217, 6.

þeód

(n.)
Grammar
þeód, e; f.
Entry preview:

Ða beorgas onginnaþ in Narbonense ðære ðeóde, Ors. 1, 1; Swt. 22, 20. In ðær ðeáde in Galilaeam, Jn. Skt. Lind. 4, 45. Aulixis hæfde twá ðióda under ðam Kásere.

Linked entries: þeád þeóden

a-spýlian

(v.)
Grammar
a-spýlian, -spýligan; p. ode; pp. od

To cleansewashpurifyabluere

Entry preview:

To cleanse, wash, purify; abluere Swín nyllaþ aspýligan [aspýlian MS. Cot.] on hluttrum wæterum swine will not wash in pure waters, Bt. 37, 4; Fox 192, 27

henna

(n.)
Grammar
henna, an; m.

A fowl

Entry preview:

A fowl Gif swýn oððe henna ete of mannes líchaman si porcus vel gallina de corpore hominis ederit, L. Ecg. P. iv. 57; Th. ii. 220, 13

symbel-wérig

(adj.)
Grammar
symbel-wérig, adj.

Weary with feasting

Entry preview:

Weary with feasting Wer (Noah ) wíne druncen swæf symbelwérig, Cd. Th. 94, 19; Gen. 1564. Him symbelwérig (Abimelech) synna brytta þurh slǽp oncwæð, 159, 26; Gen. 2640

EALDOR

(n.)
Grammar
EALDOR, aldor, es, ; n: e;

lifevita

Entry preview:

Ger. altar, n. ætas, ævum, vĕtustas, sĕnectus: Goth. alds, f. ævum: Dan. alder, m. f. age : Swed. ålder, m. age: Icel. aldr, m. age, life, period, everlasting life.]

Linked entry:

pening

Entry preview:

Hors mon sceal gyldan mid .xxx. sciłł., myran mid .xx. sciłł. . . . oxan mid .xxx. p̃., cú mid .xxiiii. p̃. swýn mid . viii. p̃., man mid punde, sceáp mid sciłł. gát mid . ii. p̃., 356, 2-6.

ge-seón

(v.)
Grammar
ge-seón, [For first two lines substitute: <b>ge-seón,</b> ge-sión, ic-seó, -sió, -sié, þú-sihst, -siehst, -syhst, -syxt, hé-sihþ, -siehð, -seohþ, -syhþ, -seóþ, pl. -seóþ, -sióþ; p. ic, hé -seah, -seh, þú-sáwe, -sége, pl. -sáwon, -ségon, -seágon, -sǽgon ; imp. -seoh, -seah, pl. -seóþ; subj. prs. ic-seó, -sió, -sié ; p. -sáwe, -sége; pp. -sewen, -seowen, -segen, -seogen, -sawen (-sáw- ?). Northern and Mercian forms: ge-seá, -seán, -sión, ic -seóm, -sióm, -siúm, þú -siist, -síst, -seǽs, hé -siið, -siis, -síþ, -sís ; pl. -seáþ, -siáþ, -seás ; p. ic, hé -sæh, -sægh, -seh, þu -sége, pl. -ségon, -sǽgon ; imp. -sæh, -sægh, -seh, -sech, -sih, pl. -seaeþ, -siáþ; subj. prs. -sé, -see, -sié, -sii,pl. sén; p. -sége ; part. prs. -siónde, -siénde, -séende, -segende ; pp. -segen, -segn, -séen To see.]
Entry preview:

(l c) irregular constructions :-- Hé geseah swá swá scínende sunne he saw what looked like sunshine, it seemed to him as if the sun were shining. Hml. S. 23 b, 741.

huntaþ

(n.)
Grammar
huntaþ, huntoþ, es; m.

Huntinggamevenatio

Entry preview:

Hunting, game; venatio On feáwum stówum wíciaþ Finnas, on huntoþe on wintra and on sumera on fiscaþe be ðære sǽ, Ors. 1, 1; Swt. 17, 5. On huntoþe, Exon. 78 b; Th. 295, 22; Cri. 37. Tó huntaðe [a prayer] for hunting Rtl. 117, 1.

hyspan

(v.)
Grammar
hyspan, p. te

To mockscorntauntrevileinsultreproach

Entry preview:

Hié Cristes bebod hyspton and hit forsáwon they scorned Christ's commandment and despised it, Ors. 6, 3 ; Swt. 256, 25. Hysptun hearmcwidum mocked opprobriously, Exon. 24 a ; Th. 69, 15; Cri. 1121. Ðæt ná hyspen ut non insultent, Blickl. Gl.

Linked entries: hypsan hyspend hispan

ymb-hringan

(v.)
Grammar
ymb-hringan, p. de.
Entry preview:

Ðonne hé bið útane ymbhringed mid ungemetlícre heringe dum foris immenso favore circumdatur, Past. 17 ; Swt. 111, 8. Ða ðe tó Gode hopiaþ beóð ymbhringde mid swýþe manegre mildheortnesse sperantes in Domino misericordia circumdabit, Ps.

Linked entries: hringan hringian

on-wacan

(v.)

to awake, cease to sleepto arise, spring, be derived, be born

Entry preview:

Ða men onwócan, and út urnon, Ors. 4, 2; Swt. 160, 22. to arise, spring, be derived, be born Ðú wást ðæt ðú of mínre ( the speaker is Eve ) dehter, Drihten, onwóce, Blickl. Homl. 89, 20: Cd. Th. 292, 12; Sat. 439.

Linked entries: wacen á-wacan

menigu

(n.)
Grammar
menigu, <b>mengu,</b> menigeo; indecl.: also gen. e; f.

A manymultitudecrowdgreatnumber

Entry preview:

For ðære miclan menige, Ors. 3, 9; Swt. 124, 36. Of menge wetra de multitudine aquarum, Ps. Surt. 17, 17. For ðære mænige, Rood Kmbl. 221; Kr. 112: Bt. Met. Fox 26, 121; Met. 26, 61. Ic álýse ealle ða menigo, Andr. Kmbl. 201; An. 101. Menigeo (MS.

slǽp

(n.)
Grammar
slǽp, slép, sleáp, sláp, es; m.
Entry preview:

Gif hé ð ære hnappunge ne swícþ ðonne hnappaþ hé óþ hé wierþ on fæstum slǽpe dormitando oculus ad plenissimum somnum ducitur, Past. 28, 4; Swt. 195, 12. Ðý swíðan slǽpe, Blickl. Homl. 205, 4. Slápe somno, Eng. Stud. ix. 40, col. 1.

Linked entry: sláp

under-bæc

(adv.)
Grammar
under-bæc, adv.

backwardsbackbehindback

Entry preview:

tergum monentis, Past. 52; Swt. 405, 26: 407, 12.

Linked entry: BÆC

tó-twǽman

(v.)
Grammar
tó-twǽman, p. de

To divideseparatedisjointo dividestand between objectsseparate one object from another to dividepartdissociatebreak the connection betweento dispersescatterto divide with the minddistinguishdiscern

Entry preview:

Hí siredon hú hí hié tótwǽman mehten Romani dolo divisere hostes, Ors. 3, 10; Swt. 138, 7. Hié eft tótwǽmde wǽron, 3, 7; Swt. 118, 20. Loth férde fram eástdǽle, and hig wurdon tótwǽmede (divisi sunt) heora ǽgðer fram his bréðer, Gen. 13, 11.